Hmm, jag upplever nog att det är mycket korsat och jag tror att det beror mycket på att det finns fler färger och kombinationer att "välja på" inom svensktypat och man försöker överföra detta på eng.typ.

jag har rätt mycket svensk kvar, men försöker övergå till korsat och engelsk då jag tycker de är både vackrare och lite lugnare i tempramentet än mina svenska, men har även fastnat mycket för de få svenska jag har <3

Jag har några svenska som jag har behållt tack vare deras temperament.. Men inte många, 5 bara. :)

#1 jag tror tvärs om . Jag tror att alla nya fina färger på engelsktypade som kommit till Sverige används med det man har på kammarn eller hittar i zoobutiken. Tyvärr försvinner den stora typen på det sättet… De färger vi har i sverige har inte varit så bra. Då tänker jag på svensktypade i svart, blått, choklad osv. Inte förens vi fått in bättre färgavlade möss utifrån har vi kommit en bit på vägen.

SVEMUS standard visar på att mössen ska ha STORA öron, LÅNGA svansar och vara välbyggda. dessa egensaker har itne svensktypade. Elin Mattsson har varit en av fler som önskat få två klasser för att svensktypade inte ska behöva möta och utklassas av engelsktypade möss.

Vi kallar de små mössen för Svensktypade, men de kommer inte från Sverige. fodergrossister världen över har dessa och utländska domare anser därför att det är fodermöss, inte sällskapsmöss, var nu den gränsen går om man ser till temperamentet. Saken är den att Sverige är unikt som har Pet Class till möss. I övriga länder ställer man mössen enbart i Standard. Ser man ur det perspektivet så ska musen vara snygg först och främst. är den trevlig så är ju det också kul. Vi ser helt annorlunda på vår avel.

Min personliga prioritering är; Frisk, trevlig och långlivad FÖRST. Vältypad, stora öron, lång svans som steg två, och färg/teckning efter det. men eftersom vi har så bra friska engelsktypade linjer är det inte så svårt att gå direkt på färg 

Tycker det är synd med de svensktypade. Jag menar, vill jag skaffa möss igen i framtiden så vill jag helst ha svensktypade, föredrar de definitivt framför engelsktypade. Men jag vill ju inte ha ormmatsmöss, utan jag vill ju ändå ha möss som fötts upp på ett bra sätt, som är friska, långlivade och har bra temperament, lurviga små texelsälar! Men nu verkar ju liksom den där bra aveln på svensktypat ganska utdöd

Exoticas födde upp Svensktypade förut. Och jag antar att tanken är att den aveln ska återupptas såsmåningom. Iaf som jag förstått det. Men frågan är ju hur det blir med den saken, och när.

Själv skulle jag gärna vilja föda upp Svensktypade. Men jag har på tok för stora krav på avel för att själv kunna ge mig in i den.

#6: Krav i all ära men det kanske vore något för dig att ta upp ändå, fatta vad bekvämt det skulle vara med en vettig uppfödare i grannstaden om jag får för mig att skaffa möss igen i framtiden!

Ne, det är inte bara det. Jag lyckas ju inte få musjäklarna sålda heller, hur mycket jag än försöker. Sen tar dom för mycket tid. Iofs, det är skillnad på hur mycket tid en kull tar mot vad 3 kullar gör, men ändå.

Fast tja, en kanske skulle försöka iaf. Jag har ju redan nu ett par svensktypade som jag tror skulle passa till avel. *funderar*

Jag som gillar tecknade möss har ju mycket svensktypat. Lär fortsätta ha sånt med, även om jag även vill få upp storlek o typ på de teckandem ed för de skulle va kul.

#8: Om inte annat är det kanske lättare att sälja möss som är planerade från första början, så det inte är en liten rymling som står som uppfödare på ev stamtavlor

Jag har också svensktypade som bara går här för att jag inte har någon användning av dem i avel, men vill man börja avla svensktypat vore de ju perfekta! Det finns långhår i släkten men inte krull. Krull är däremot inte så svårt att få in. Det är just det där med långhår jag INTE vill ha…tycker mina semilånghår bara ser ovårdade och ruffsiga ut ^^.

Dessa är korsad typ på:

TAMs Älskade Äventyr är en nougat eller chokladburmese
TAMs Älskade Änzo är bror till Äventyr, en burmese splash som har fått bli pappa. Bröderna är födda 2011-09-20 och snart ett år.
TAMs Great Gorm är Änzos son, tecknad burmese född 2011-11-23

Killarna bor en och en. De är mysbollar som är rejält överviktiga…jag kan bara inte ha svensktypat, inte ens korsade…de blir som klot här hemma!

De var änmade för tricoloravel under den tiden jag hade svårt att hitta bra avelsdjur men nu kryllar det av bra typade tricolorer sedan Kent var till Holland så de här bara skrotarrunt.

Inga honor kvar tyvärr… jag har några korsade med morrhårstuggande mamma. Tugget försvann när hon togs ut från flickorna, men jag vet inte vad som händer den dag de sätts i stress, tex vid flytt eller vid avel. då kan beteendet poppa upp.

PM:a eller mejla vid intresse för jag är sällan innae på mus iFokus även om det blir oftare nu när jag har semster. Bra hem går före pengar så det vi får lösa är i så fall transporten från Degerfors där de nu bor.

På första bilderna visas Änzo :)

Jag har en yngre hane till salu som är mer svensktypad än dessa och astrex. han har en liten vit fläck bak på korsryggen men är annars choklad burmese tror jag. ev coffee och semilånghår i sin astrex så han får ett vågigt utseende. observera längden på morrisarna. De skvallrar om långhår

TAMS Pussiga Puzzel :) Född 2012-02-27

Jag har en liten väldigt gullig svensktypad hane här hemma. Köpt från Natalb.

Hade även en annan svensktypad herre på besök ett tag. Koda, från Natalb.

De första rent svensktypade möss jag haft och sett på mycket länge. Helt fascinerande! De är så "ursprungliga" på något vis. Som "tämjda förtroendefulla vilda" tammöss. I sin bästa bemärkelse.

Dessa svensktypade kräver mer av sin ägare. De behöver mycket mer stimulans. Men är det sällskapsdjur man vill ha, så ger de också mer.

De svensktypade "ursprungliga" mössen (som ponnys jämfört med fullblod) är pigga, busiga, "full fart", vill vara med, glada, ivriga. Skojiga kompisar! Men inga man har i små burar utan aktivering och "uteliv".

De engelsktypade är mycket mer lugna och förnöjsamma. En liten bur duger utmärkt som hem, nya platser är mer jobbiga änm stimulerande, osv. Dvs utmärkta avelsobjekt för den som vill ha många möss i små burar, och inte kan aktivera (ha med som kompis) varje mus någon eller några timmar om dagen.

Den här sortens svensktypade kan bli otroligt tama och sällskapliga och förtroendefulla - men de är inte "sälar" även om man kan hinna både klappa och pussa på dem.

Sedan är det "vattnadals-svenskarna" , som ofta har ett mycket sväligare temperament, och finner sig tillrätta i uppfödarburar.

Jag vill ha stora, vackra engelsktypade möss, men med en liten smula av de svensktypades "öppenhet", frimodighet, och kommunikativitet (eget uppfunnet ord  men vet inget annat som säger det jag menar).

Min lilla söta gulliga, snälla svensktypade Toblerone, hamnar inte bland mina stora färgavlade med engelsktyp-utseende. I alla fall inte på flera generationer. Han hamnar på den rena "sällskaps-sidan", där främst tecknat och lustig-päls finns. Med chocolate-genen och RY, precis som "de stora".

Men gah! Bara för det så började jag ju faktiskt fundera på saken. Kom fram till att alla mina Svensktypade som är nånting att ha är nära släkt med varandra… Och några fler hanar har jag inte plats för just nu. Tvärtom egentligen, borde försöka minska ner på antalet hanar.

Så kommer Lottiz och frestar med sötnosen Puzzel. Bleh… 

Ne, ska här avlas nånting så kommer det nog inte ske i första taget. Behöver lite mer att stå på.

#4 Haha, så kan det säker vara då. Jag har ju inte varit i mussvängen så länge men har fått intrycket av att alla "roliga" teckningar och färger sitter mycket på de svensktypade, mycket pga att man ofta ser zoomöss i spännande varianter som man aldrig ser hos någon uppfödare i Sverige.

Jag har korsningstyp. En och annan ser ut som svensk typ, men ingen är ren svensk typ.

Idag är de enda rena svensktypade laboratoriemöss.

Man kan hitta korsningstyp på alla zoobutiker. Om de köper in från lab hittar man även svensk typ. De kan variera i storlek, form och färg, men bara för att de är lite mindre är de inte helt svenska alltid.

Grodis, kan inte du leta fram lite dna och klona en Snyggo åt mig, blir det möss i framtiden så är det ju snyggomöss jag vill ha! Snyggo var bäst

#17 Han var itne heller svensk, utan korsad typ. (Jag vet, det kanske står i hans stamtavla att han är svensk… men… ärligt… det är svårt att veta typ… och när jag säger att de flesta är korsningstyp så bygger det på att man avlat in Engelsk typ någon gång)

Jag tänkte ha lite LH i framtiden och vad jag vet så krymper de lätt i typen och ser svenska ut…

#18: Men han var väl till större delen svensk om jag inte minns fel nu? Gaah orkar inte hämta djurpärmen :P Men snyggomus vill jag ha! Bara en massa snyggomöss. Om det blir möss igen. Engelskt känns bara tråkigt, prydnadsmöss liksom. Orka, då kan jag gå till Tiimari eller nåt och köpa riktiga prydnadsmöss liksom… :P Snyggo var ju liksom perfekt. Lugn, pussvänlig, snygg utan att vara prydnadssnygg, ja du fattar. SÅ ska möss vara ju!

Försöker googla lite efter bilder på lab.möss.

Bild nedan från: http://compgen.unc.edu/wp/?page_id=99

#19 Han var även fin i pälsen och jag hade gärna behållt honom om han inte hade haft barbering i släkten och jag ville gärna bli av med det. Sedan bodde han väl ensam också och jag tyckte synd om honom.

Kan hålla med dig till viss del ang Engelsktypade. En del är för stora. Jag gillar den lite mindre smärta typen som ändå inte får för kort svans, små öron och blir kort i kroppen. Jag gillar snygga möss. Jag gillar välpropertionerliga. Men jag klarar inte att behålla den Engelska typen i flera generationer, den krymper. Och sedan gör jag stor urval på temperament och det kan ju ev vara en anledning till att de krymper lite…

#21: Snyggo var ensam ja. Annars hade jag bangat, han var ju min första mus. Hade inte velat ha hanar i flock nu heller iofs, litar inte på att jag lärt mig tillräckligt än. Håller mig till råttor på den fronten.

Alla engelsktypade är för stora snarare :P Jag gillar visserligen att ha lite att ta i, vill tex gärna ha rätt stora råttor, men möss ska inte vara stora. Möss ska ju vara små, annars är det inte möss liksom. Det blir så fel på nåt sätt.

Bah, du vill säkert bara inte erkänna att du kör de i torktumlare!

#22 nä, jag har inte ens testat om torktumlaren funkar… inte tvättmaskinen heller…

Nämen! Det måste du ju göra så mössen krymper som de ska!

ah, men jag gillar inte tvättstugor…

Inte jag heller. Vill ha tvättmaskin men vill få plats att gå på toa också

man kan ha tvättmask i köket

Inte i en kokvrå på 4 kvm där inte ens en bänkdiskmaskin kan klämmas in :P Gaah jag vill flytta

Oups. Varför bor du så trångt? LOL

För att jag levde på soc när jag flyttade hemifrån så jag fick inte flytta till större än en etta, och nu när jag får bo större har jag inte råd att flytta :P Blir för dyrt när de måste fixa golv, väggar och lister om jag flyttar ut. Hade dödat för en tvåa annars, finns perfekta tvåor i samma hus som jag bor i, men neheeeejdå :( Får gifta mig rikt, har du nån karl på lager?

skaffa husvagn o ställ den här på min tomt…

Hmm, vet inte om min 160-säng får plats i en husvagn… Jag vill ju kunna rulla till den svala sidan ibland liksom

GAH… ditt fetto… 160 säng… klart du bor trångt… din lägenhet uppfylls av en säng…

vart ska du ha musen då? under sängen?

Ääääh, lägenheten är rymlig, bara badrummet, kokvrån och hallen som är trånga :P Måste ju ha ordentlig säng så man får massa nice plats och kan rulla till den svala sidan när det blir varmt! Byter aldrig ner mig igen, nevah!

Har faktiskt massa plats för en liten musling ;) Bara vilja att köpa musling som fattas. Men i framtiden kanske det blir en liten skit, om inte allt habegär försvinner av alla engelsktypade :P

#34 Det kryllar av små korsningstypade som söker hem…

Stor säng är bra till mycket. Man kan rasta råttor på och i. Man kan gosa med en iller eller hund och man kan sträcka ut sig - vilket jag dock inte gör. Jag sover på 50-90 cm bredd hela natten. Vänder mig sällan.

#35: Och alla de ska dumpas hos mig menar du? ;P

Mina råttor är bannlysta från sängen :D De enda som får vistas alls i den är jag och sällskap. Och 90 funkar ju inte med sällskap, blir mysigt med rätt person men alldeles för varmt så jag typ döden dör då och det vill jag liksom inte :P För övrigt är det ju awesome att helt enkelt kunna lägga sig som man hamnar, diagonalt eller vad som helst <3

endast en mus i sängen alltså… lol

Men grodis då!

hehe

ok. tillbaka till svensk typ då…

Det kan hända att någon här på mus-ifokus satsar på lite mer seröst på svensktyp. Littlem kanske… Man kan kolla uppfödarlistan här och se vad de skriver.

#39: Fast man kan ju inte dregla på en lista Eller kan kan man väl men… Ja du fattar, hoppas jag

Jag har en underbar svensktypad liten tjej från Littlem som heter Beith:)

Försökte ta lite bilder på min favoritpojke, en svensktypad BEW slh från Exoticas. Han är lite rund, men en riktigt mysig liten pojke. Tyvärr gick inte det så bra, så det får vänta till senare. Men han är verkligen perfekt i mina ögon. Liten och kompakt med riktigt små öron och härligt temperament. *Love*

#41 Ser inte så svensktypad ut…

#43 Nej, hon är säkert korsad som dom flesta av mössen hos uppfödare är i dag. Men hela vägen i stamtavlan står det svensktypat på mössen:)

#44 Ja, det är svårt det där. Jag har också valt att skriva svensktypad om flera som inte varit det…

Finns det några typiskt svensktypade möss? Mina zoomöss är små, otroligt små. Men om det beror på dålig uppväxt, okänd ålder eller andra anledningar vet jag inte. Jag antar att de flesta möss är korsade, och hur vet man det när stamtavlan är relativt okänd? Jag blev visad en "äkta" engelsk typad mus på utställningen så jag förstår skillnaden så långt men jag förstår inte skillnaden mellan korsad vs svensk i storleksmässigt. Visa mig gärna en riktigt svensk typad mus vs en korsad vs engelsk typad 

Det luriga med korsade är ju att de kan skilja rätt mkt. Det finns ju som inte en typ korsad. OFta kan de ju bli lite tok som en svensktypad med jätteöron eller en som har stor fin kropp men en kort svans o små öron t.ex :P

Beith är inte ren svensktypad men har mkt svensktypat i sig o då valde jag med o skriva svensktypad på henne då det känns som hon har mest av svensktypat i sig. Försökte fota lite av mina mest svensktypade idag men kmaeran o jag är absolut inte sams så snart åker den i backen…

Vi har båda svensktypade,korsningstypade och engelsktypade hos oss.

Dock är det lite också beroende på färg som när vi avlade på Cordvan broken samt andra broken vara alla sve. typade men stora svenska :) För vi försökte få lite mer engelsk typning på de men då vart de inte bra alls i färgerna ansåg vi så då skippade vi det.

Dock är oftast de engelska/korsade mycket lugnare men har man trevliga svenska då är de lugnast :)

Jag är kanske råttskadad också, men jag tycker att korsningstypen är snyggast. Det är inte för mycket eller för lite av någonting. Små öron och trubbiga nosar <3

#46 Labmöss har mer svensk typ. Det finns dock undantag där med givetvis. NMRI är en labstam med vita möss som jag anser är väldigt nära hur en svensk typad skall se ut.

Morakullan´s Jacki & Jackpot - u: NMRI hona

Jag föder upp svensktypade :) http://nakenmuffen.weebly.com/

#50 Otroligt söta, hur gamla är dom på kortet? 

Svensktypad är ju något utav de sötaste som finns. Älskar mina tre svensktypade töser. 
Här är coconut när hon vart liten :) Hon har börjat bli lite mer krullig nu som på detta kortet nu när hon är äldre