Vad tråkigt. Synd om du ska lägga ner, men är du inte nöjd så får du ju göra det som du tycker känns rätt.

En liten hälsning från Gissmus (som kommer ifrån dig). Han lever och verkar njuta av livet. Och än så länge verkar han vara frisk och kry.

Snyggingen!

Men inte ska du ge upp så snart … jag vet att du kommer att få till dom också så att dom blir friska o långlivade om du bara håller på ett par generationer *Ler*

jag tycker inte om sjuka möss ju…

Vet faktiskt inte vad jag ska svara…

Å ena sidan är det verkligen inte roligt att jobba med djur som det bara "blir fel" på hela tiden. Och det ska vara roligt att ha djur. På något plan ska det inspirera och vara glädjefullt.

Å andra sidan … är det ju precis som Mandymoo säger. Jobbar du vidare med den här aveln så lär du ju komma någonstans, och vem ska kunna det om inte du? Men det lär vara tidsödande och ta ett antal generationer, och blir du bara ledsen under tiden (de år det tar) så är det kanske inte värt det… ??

Å tredje sidan … ja, det går upp och det går ner … ibland känns allt stimulerande, ibland är livet jobbigare och motgångar känns hårdare.

Hur skulle du själv försöka stötta/peppa någon som vill "ge upp" sin musavel på grund av sjuka djur?

Du har ju kunskapen. Har du också viljan och motivationen, och uthålligheten?

Det skulle vara så mycket enklare om man på de vackraste engelsktypade mössen också bedrev en ur hälsosynpunkt seriös avel, men man gör inte det. Man har flera hundra djur och väljer enbart de som är snyggast, har stora klara ögon (i o f s mkt bra!), får störst kullar, vinner på utställningar, har blankast päls… men antecknar inget om dem och struntar i tumörer, morrhårsätning, svansknyck och dåligt temperament.

Jag vill köpa djur på ett annat sätt. Jag vill kunna släktforska lite, se att djuren i den närmaste stammen är/var friska och långlivade samt att det inte finns en massa defekter.

Det jag tänkte på var.. hur länge har ni t ex hållit på att få den svenska typen så pass frisk och med hräliga temperament? Jag menar, den har säkert inte varit det hela tiden den heller?

Självklart skulle det sättet vara det bästa - att uppfödarna var mera noga med att notera allt, och sen inte bara avla på utseendet o hur stora kullar dom får.

Alltså skaffa många djur, låta dem leva länge, ta en första färgtestarkull vid 3 månader men sedan bara avla på dem som överlever och ännu är fertila ett år gamla eller nåt sånt. Och låta det hela ta tid.

Tror nog att man vill att dom ska vara äldre än 3 mån innan man börjar avla på dom. Och mycket äldre när det gäller hanarna.

Så vill jag ha det ialla fall…

Främst för att komma någonstans i avelsarbetet måste man registrera mössen, anteckna ALLT som händer varje mus och se till att uppdatera informationen. Från detta kan alla som avlar på djuren utifrån stamboken - där all information då finns lagrad - göra sina bedömningar om djuren är värda att avlas vidare på.

Jag gör ju det och har alltid gjort, men redan står jag med facit i hand. Min vackra och goa Hollandimporterade hona Weenix (1år 3mån)samt hennes syster och även hennes dotter(10 mån) har fått tumörer!!! Ska jag försöka göra denna linje frisk måste jag frångå mina avelsprinciper… (fast det skulle då vara ett undantag ENBART för mina engelsktypade)

Jaa, det är lite det jag menar Grodan. Vem ska kunna detta, om inte du? Vem annan har kunskapen?

Och skulle det inte vara roligt att få fram friska möss av denna stora vackra sort? Även för mössens skull.

Det krävs säkerligen "undantag" för att lyckas. Men tänk på sikt, visst gynnar det mössen själva? Skulle du klara det tror du?

..Alla kan ju också hjälpa till i avelsarbetet för att göra det en gnutta lättare.

Vi som köper möss måste också lägga manken till och hjälpa till i avelsarbetet genom att rapportera till våra uppfödare om mössen får några sjukdomar.

Och mus.ifokus är ett bra nätverk för att få lite kontakt mellan musägare i Sverige så vi får locka många mäniskor hit!

Och idén som vi pratade om förut, att kunna leta sig bland alla Sveriges reggade möss på Svemus hemsida vore ju toppen! Där man skulle lägga in all väsentlig info och möjligtvis också en bild. Det skulle vara häftigt om inte annat.. En Sveriges digitala musstambok!

Sen får ju också alla bebiskåta personer tänka en gång till. Vet man verkligen, verkligen, vad man gör och vet man tillräckligt mycket om djuren eller tar man t.om. redan för stora risker och vad har man för mål? Jag tycker att det är på tok för lätt att avla på djur och det borde finnas fler bestämmelser kring det..

Hur ser det ut utomlands inom avlen av stortypade? Finns det någon tydlig fokus på hälsa någonstans?

Jag förstår att det kan kännas tungt! Men hoppas förstås innerligt att du vill fortsätta med engelskt Grodan! You can do it!

Berätta gärna om varför du tycker att det ska vara mera bestämmelser kring att föda upp en kull. Och på vilket sätt?

För mig så ska det absolut inte vara mera bestämmelser… då kommer som bara att göra det ändå o inte registrera eller föra vidare … då försvinner allt sånt. Bättre att inte ha regler men massor av information om vad man ger sig in på när man tar en kull ungar… så att dom tänker till lite innan… dom som bara ska gör det oavsett… o då är det bättre att dom ändå är med i klubben, berättar, kan få hjälp och att även deras möss finns med i alla statestik. Dom är lika vikta i den då dom ju redan är födda…

Terato skrev: "Jag tycker att det är på tok för lätt att avla på djur och det borde finnas fler bestämmelser kring det". "Djur" skriver hon, inte "möss". Och jag håller med.

Framför allt är det nog lite för lätt för folk i allmänhet att skaffa ett djur idag. Och då tänker jag kanske mest på häst, men egentligen alla djur ända ner till möss.

Det behövs inga som helst förkunskaper, bara pengar. Och det mesta djurplågeriet beror nog allt på okunskap. "Folk" har så många idéer om hur det ska vara, idéer som inte alls är förankrade i någon kunskap utan endast i "idéer" uppifrån det blå. Ser det tyvärr mellan varven, har sett det både vad det gäller häst och möss. Ja, även när det gäller hundar. Det är sorgligt.

Rara ni är. Men… Jag anser att jag har annat att arbeta med än tumörrika linjer. Gränsen går liksom någonstans för mig. En tumör här och där, ok, det kan jag ta. Att de inte blir så gamla, ok, det kan jag ta. Men att de blir gamla redan vid 10 månaders ålder, sjuka av alla slags olika saker, känsliga för minsta grej och att 8 av 10 får tumörer… Nej!

Jag gråter, jag tycker de är så vackra. Jag älskar Henrys möss - precis den typen jag vill ha. Stora, breda, bamsestora ögon, superlånga svansar och öronen… gah! uppåtstående öron - ej häng!!! men…

Dock hindrar detta inte ER andra att jobba med att få engelsktypade friska och långlivade!!!

#14 spelar inte så stor roll egentligen om det gäller djur eller möss… fast jag skrev nog möss för att det är det vi mest pratar om här - o det krävs ju knappt pengar eller utrymme för att dom som vill ha en kull bebisar kan ta en…  lite svårare med t ex häst o hund.

Men jag har ändå samma inställning… det behövs inte mer regler - det är inte det som hjälper.

Än så länge har jag bara haft 1 engelskypad som har fått tumörer. Jag har/haft en 20-tal engelsktypade.

Jag antar att jag mestadels har haft tur, när det gäller detta. Eller att mössen i från min skola kom från en frisk och sund avel. Mina äldsta engelsktypade jag har nu är 1 år och 3 månader.

Vad du skräms Grodan. Jag trodde nästan att du skulle lägga ner musifokus.

Piiuuuh….vilken tur att det inte var det. Du behövs ju här helt klart.

Hoppas det löser sig med dina funderingar.

Kramen =o)

#13, 14, Japp det är svårt.. jag mest bara spånar.. man vill ju få bukt på problemet och hitta en bra lösning. Det är inte alls säkert att regler är rätta vägen. Som sagt kan man ju förlora på det med om det leder till att folk avlar ändå och inte registrerar. Och om det skulle finnas regler är det ju en hel vetenskap att formulera dem så bra som möjligt. Så det vill jag inte ens gå in på..

Förmodligen är största boven okunskap och attityder. Så vi får väl börja där! Och sprida kunskap! Så det är tur att sidor som mus.ifokus finns och jag är glad att vi har en så pass bra klubb som Svemus inom musvärlden. Inom andra arter av sällskapsdjur är inte attityderna lika bra.

En intressant sak är ju genteknikens framfart. där blir det verkligen viktigt att vi människor tar ansvar för vår flora och fauna. Den kommer att göra stora superbra framsteg men det kan också gå käpprätt åt helvete.. eftersom förändringen blir så snabb. Där måste vi lagstifta.. Innan vi fuckar upp hela vårt ekologiska system.. men nu har jag kommit långt ifrån musavel! :) Lätt hänt..

Det jag ville säga var egentligen bara att det är stora ansvarsbitar som den lilla människan får ta och jag vill helst lita på den lilla människan att hon har kunskap!

Det är ju därför vi förstås inte vill att Grodan ska sluta! Men det är självklart dina val och vill du satsa fullt på dina svenska möss så gör det! Du har redan gjort en massa bra!

#18 haha… näe, usch nä… mus-ifokus vill jag inte lägga ner - det är det bästa som hänt mig!