det var en bra fråga. kan bli en mycket nyttig tråd för min del nu när jag snart ska sätt ihop mina möss.. (finns det någon tråd eller artikel om det föresten?)

Jag kommer att svara (lixåm jag ska svara på Amairas långa pm med tankar). Tyvärr har jag först varit sjuk, sen jobbat och härjat en massa. Nu tänkte jag börja svara, och började då med att leta i mina anteckningar sen kursen i våras. Vill ju inte bara säga vad jag tycker och har lärt mig, utan även kunna hänvisa till NYA RÖN, Artiklar od. Nu inser jag att jag är för trött för att få till det vettigt, samt att klockan redan är en kvart efter tiden ajg skulle stänga av datorn. Ska ju jobba imorrn, igen!

Återkommer om detta imorrn, eller på söndag!

Här finns i alla fall en artikel, så slipper jag citera en massa. Den handlar om hur vi gör med våra hundar, men tar upp "dominansbegreppets historia".

 Nu nattar jag mig. Läs artikeln ni intresserade, och läsa gärna mer av etologie professor Jenssen.

Hinner inte heller svara, men återkommer jag med. :-) Det är himla intressant!

Min erfarenhet är att det i små grupper på 2-3 möss bildas en slags rangordning..tex tar äldre honor hand om yngre..

Dom tyr sig gärna till varannn och bildar små grupper..

Hanar dock verkar leva i ständig rivalitet med andra hanar…

Det finns dock dom möss som hellre än att vara i grupp sätter sig på en enskild plats i buren..Dessa små enstöringar gör mig nyfiken..Varför beter dom sig så..?
Mariana

Kom på att jag kan söka på nätet och finna detta urklipp från DN som jag läste i somras (tror jag).

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=671083

Idén (tanken / synsättet / kunskapen) är inte ny, men det är ganska konkret skrivet just  här. Det passar nog in litegrann i den här tråden.

Elin, jag förstår nog inte dig riktigt. Vet inte riktigt vart du syftar, eller var din utgångspunkt finns.

Att synen på "rangordning" har förändrats ganska radikalt sedan 30-, 40-, och 50-talen (förra århundradet ) är bortanför diskussionen ( i alla fall bortanför min diskussion). Är det din utgångspunkt? Gamla tiders synsätt?

Eller är det helt enkelt så, att du "kastar ut barnet med badvattnet", och anser att rangordning bland sociala djur inte alls finns?

Du får gärna precisera så jag vet var din utgångspunkt är.

Några utklipp ur artikeln som jag själv tycker är intressant/kul:

"_I stället valde vi antagligen ut de individer som var lugnast och sävligast. Vi valde bort de nyfikna, livliga och aggressiva.

- Man skulle kunna säga att vi har selekterat fram korkade djur, säger Leif Andersson.
Förutom att de är lite dummare än sina vilda släktingar har tama djur även andra drag gemensamt. De ser ofta lite barnsligare ut, med kortare ben och plattare huvud. Det händer även att de beter sig mer som ungdjur_."

Det här syns ju tydligt inom SVEMUS.  Ju "sävligare" mus, desto bättre går det i petclass.  (jag säger inte att det är fel, det är snarare bättre för musen att kunna anpassa sig till fångenskap i bur hos människor.)

Ju sävligare mus, desto lättare har den att klara sig instängd i en liten bur. Instängd i en liten bur, saknas de stora utmaningarna i livet, och då bildas inte heller flera hjärnceller,som behövs för problemlösning = "korkade".

Aggressiva djur vill jag absolut inte ha, men de livliga och nyfikna prioriterar jag. Bra för mig, kanske inte så bra för mössen som sällskapsdjur i liten bur, generellt sett (jag har inte små burar).

Mera:

" _- Det verkar finnas vissa egenskaper ett djur måste ha för att kunna tämjas, säger Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet.

Den viktigaste egenskapen är att djuren måste ha en social hierarki och acceptera en ledare. Dessutom måste de hålla sig lugna även i små inhägnader._"

Visst finns det väl två spår: Det ena är reflexer som flykt och nyfikenhet som det borde finnas genetik för. Det andra "att kunna tämjas" som kräver inlärning/intelligens. Så mycket svårare att upptäcka.

Och rangordning, hänger ihop med båda. Vi håller på att lära oss om muskillar i samma bur. Visst etablerar de en hackordning, om det nu är detsamma som rang. Det är inte nödvändigtvis den räddaste som ligger lägst i hackordningen, kanske tvärtom.

Väldigt intressant.

Jag tycker mig se rangordning hos mina honor med men vet inte om det är inbillning.

Vär jag hade Pippi, Svea och skaffade Lilith så tyckte jag att Svea var högst i rang. Pippi var dock den som trackade mkt på Lilith. Kanske för att slippa glida ner ett steg till?

När Svea gick bort skaffade vi Semla. Då var det Lilith som var trackig. Pippi tog till sig den lilla ganska snabbt. Nu märker jag att Lilith fortfarande ibland surnar till lite på Semla men vet inte riktigt vem av dem som är lägst i rang. Om det nu finns rang. Men kan det vara så att Lilith inte vill glida ner ännu ett hack pga nykomlingen?

Flockdjur har ragnordning. Däremot tror ofta människan att det är av ondo, t ex benämningen "hackordning". Vi ser den ju oftast bara när det är bråk, men den finns ju där hela tiden. Den visas genom närhet, ömhet, putsning etc.

Att våra tama husdjur skulle vara barnsliga och sävligare än de vilda tycker jag är ganska fel. När det gäller hundar och råttor så är tendensen tvärtom - våra tama djur är mer aggressiva och dominanta än sina vilda släktingar.

Igår såg jag en väldigt söt sak. En nyinköpt hona hade suttit avskilt i några veckor och var redo att flytta in i en flock. Jag satte in henne i en bur där några av mina avelshonor bor. Jag passade på att städa buren, lägga in nya roliga saker och lite god mat för att de skulle få annat att tänka på. Alla accepterade den nya honan rätt fort - luktade henne noga i rumpan, och sedan när hon åt på något även i munnen. En pew texelhona däremot blev sur och jagade den nya runt i buren. Den nya honan var dock snabbare eller listigare, så hon kom undan. Pewhonan hittade en god nöt som hon tog med sig in i ett bo. Den nya honan såg detta och gick försiktigt efter in i boet och kröp försiktigt tätt intill pewhonan och nosade lite på henne. Pewhonan var så upptagen med att äta nöten så hon tittade bara lite hastigt åt sidan. Sen var det klart. Inget mera jaga runt i buren.