I min skola har vi en biologisal. På övervåningen bor 3 små råttor som man håller på att experimentera med. Inte så att man injicerar eller ger dem mediciner, utan man studerar bara deras minne. Det är en tjej i tredje ring som har hand om experimentet, så någon lärare finns inte med i bilden.
Idag smög jag upp på övervåningen, ville titta till dem. De har stora burar med flera leksaker, mycket mat och gömställen osv, MEN … de är så himla stressade och oroliga.
Först och främst, så saknar buren tak. Den ena råttan smiter tydligen alltid och springer omkring på en stor bänk med massa ikopplade sladdar, vassa föremål och farliga apparater.
När jag kom upp sprang den omkring där utanför buren. Så fort jag närmade mig sprang den och gömde sig i en vass metall låda.
Jag pratade lugnt och höll stilla och försiktigt fram min hand, men råttan satt ihopkurrad och rörde sig inte ur fläcken. Hon skakade rejält och man nästan såg skräcken i hennes ögon. Det satt en lapp på hennes bur ''OBS! Bits!''. Det är knappast för att hon vill leka eller är arg…
Det här gjorde mig iallafall riktigt upprörd. Mår jättedåligt - speciellt när det är på MIN skola. Det är nästan pinsamt - ännu värre att det bara är jag som faktiskt bryr mig. Eleven som har hand om råttorna ser dem bara som en väg till ett högre betyg och alltså inte som levande varelser.
Vad tycker ni att jag ska göra? Besöka råttorna några gånger per dag, så fort jag har tid & försöka lugna ner och tämja dem? Det skär i hjärtat att se dem såhär!