Nästa uppfödare i vår serie är vår allas Elin Mattsson, Gävleborgs glada lärka!
Bröderna Vattnadals Lave, Lavin och Lavyr.
Elin Mattsson, en drygt 30-årig mullig blondin.
Bakom grönmålade järngrindar på en liten kulle, i ett rött hus med vita knutar, i Norrsundet, 4 mil norr om Gävle.
32 år, men med få vuxenpoäng… (inga barn, leker för mycket och prioriterar att leva istället för att göra nytta)
Jobbar 50% på Brynäs Zoo i Valbo och 50% med skötsel av hundar och alla djur hemma.
Främst är det djur överhuvud taget. Har 6 hundar hemma och ett nybokat kennelnamn, Nattfrostens. Har drabbats av polarhundssjukan, även om en golden alltid kommer att finnas i familjen. Gillar grodor, paddor, salamandrar. ödlor, fiskar, fåglar och så klart de flesta smådjur. Provar gärna att föda upp det mesta, mest för att ha gjort det men även för att få lära mig något.
Annars är det levande rollspel som är störst. Lajvar medeltid, med eller utan fantasyinslag, samt en del 40-tal. Gillar medeltid, och deltar i minst 2 medeltidsmarknader varje sommar.
Annars tycker jag om att sitta vid datorn en stund varje dag. Lyssnar så gott som alltid på musik.
Life On Mars & Hello Spaceboy
Vattnadal, taget från Sagan om ringen, en stund innan filmhysterin…
egil på lampa
Jag tog några sporadiska kullar på söta sällskapsmöss under ett par år. I augusti 1997 föddes den första Vattnadalaren, GP Vattnadals Egil Hammarhand.
Japp, självklart i Svemus.
Det var nog 1993, 2 honor, en gul och en svart tan. Sedan träffade jag Grodan på ett zoo-expo, och då bidde det fler.
morakullan´s ista trubbnos.
dräktig.
När jag skaffat min första svemusmus, Morakullans Ista Trubbnos.
Snälla, friska och vackra agouti- och argentevarianter. Har rent svenska, rent engelska och korsade typer, i de flesta hårlag, dock mest kh, lh och tex.
De är så vackra, mest problem är det med sotningen och att de antingen blir för grå eller för röda. Trist att många tycker att de är tråkiga.
mina första möss
Oftast mellan 50-90. Tar jag många kullar samtidigt blir det massor!
Av alla möss jag haft genom tiderna vinner VDs Egil Hammarhand tillsammans med Häxans Fisk. Helst underbara hanar båda två, men inte alls lika. Egil var ett bustroll med energi och charm. Fisk var bara så underbar och lugn. Favoriten av de jag har nu är nog VDs Heathen, en otroligt vacker och snäll agoutihona.
Skulle vilja säga 10-20, men kollar papperen genom åren, och det har varit mellan 13 och 31 sedan jag började "på riktigt"… Siktar nog på ca 15-20, och så blir det fler eller färre, beroende på hur bra avlesdjur jag har.
första kullen
Jag kör alfabetet, och det blir svårare för varje varv… Från början var det namn ur mina rollspel, levande eller bordsvarianten, sedan blev det fantasy och medeltidstema i övrigt, för att följas av ord ur en ordbok, som jag tyckte passade ihop med de namn jag brukar ha. Förra alfabetssvängen var det just Bowielåtar. Nu har jag panik, då jag ska börja om på alfabetet för 8:e gången, och inte har en aning om tema…
Man måste nog älska eller i alla fall gilla möss massor. (Fast man kan ju förstås avla bara för att det är kul med genetik oxå…) Sedan bör man ha massor av tid och plats, och en del pengar med kanske…
En viss känsla för om musen är bra eller dålig kan vara bra att ha, så får man bättre möss. Den känslan kan man få med tiden, men det krävs att man är beredd att lyssna och lära.
vattnadals heathen framifrån
Älska dina möss först och främst!
Gå och kika på utställningar så att du dels vet hur friska, snälla och snygga möss uppför sig och ser ut, men även för att veta vilken variant du ska börja med. Välj sedan EN att inrikta dig på till att börja med, så gör du det lättare för dig själv.
Det blir lätt så att man börjar med för många färger ed samtidigt. Så fort man ser en söt eller snygg mus, så köper man den. Oavsett om den kommer från en seriös uppfödare eller sunkig butik. Man avlar sedan hej vilt på alla möss man har. Vissa kanske går bra på utställning, och då avlar man ännu mer. På några år kan mängden möss ha gått från 4-5 burar till sådana mängder att det inte är roligt längre.
Om man mer smyger sig fram, och utökar sakta men säkert, och hela tiden försöker ha någon form av tanke bakom varje inköp av djur och varje kull man tar, så går det mycket bättre.
Att få bättre typ på mina snällaste linjer och att hanar ska kunna gå ihop på mina snyggaste linjer.
Jag skulle vilja utrota några dumma grejor helt, tumörer, morrhårsätning och skabbisar! ;-)
Gör inget idag, som du kan skjuta upp till morgondagen.
Y-bröderna 6 v
Fotograf: © Elin Mattsson