Grattis! Det blir säkert fina ungar!

Åååååhmeeeen!! Måste hålla mig borta från din lilla muslya i fortsättningen med andra ord

#1

Tackar! ^^ Det hoppas jag. 

#2

Neeejdå. ;) Vi kan byta musbebisar, haha!

Mmmmusbebisaaar! =D Yaaay! Det var alldeles för länge (*host* en månad *host*) sen!

Nu är de födda i alla fall! ^^ Jag har inte petat runt än - inte för att jag tror modern blir stressad, utan att burkamraten som är lite av en.. bitch blir det. *Dansar runt* Bebi-bebi-bebisarrr!

… god dammit. Måste peta.

Grattis! Senare vill vi (jag) se bilder.

WEI

grattis, äntligen har dom kommit ut haha :D

#5 Tack! =D Garanterat bilder! ;) Här kommer en på en gång!

Det är tio stycken, lite perfekt sådär för mammans spenar och alla har ordentliga mjölkband. Alla var tråkigt svartögda, så inga Argentes. >.>

Men jag är orolig för två, en som är lite mjällig och en som ser lite skruttig ut - som även har en liten skada längst ut på svansen. Så hör jag lite klickljud från bebisarna också som inte känns så bra. <=/ Jag hade dem inte uppe länge dock och kollade inte om det var skrutt-bebb eller mjäll-bebb som kanske klickade.

#6 ^.^

#7 Tackar! ;3

Min kamera suger! T_T DÖ ANDROIDTELEFON! Får se om det är värt att lägga upp några bilder. Alla tio är kvar - jättekonstigt tecknade så jag undrar om den misstänkte pappan ÄR en bra misstänkt. o_0

Mamma mus är Dutch utan svart över ena sidan av ansiktet. Pappan är helfärgad utom en pyttefläck på magen, men har ju ändå anlag för tecknat. Två ungar är helfärgat mörka, två ungar är helfärgade i ljusare färg, fem är fortfarande helt rosa och och en enda är tecknad. o_o;

men den här kullen har jag missat GRATTIS till de små liven

Fast jag vill se bilder, älskar bilder på muslingar så var nu snäll att ta lite bilder tack

#11

Tackar! ^.^

Jag tar nästan varje dag, men men men-- T_T De blir så hemskt dåliga! Ska se om nån av dagens är mer än bara ett antal korniga pixlar.

Den enda tecknade i kullen. =3

Tre av de ljusa och en av de mörkare.

O'så alla i en stor hög! ^.^

Alla mina "klickar", men bara det vanliga "di"-klicket (de suger ju pa tungan etc, inte pa tummen som vi ), inte klick som i hjartfel/luftvagsfelsklick hittills av vad var veterinarkompis sa. Hur hor man dock skillnad pa de klicken? Ar de andra mer kraftiga och/eller mer… "obehagliga"…?

#16

Det undrar jag också… Mina har alltid klickat så ett tag var jag väldigt förvirrad då de inte fick hjärtfel och dog. Sen antog jag att det inte var samma klick utan nåt annat - kul att höra just vad! =D Hos de här reagerade jag för att det var ett mycket högre klickande, men nu är det nere på låg volym igen - så jag är osäker igen.

#17 Alla mina bebbar, ur bada kullarna (varav mammorna aldrig tidigare varit tillsammans och ingen av dem iaf har Rossel, och vad jag vet inte anlag till hjartfel), klickar. Vissa klickar mer an andra, men bara ibland. Det ar som att det skiftar mellan mossen hur starkt de klickar. Jag undrar om det har nagot med hur lange sen de diade, eller nagot… Vissa sager att det ocksa kan vara att de kanner sig trygga, da de gor detta ljud aven med mor deras.

Men det ar typ som ett substitut for moderns spenar - vi suger pa tummar, tar, hander, nappar etcetera, de pa tungan. Och i vissa fall syskonens svansar och armhalor har jag markt. Busiga muslingar. xD

#18

Det borde ju vara väldigt vanligt, eftersom jag aldrig reagerat på det eller lagt på minnet om klickningarna innan jag läste om det för ett tag sen. Då brukar jag ändå sova vid bebisburen för att kunna schasa bort en mamma som fått aptit på ungkött…

Naww. ^.^

#19 Precis, det ar sa jag tanker ocksa. Onskar bara jag visste hur stor skillnaden mellan detta klickande och det farliga (eller vad man nu ska kalla det) klickandet ar, da jag markt att det ar latt att bli lite paranoid av sant har. :P

And then, there were none.

Jag har haft över 300 möss, och 3/4 har varit uppfödda här. Det är första gången en hel kull stryker åt. Jag borde ha haft dem vid sängen. Jag borde tagit bort stresspaketet. Det känns tomt. Väldigt tomt. Och de var bara fyra dagar.

…

Fyra hade förresten blivit väldigt vackrade tecknade såg jag nu, två svarta, en choklad, två som nu saknade den delen av anatomin och en slukad hel.
…
En hade blivit mattes favorit och kommit på en gång när handen stacks ner i buren. En annan hade varit skygg, men lika fin ändå. En hade gillat att boa, och en hade gillat att rymma. En tredje hade gillat att sova i mattes nacke mest av allt. Och skulle varit saknade när de en gång försvann. 
Och alla är redan saknade, fast de gick för tidigt.

Meanwhile, on the other side of the room…

så lever och frodas E-kullen, ungarna till den betydligt mindre ompysslade mamman till B-kullen. Med en kull på nacken och två vänner med sig i buren verkar hon inte alls lika pigg på att rymma och lämna sina ungar, utan fostrar G-brödernas arv med mycket knog.

Heh. Jag har varken fotat dem udner uppväxt eller nämnt dem här eftersom jag var säker på att hon skulle överge eller äta upp dem. 

Alakazam, den döda kullens moder, är så underbart snäll och hennes syster var så mån om sina ungar att jag inte för ett ögonblick trodde att något kunde gå fel.

Shows what I know, huh?

men fy…. Ååååh, kram nea