Ja, nu har min lilla Klara somnat för alltid. 

I förrgår var hon ute och klättrade och busade precis som vanligt, nyfiken och glad. Igår när jag hade dem lösa kom hon inte ut alls. Efter en stunds väntan beslutade jag mig för att lyfta på huset, och där låg hon. Ihopkurad, precis som om hon sov.

Jag hoppas att hon inte behövde lida av något. Men små mushjärtan kan väl lägga av sådär plötsligt, eller?

Prassla och Lycka verkar lite förvirrade fortfarande. De sitter och väntar vid luckan, som de brukar göra när jag har en av dem ute ensam.

Och jag gör nästan lika dant. Jag sitter och hoppas på att hon ska smyga upp i ett av hörnen av buren, precis som hon brukar.

Men jag är jättetacksam för den tid jag fick med henne. Det är ju faktiskt hennes förtjänst att jag fastnade för just möss, som har skänkt mig så mycket glädje. Kommer att sakna henne förfärligt mycket.

Så… jag hoppas att hon har det fint i mushimlen nu, trots alla hyss hon haft för sig. ^^