Chocolate/tan
Chocolate/tan tycker jag är en oerhört vacker färgvariant. Tyvärr är det svårt att få fram ett bra djup i tanfärgen.
Tan - som kan sättas på vilken färg som helst (även om den blir vit/fox ihop med blekgener) - är inte ovanlig.
Men eftersom så stort fokus ligger på de kalla färgerna, så finns ju även de bästa avelsdjuren i den kalla skalan, så de flesta möss med tan, har en blek och/eller beige-aktig tanfärg.
Jag vill ha tanfärgen riktigt djupt rödbrun - då är den så vacker så jag kan svimma ❤️ .
Den riktiga röd-färgen är mycket ovanlig. Den som går i djup mörk rödbrun färg. Gäller både "röda" möss (som är gula), agoutivarianter (som också går mer i gult än rött även när de är bra), och då också givetvis även tan.
Jag avlar på chocolate/tan, och på recessive yellow. Fördelen är att de går att blanda helt oförblommat, det vinner båda varianterna på. Något annat avlar jag inte på - när det gäller färg alltså.
Prioritet ett i min avel är beteendet. MIna möss ska - och GÖR - bete sig som "små glada hundar" som älskar när det kommer människor. De ska vara SÄLLSKAPSMÖSS.
Den röda nyansen hos tan och hos de gula mössen, får man fram med hjälp av polygener, i det här fallet ett genkomplex som heter Rufus Polygener.
Enligt vad jag förstår, saknas en hel del av genkomplexet i Sverige, och det är svårt att "samla ihop" hela gänget! Och varje utparning skingrar dem dessutom för vinden.
Mina tan saknar den djupa rödfärgen, och det vete gudarna om jag någonsin kommer att få några sådana i mitt liv. I en stabil stam alltså, något enstaka djur kanske går att klämma fram, men chocolate/tan är fruktansvärt svåravlade. Enligt vad jag tror i alla fall.
Djupet saknas i tanfärgen hos mina, men jag har i alla fall en fin gul MJUK och MILD tanfärg, som jag är mycket glad över.
Man får vara glad för det lilla … 😉
Chrystal Beauty på fotot (som ligger på sidan, därav ser det lite konstigt ut).
Chrystal Beautys systerdotter Smila.
Förutom ckocolate/tan och recessive yellow avlar jag även tecknat, mest berkshire. Ingen standardteckning, för det bryr jag mig inte om.
Inte heller bryr jag mig om tan enligt standard! På tan är det viktigt hur tassarna är färgade, enligt standarden. De ska ha tanfärg på insida och kroppsfärg på utsidan av ben och fötter - det struntar jag fullkomligt i!!
Det viktigaste är tanfärgen, och det är så svårt att allt annat får stryka på foten liksom, haha (fotfärg t.ex.).
Chrystal Beauty är i mina ögon en mycket vacker mus. Hon är så behaglig att titta på, allt känns harmoniskt, både typ, färg och "form" (kondition).
Hennes chocolatefärg gillar jag. Så dyker systerdotter Smila upp, och uppvisar en helt annat chocolate-färg! Djup och intensiv, men fortfarande med värme.
Chocolate ska ju - enligt standarden, kanske inte enligt mig - ha just denna mörka chocolatefärg, som mörk choklad, inte som mjölkchoklad. Utan att färgen blir kall, det ska fortfarande finnas en rödton i den.
Här ser man inte deras tan, utan fokus ligger på ryggens chocolatefärg.
De vita teckningarna får ni "bortse" från. I alla fall om någon tänker "standard". Själv vill jag ha de vita tecknen.
En relativt ung grabb får avsluta inlägget för denna gång. Han är otecknad (self) chocolate/tan. Björndalens Sirius heter han.
Tanfärgen är alldeles för ljus, men ändå i en mild och varm färgton som går i gult.
Det är svårt att fotografera tan, så att den syns bra. Ni får hålla till godo med vad jag kan erbjuda. 😃
Vill bara tillägga, angående "min avel", att den är mycket småskalig. Jag har inte många djur, och jag tar inte många kullar, och jag tar inte heller kullar ofta. Fokus för mig, är att njuta av de gosemöss som jag har! De är så fina och mysiga och glada och roliga - det är mitt största nöje, bara att leva med dem!