Jag är ju 16 än.. 😛 17 i år dock. Weho!

Jag känner av om personen är oseriös eller inte. Det syns på hur personen tar tag i allt det hela. Jag frågar även om erfarenhet och hem. Det där med omplacering.. Om det skulle tyvärr vara så att familjen tröttnar, så tycker jag absolut att de ska omplacera musen/djuret till ett nytt hem. Förhoppningsvis ett hem som tar hand om musen livet ut. Det är bättre så än att musen ska stanna i ett hem där den inte får tillräckligt med uppmärksamhet. Att intresset dock försvinner kan man nog inte kontrollera så mycket.. eller? 🤔 Hur som helst så är ägaren ansvarig över musens/djurets liv och ägaren ska se till att musen/djuret mår bra.

När det gäller för unga personer så frågar jag om deras föräldrar/vårdnadshavare kan kontakta mig först. Jag säljer inte till barn under 10 år även om föräldrarna tillåter. Varför? Jag tycker inte att de har tillräckligt med vett än att ta hand om ett djur och inte heller är det då föräldrarnas ansvar att ta hand om barnets djur 24/7. Om dom inte är till fullo okej med det dvs. 

Jag har dock inte en lång erfarenhet utav att sälja möss. Så ja..

🙂

Jag är väldigt kluven inför hela tanken med att sälja djur till barn och tonåringar. Sedan har vi förstås också frågan att skall man stirra sig blind på en siffra eller titta på mognadsgraden.

Sedan tonåring. Det är en enorm skillnad på en trettonåring och en nittonåring. Redan faktumet att en nittonåring rent juridiskt har varit myndig i ett år. Men det betyder inte automatiskt att en myndig person är en mer ansvarsfull djurägare än vad en 10-åring är. Jag vet 12-åringar som tar utmärkt väl hand om sina djur, och jag vet människor i 40-årsåldern som inte borde anförtros en krukväxt en gång ens.

Jag har ingen uppfödning själv, men jag tycker personligen att om man tänker sälja djur åt barn, så bör man träffa föräldrarna och vara säker på att även föräldrarna är intresserade och har satt sig in i djurets skötsel. För det är föräldrarna som betalar rubbet. Djuret, buren, maten, veterinärkostnader etc. Men sedan när man kommer till ungdomar i övre tonåren är det knepigare. Tror jag måste fundera lite till på detta, det här är bara vad jag spontant tänker om ämnet.

Jag tycker det går utmärkt att sälja djur till tonåringar- om man fått en ordentlig bild av det hela. Jag tror flera här på forumet hade sålt djur till mig faktiskt, trots bara 15 år. Jag belv anförtrodd en riktigt problemhund av en krävande bruks och vallras, trots då bara 14 år. Om min uppfödare hade sålt till min "vän" som dessutom är ett år äldre? Aldrig i livet skulle jag säga. Tror inte ens någon hade anförtrott henne ett djur, mus som häst. Vissa tonåringar är väldigt mogna redan som "unga" tonåringar och andra inte. Därför får man nog ha en del kontakt innan, själv ställa frågor på dennes kunskaper, framtidsplaner, prata i telefon och även gärna träffas en gång innan man säljer till ett barn/tonåring. Det är vad jag skulle gjort, även pratat med målsman vad som skulle hända om barnet/tonåringen tröttnar på djuret. Nu babblar jag på och allt blir rörigt, men här får ni en inblick i vad min ärthjärna innanför skallbenet tänker.

Hej alla. Jag tror att det kan vara svårt att avgöra om en omplacering eller inte kommer att ske i framtiden. Oavsett skäl. Tex jag funderade ett tag på att omplacera en av hamstrarna här hemma. Alltså sälja ett djur. Men jag gjorde inte det. Dels så tar en hamster inte särskilt mycket varken tid eller pengar. Jättebra tittdjur. Men även det att jag kan inte lita på att han skulle ha fått det bra. Så han fick vara kvar. Så jag förstår verkligen att det är svårt att sälja djur. Att släppa dom liksom. En fråga som jag skulle ställe till köpare om jag hade uppfödning. " Har ni andra djur hemma?" Om dom har det, hur gamla är dom? Vad får dom för mat? Motion? Kärlek? Aktivitet? Speciella egenheter som djuret/ djuren har för sig. Osv Genom att titta bakåt lär vi oss av framtiden.

Jag är 12år och vet vad ni menar. Jag själv har aldrig tröttnat men jag har flera vänner som när de får nekat av en uppfödare köper i affär istället. Och det brukar inte sluta så bra men vad ska man göra

Jag är 11 år och jag förstår! Några i min klass får djur i födelsedagspresent, har de i typ 1 månad och säljer de sen. Sån är inte jag!