Grattis till söta bebbar :D Och det med ögonen beror på att de har olika ögonfärg :) på svartögda så syns ögonen jätte bra medans de rödögda ser man nästan inte alls :)

Jaha, det var så enkelt :) Tack så mycket för snabbt svar! =D

Hihi jupp så enkelt äre :) Så det är väldigt lätt att se vilka som fått vad utav föräldrarna om de har olika ögonfärg :) Så lite så :3

Nu när jag kollade in hos mössen så såg jag att en av ungarna hade dött, men fortfarande låg bland ungarna. Jag bar ut den och la den utanför boet, för att mamman skulle få lov att lukta på den, men hon tvättade den och bar in den och bäddade ner den igen.. Ska jag låta den vara eller ska jag ta bort den? :/

Är mamman helt naken eller har hon morrhår?

Jag måste säga att jag tycker det ser väldigt läskigt ut att ta en bild när ungarna är så utspridda och inte ligger i sitt trygga bo med sin mamma.

De behöver lugn och ro när de är nyfödda och det kan bli otroligt stressande för mamman att inte ha koll på sina ungar, så stressande att hon faktiskt äter upp dem.

Hon har både morrhår och fjun på kroppen, en Fuzzy. Och ungarna låg, två sekunder innan denna bilden togs, under sin mamma, men dom är så sjukt snabba dom små krabaterna!

Mamman har inga problem med att jag pillar i boet och bland ungarna, hon kommer själv fram och hoppar upp i handen när man sträcker ner dem =)

Den enda hon ätit upp hittils var en unge som under förlossningen föddes död, ungefär hälften så stor som de andra. Nu har 3 stycken ungar dött efter det, 2 inom den första timmen efter födseln och en nu ikväll.

Även om du inte upplever henne som stressad så bör man inte ta ut ungar så tidigt. Förstår att man gärna vill fota sina söta bebisar men de är ju nyfödda och bör få vara i boet med sin mamma.

#4 Om du inte redan gjort det så borde du ta bort ungen, vissa mödrar brukar själv bära ut de döda ungarna utanför boet medans andra fortsätter att "ta hand om dem" vilket i sig inte är så lätt då den är bortgången :/ Men det låter som om du har en väldigt bra mamma mus iaf som tar hand om sina små bebbar :)

Hur många musbebbar var det från början? :)

Och hade mössen som gick bort mjölkband på magen?

Var de mindre än de andra bebisarna?

Hoppas iaf att det går bra och att ingen fler trillar bort :) Du får ta och gratulera mamma mus :)

Det var 15 bebisar från början. Och bebisarna som gick bort hade mjölband på magen, imose hittade jag ännu två döda. Inte mindre än de andra… :(

#9 Oj det var ju en bra kull, var det hennes första?

Okej ja då hade bebbarna fått mat iaf, okej.

:( tråkigt att höra, men det borde ju inte gå bort några fler nu om det berott på att de inte fått någon tiss då honorna "bara" har 10 st, men hoppas och håller tummarna att resten stannar :)

Ja det var många bebisar.. Hennes första kull, ja..

För att vara första kullen så var det jätte bra ju :O Mina fick "bara" 7-8 st första gången, så hon har bra gener i sig :)
Dock så vet jag inte varför de dött :/ har för mig att det är hög dödlighet i första kullen då får fast det kan vara något min hjärna bara rabblat ihop med så..

Jo jag har också hört något sådant.. Nu är bebbarna 3 dagar gamla och man börjar se vilka färger dem får =) Hoppas att dessa 8 överlever!

Musungar brukar inte bara dö, inte ens i första kullen.

Se över honans mat, så att hon verklogen får energirik mat under digivningen. Har du haft henne under hela dräktigheten oxå? Om honan utsätts för stress under dräktigheten kan det påverka ungarna negativt (de maskuliniseras och får en sämre stresströskel samt kan få mer problem med aggressioner pga förhöjda tesosteronhalter) samt om de stressas under digivningen kan det störa mjölkproduktionen.

Ge honan massor av protein och kalk. Låt ungarna vara förutom att du en gång om dagen max, kollar boet för att se om det ligger någon död unga där. Peta inte på dem, lyft inte upp dem, förrän de är lite äldre och allt verkar stabilare.

Nej jag tyckte också det var konstigt. Vad ger ni era digivande honor? Jag har basfoder som består av corn flakes, havregryn, solrosfrön, knäckebröd och några olika sorters hundfoder.

Utöver detta får de hasselnötter, mandlar och en annan nöt som jag inte kommer ihåg namnet på.. En gång om dagen får de sallad/gurka/frukt/etc.

Nu när hon har vart dräktig så har hon fått erbjudet ärter, äggula (hårdkokt), havregrynsgröt med krossat äggskal samt ost, men hon äter ju knappt någonting :( Honan verkar inte vara stressad, hon är som vanligt. Dock så tog jag bort de övriga mössen från buren (två honor och en steril hane) eftersom den ena honan bet hål på ena ungens mage när hon skulle flytta den.. Så mamman är ensam med ungarna.

Möss behöver en basblandning av havre vete och korn, de tre sädesslagen är nödvändiga i kosten, sen efter det kan man ha i lite av andra saker som fröer, knäckebröd. Cornflakes tycker jag man ge som godis eller bara ha i väldigt lite.

Ja, havre, vete och korn finns ju i :)

Vad bra:)

En till unge hittad död.. Också med mjölkband.

Nytagen bild på de överlevande ungarna idag, 9 dygn gamla.

De ljusa ser ut att bli honor, en pälsad och en naken, de mörka ser ut at vara hanar, en pälsad och en naken ;)

så av 15 överlevde bara 4? :(

#20 De är väldigt små.

Och så många som gått förlorade. Vad är det som är fel? Är honan en dålig mor? Har hon för lite mat? Är hon stressad?

Detta är inga frågor du prompt behöver svara på här öppet om du inte vill. Men det är frågor du behöver ställa dig själv.

A och O för att lyckas med att få fram stora kullar med friska djur är att först välja friska och sunda djur att avla på samt sköta dem exemplariskt. Om man inte vet vad som är friska och sunda djur kan man låta någon annan kunnig uttala sig om dem, t ex genom att gå på utställning med dem eller få privat hjälp av någon duktig musmänniska. I sundhet ligger också temperament och karaktär.

Dessutom får inte djuren vara för unga, de måste också vara mogna och redo att få en kull. 15 ungar är mycket för en hona om inte allt stämmer.

Ja, tyvärr.

Små? Jag tycker att de har blivit jättestora. Honan har fri tillgång till mat av alla de sorter, är helt frisk och sund och inte stressad någonstans. Dock verkar inte alla hennes bröstvårtor fungera, det är bara 4 av dem som syns.

Hon är 6mån gammal och är den snällaste och underbaraste musen jag någonsin har träffat på. Kommer självmant upp i handen, lägger sig gärna och sover i armvecken och är jättenyfiken på allt nytt. Mina "hundvänner" brukar säga att hade hon vart en brukshund så hade hon vart en dröm som gått i uppfyllelse..:)

Jag har pratat med både mus och hamsteruppfödare, och de enas om att det inte alls är ovanligt att första kullen blir full med småttingar som dör en efter en.. Tycker dock det verkar konstigt om sånt ska hända hos hamster och mus, men inte hos kanin och hund (som jag iofs har mycket större erfarenhet av).

#23 det grodan menar är att dom är små, under utvecklade… Dom borde varit mycket större vid detta laget. 

Det är inte normalt att första muskullen blir sån här. Det kanske händer ofta, det är en annan sak, men det är oftast för att folk kanske inte har kunskap vid första kullen.
Men normalt är det inte även om det är vanligt.

Har haft 3 kullar nyligen, alla var deras första kull, fick mellan 10-14 i alla kullar och de som inte lever idag är de jag kallat bort, så vet inte om det är så vanligt att så många dör :-\

Ja, detta är ju som sagt min första kull och jag kan medge att jag kanske inte har all den kunskap som jag egentligen borde haft.. Så det är alltså verkligen dags att jag lär mig.

Vad tror ni att underutvecklingen beror på?

#26 det är alltid svårt att veta vad det beror på. Ovana och oroliga nybörjarmammor kalasar ibland upp stor del av kullen och kan formligen skita i de levande så de ligger utspridda och självdör. Ovanligt, men det händer.
Andra honor sköter om sina små men har inte tillräckligt med mjölk. Honorna tärs hårt, blir insjunkna och hängiga och ungarna blir små, skrynkliga, underutvecklade eller upplevs långhåriga och tuffsiga om de har hunnit utvecklat päls. Stress och/eller dålig mjölkproduktion kan beror på mycket. Dålig kost kar vi nämnt. Det kan vara så att hon hade behövt en äldre och mer rutinerad hona hos sig, men en del honor blir stressade av att vara flera honor i buren också. det kan ha varit fel på ungarna. parningen gav helt enkelt kompikationer.

Det kan ha varit för att du har pillat för mycket med ungarna. Vissa honor klarar det, andra gör det inte. ur lugn och snäll hon är är mot dig så kan hennes osäkerhet som mor vara rubbat. boet hon har byggt plockas i sär. ungarna får annan doft osv.

Jag gör så här:

När jag vet att det är ca 1 vecka kvar till förlossning byter jag buren helt ren. Honan har då god tid på sig att bygga ett nytt och rent bo.
Jag hör muspip när de har fötts men kan behärska mig för jag har haft så många kullar nu. Det är är oerhört svårt när man har första muskullen så jag klandrar inte din nyikenhet :). jag hör att ungar har fötts och jag lockar då ut mamman ur boet genom att jag serverar lite god mat. Tar upp henne och tittar igenom henne för att se om hon verkar tom, inte blöder och kanske märker att ungarna att tuttat på henne. Med honan i handen kikar jag utan att riva boet och ser att något rosa rör sig. jag uppskattar kullen till ett fåtal ungar, normalstor kull eller stor kull. Mer noga än så tittar jag inte. Honan får gå ner och jag gör inget mer än att fyla på mat och vatten. 
Efter 7 dagar rengör jag kisshörnor och lyfter på huset till boet för att titta lite mer noga. Nu kan honan ha kullat av ungar, men det är inte alltid jag vet om det eftersom jag inte räknar in alla på förlossningsdagen. jag stör boet så lite som möjligt och byter fortfarande inget bomaterial. Bebisarna är nu fjuniga och har fått färg. jag kan se vilka som blir tecknade och vilket kön de har.
Vid 14 dagar städar jag rent i hela buren och byter boet med nytt material. Ungarna har öppnat ögonen nu och i det här läget är de trygga om inget plötsligt händer mamman.

jag har haft en mamma som fick 7 ungar om jag minns rätt. hon kullade sedan sina ungar en i taget fram till sista ungen som fanns kvar fyllde 16 dagar. Då dog hon själv. Hon var inte sjuk i bemärkesen förkyld7rossligt/hängig eller ruggig och jag såg inga yttre tumörer men något pågick inom henne som förvärrades av graviditet och amning. hon pyssnade om sina små så gott hon kunde in i de sista och avlivade dem själv när hennes krafter inte räckte för dem alla, men hon dålde sin sinande hälsa för mig tills hon låg död vid sin sista unge. Den fick sedan jag själv avliva. Det är inte roligt…en liten tapper hjältinna var hon :(

Mycket kan hända och mycket kan gå fel. Allt går inte efter instuktionsbokens ABC…

Hoppas de du har fåt leva vidare nu

kram

-Lottiz

Hej känner att jag måste lägga in lite kommentarer också

Grattis till kullen och hoppas de sista fyra klarar sig

Det som nog mest är vanligt vid förstföderskor är att mamman inte tar hand om ungarna eller helt enkelt äter upp de, kan ofta bero på att mamman inte var mentalt mogen även om åldern säger att hon är mogen, möss är precis som andra djur individer med olika uppväxt mönster.

Varför det fallit bort så många i denna kullen kan jag inte svara på eftersom de verkar ha fått mat och mamman tagit väl hand om de, sånt händer och egentligen inget att fästa sig jättemycket vid, möss kullar sig själva ibland, det kan helt enkelt bero på att det är något medfött fel med just denna kullen.

Nästa kull med samma mamma kommer säkert att gå mycket bättre för då har hon lärt sig vad som händer och hur hon ska göra.

Jättebra att du inte tar kommentarerna som kritik utan vill ta lärdom av andra mer erfarna, sen får du själv avgöra vad du vill ta till dig, alla har inte samma åsikter och du kan få många olika råd och tips.

Jag kan säga att jag plockar aldrig med ungarna de tre-fyra första dagarna, skulle jag däremot se att någon är död i högen så plockar jag bort den för den kyler ner de andra ungarna och är inte bra att den ligger kvar och ruttnar. Medans mamman är och äter brukar jag stå och titta på högen så att alla synliga rör sig och andas, jag gräver inte i högen för att se de under eller så, ligger de väl nerbäddade kan jag på sin höjd lyfta översta lagret så jag ser högen av bebisar.

Vart bor du, är intresserad av fuzzy?

Lycka till Kram Yvonne

Vad bra att ni har svarat så utförligt. Här finns massa tips och info att ta av.

#23 Jag kanske tog i när jag skrev att de är små, ber om ursäkt. De är ju inte för små. De har ju hull. Jag lurades nog av att några är hårlösa/fuzzy. Möss utan päls ser ju alltid lite smalare ut än de är.

Tack så jättemycket för era svar! Jag uppskattar det till 100%. Musuppfödning är ju som sagt något jag precis satt mig in i, och jag tog mina erfarenheter av hund och kaninavel.. Vilket kanske inte blev så rätt.

Jag bor i göteborgs skärgård, och är väldigt intresserad av fuzzy!

Ska du sälja någon av ungarna längre fram så får du gärna tjoa till på mig :)

#23 Som hamsteruppfödare måste jag väl säga mot det där med att det är vanligt att många i första kullen dör.

Många uppfödare, och jag med dem tar bara en kull på en hamsterhona. Skulle det vara vanligt att alla dog så skulle man inte komma så långt i sin avel.

Så nej, det är absolut inte vanligt.

Angående muskullar har jag bara haft tre, där klarade sig alla bebisar.

Men djurmammor kan bli stressade och låta bli att mata sina bebisar utan att det syns. Man kan tycka att de är hur lugna och coola som helst och man får göra vad man vill med dem och de tycker det är helt ok.

Men ser man då på bortfallet av bebisar så kanske det inte var helt ok, oavsett vad man själv trodde.

Tycker det är en bra "regel" att inte pilla för mycket i början utan låta mamman sköta sig själv. Om man själv tar hand om mamman på bästa sätt så ger man henne alla möjligheter i världen att ta hand om sina bebisar. Det gör hon ju trots allt bättre utan en själv:)

Nu har jag bara haft 4 kullar men jag tror faktiskt inte att honan har kullat någon unge själv i någon av dessa. I förta kullen var de 13 stycken och där dog en under första dygnet, den låg underst i högen och jag antar att den kvävts under sina syskon.

Hur som. Vid första kullen pillade jag ganska mycket från första början, som Lottiz skrev så är det ju oerhört svårt att låta bli. Efter någon/några kullar inser man att alla pinkiesar ser likadana ut och nyfikenheten lägger sig .

Nu pillar jag inte alls mycket med dom förrens de är runt 1,5-2 veckor och jag tycker faktiskt att de mössen har blivit trevligare.

Tack återigen för svar =)

Alla bebisar som har vart döda har legat undert i högen och haft mjölkband. Kanske har de blivit kvävda? Men skumt om 10 stycken har blivit det..