Åh snälla kan inte någon red. Rubriken. Tror att det är massdöd pågång :/ Ts. Bred genetisk grund från början?

#0 Nu ändrade jag din rubrik, säg till om du vill att jag ska ändra tillbaks eller ändra till något annat!!

#0 Jag vet inte vad jag ska svara riktigt då jag inte är säker på att jag förstår din frågeställning. Vill du ha bättre svar får du ställa specifika frågor.

Jag massavlar inte och rekommenderar inte det på någon punkt. Varje kull är noga planerad och har flera syften. Djur som inte håller måttet enligt min avelsetik, moral och grundregler går inte i avel. Jag försöker att inte ta "onödiga" kullar eller göra "dåliga" parningar (läs utan syften, på djur med sjuk släkt, sjuka djur, djur med dåligt temperament osv).

Min avelsplan är väl i regel så att jag väntar rätt länge med tilltänkta avelsdjur så att jag vet att de är friska och trevliga. Sedan väljer jag partner noga med matching av karaktärer och ordentliga syften som går stick i stä med de färger jag pysslar med. Jag väljer på temperament, typ, hälsa och färg. Hanarna är gärna 1-1½ år som med sin ålder bevisar sin hälsa. Honor är allt från 5 månader till 10 månader.

När jag valt ut ett lämpligt par skyfflar jag spån några veckor mellan burarna och iakttar ifall mössen klarar spånskiftet bra. Gör de inte det och t ex börjar nysa så slutar jag skyffla. Jag kan fortsätta skyffla lite senare om den nysande musen repar sig. Jag skyfflar 2-3 ggr i veckan först och sedan kan jag öka till 1 gång i veckan. Det är lite olika. Ibland tar jag en rövare och sätter in honan till hanen bara, men bara om jag tror att de redan har samma bakterieflora. Så gjorde jag ju i 20 år och jag är lite sur över att jag inte kan göra så längre alltid.

När honan skall få kull får hon flytta till egen bur oftast. Då får hon en kull (och inte två på raken) och jag har koll på att hon får den mat hon behöver och inte någon annan snor den… Jag kan avliva några hanar ur kullen om jag har för många hanar redan, speciellt om det blir många hanar, men är det en viktig kull så får alla leva. De flesta får också bo kvar hos mig och jag utvärderar vilka som går vidare i avel ur kullen. I princip är det de som lever längst av hanarna och de som är trevligast och finast av honorna.

Enkelt förklarat.

Själva proceduren med att skyffla och sånt är det lätta. Det svåra är dock avelsplaneringen. Att få fram de färger jag vill ha. Att förbättra typ. Att förbättra färg osv. Jag är inte intresserad av att köpa in supersnygga färdiga Standardutställningsmöss och bara massproducera sådana utan jag vill själv arbeta fram snygga möss. Nu har det gått lite åt skogen då jag förlorat en hel del mycket bra djur och jag kommer att ha en lång tid framöver då jag inte kommer att ha några snygga möss. Jag har tappat intresset för rasselmöss och vill ha bra temperament så det styr väldigt mycket just nu för vilka som går i avel.