Avelsråd.
En av mina småpojkar, Xander, har det gosigaste och finaste temperament jag vart med om. Han är nyfiken och kryper upp i handen direkt jag kommer, ligger gärna och gosar på en och myser för fullt när man klappar honom bakom öronen. Han tassdarrar så man blir helt domnad i handen och hans kiss luktar knappt alls. Han är bara en kanongrabb helt ekelt!
Nu iochmed att pappa har gensoppa bakom sig (vilket ju syntes på kullen som Xander kom i) så har jag ju inte så bra koll på vad han bär på genetiskt. Lite kan jag ju räkna ut med hjälp av mamma, pappa och kullsyskonen, men jag har ju ingen stenkoll.
Skulle ni avla på en hanne där ni inte var 100% säkra på vad ni får för färg/hårlag etc BARA för hans temperament? Och kan man isåfall reda ut en gensoppa genom att vara väldigt noggrann framåt i ledet senare?
Jag vill ha lite råd.
(Nu är det inte aktuellt att avla än på ett tag då ja känner att jag har en del kvar jag vill lära mig om genetiken och han fortfarande är ganska liten (2 månader). PLus att jag skule vilja ställa ut honom lite. Vill bara ha råd och höra vad rutinerade uppfödare tycker )
www.freewebs.com/gypsymice/
http://pehpsii.blogspot.com/
Ja, jag skulle avla på ett djur med mycket bra temperament!
För att vara säker på att risktagningen inte blir för stor skulle jag dock
- vänta tills han var 1,5 år eller äldre
- vänta tills jag sett hur hans syskon utvecklats hälsomässigt
- vänta tills jag sett hur hans föräldrar utvecklats hälsomässigt
- vänta tills jag sett hur dominant han är och hur länge han kan bo med bröder
- vänta tills jag fått utställningsdomares utlåtande av honom som avelsdjur
- vänta tills jag fått duktig uppfödares utlåtande av honom som avelsdjur
Men man kan ha honom och pappan ute tillsammans utan bråk. Ska se om han och hans dove bror går ihop, det är en kombination jag inte testat än.
www.freewebs.com/gypsymice/
http://pehpsii.blogspot.com/
En av anledningarna till att vänta länge är ju att se hanen utvecklas i livet. Hur han reagerar i vissa situationer osv.
Ja, det låter ju logiskt. Då har man ju också mer tid på sig att se till att där inte finns sjukdom etc också.
En bit text jag skrev innan försvann visst ?? Före det jag skrev stod det "Han var ju hackkycklingen därför plockade jag bort honom. Han har två bröder som var lite elaka. Men de 3 går dock jättebra ihop ännu. Håller fortfarande på och trixar runt och ser vilka som funkar med vem"
www.freewebs.com/gypsymice/
http://pehpsii.blogspot.com/
Ang gensoppan, går det som jag undrade att "reda ut" genom nogrann färgavel senare i ledet?
www.freewebs.com/gypsymice/
http://pehpsii.blogspot.com/
Ja helt omöjligt borde det väl inte vara, särskilt när du har så mycket släkt till hands. Själv har jag gjort en tabell med alla mina möss och de vanligaste generna och försökt räkna ut vad mössen kan/måste ha för anlag…
#0 "Skulle ni avla på en hanne där ni inte var 100% säkra på vad ni får för färg/hårlag etc BARA för hans temperament?"
Mitt svar: Ja, absolut!
Fast sedan, i vidare avel, skulle jag vara mycket noga att "välja bort" de som är "sämre" i temperamentet, om sådana dyker upp.
En ovanligt snäll mus med ovanligt bra temperament och människo-tillgivenhet anser jag är bra mycket viktigare än eventuella färger och färggener.
Renavlade färger är ju enbart till för inhöstande av rosetter … 
Såklart det är kul, men en mus med charm och gosighet ihop med människor är definitivt ovärderligt!! Att avla på den, för att i framtiden få flera sådana, är viktigast av allt, anser jag. Om möss ska anses vara sällskapsdjur, vilket de ju är av den allra sötaste sorten som finns, eller hur?
Tycker amaira. 
Starta ny diskussion
