Bra fråga. Och givetvis hade jag tänkt att skriva om det. Eftersom det är ett ord jag varit med och tagit fram. Bellona var den person som satte ord på det jag beskrev, när jag berättade om vad jag krävde av mina råttors flockegenskaper för att gå i avel.

MEN jag ber att få återkomma. Just nu är jag lite skärrad och vimsig.

🙂Jag räknade med att det behövs tid att tänka och formulera rätt.  Dessutom: Skärrighet och vimsighet kan ge katastrofala resultat. Jag vet.  😮

Flocksmarta är ju de djur som kan leva i en flock på ett fredligt sätt. Djuren hälsar främst via ansikte, sover i hög, putsar varandra mm.

De beteenden som talar för att djuret INTE är flocksmart är bland annat

• lägger burkamrater på rygg
• rider på burkamrater (finns undantag i honflock, då flera honor är brunstiga samtidigt, men ganska ovanligt på möss)
• jagar burkamrater (lukta i rumpan och även bita)
• reser ragg, piskar med svansen och går stötigt (förbereder attack)
• biter sina artfränder
• vaktar matskål
• mm

Det var väl den förenklade versionen. Du kanske själv har några ord att tillföra här, amaira. För du vet väl vad jag pratar om.

Nej, faktiskt inte.
"Inte flocksmart", enligt din lista, kallar jag helt enkelt för "aggressiva". Så får de inte bete sig! Inte mot burkamrater!
Din förklaring är en grov uppdelning, som jag ser det. Mellan vad jag helt simpelt kallar för "bra möss" och "dåliga möss". Eller helt enkelt "beteende-störning"…

Så det du kallar flocksmart, är det hur de beter sig sinsemellan i den grupp de bor med?
Jag tänkte mer att det har att göra med hur de beter sig när de träffar andra möss, eller får nya burkamrater? Social förmåga, liksom, i olika situationer med andra möss, utanför de vardagliga? När något nytt händer.

#4 Jag har en dimma i min hjärna, amaira. Ta hänsyn till det tack.

Mja, aggressiv är så brett. Vi behöver försöka gå ner lite på djupet. Vad gör musen exakt.

Flocksmart är beteendet i en grupp men även möte med okända möss - dock… vuxna möss från olika grupper som plötsligt ska bilda ny flock… här blir det ofta problem… och vi kan enbart titta på honor i det fallet. Eller när hona sätts ihop med hane. Att sätta ihop vuxna hanar som är okända för varandra… alltså det gör vi bara inte.

Absolut, flocksmartheten kan vi utläsa ur beteendet vid möte av nya burkamrater. 

Nosa rumpa

Vid möte ingår ett visst nosa i rumpan, för att fastställa något. Honor skall egentligen inte kunna utläsa så mycket där, utom ev hur gammal musen är. Hon kan inte veta kön, enligt en äldre källa som jag tappat hänvisning till. Hanar vet däremot alltid vad det är de luktar i rumpan, förutsatt att det inte är en mus under 4 veckor. Däremot skall en flocksmart mus inte uppehålla sig så mycket vid rumpnosandet. Det är lixom egentligen inte så viktigt. Den kan om den är vänligt inställd istället nosa i ansiktet, i mungipan, precis som vänliga hundar. Den är inte heller rädd när någon annan nosar den i rumpan. Den mus som är rädd om sin rumpa är inte riktigt flocksmart. Den är rädd osäker och kan springa undan när möss vill nosa på den. Detta kan skapa oro. Men det är också en händelse som testar de övriga mössen lite. Vilka ignorerar detta? Vilka blir irriterade? Och vad gör de?

Det finns ingen som helst kritik i mitt svar till dig. Inte från min sida. Jag kräver ingenting av dig!! Du skriver och ger det du kan och orkar, jag tar tacksamt emot varenda tanke du har!! Har du ingen att delge, så är det okej det också.

Det finns så få människor jag kan diskutera musens etologi med, som har kunskap, erfarenhet och egna tankar.

I min iver kanske jag försöker tränga mig djupare in i dimman 😉och försöker hämta ut mera därur. Menar inget illa! Förväntar mig inte ens svar men blir glad om det kommer något. Jag VET ju hur det är.

Och så tycker jag det kommer "pärlor" i dina svar. Att diskutera väcker nya tankar och infallsvinklar, det gör inte ett enskilt "ja".

Jag är glad över det du skriver, för jag har ju bara mina egna möss att utgå ifrån, och de är på ett speciellt vis eftersom jag vill ha dem så.

Men de bra egenskaperna jag vill ha, medför andra som kanske är mindre bra. I vilken mån det hör ihop (får ta det onda med det goda), eller hur andra möss kan vara, vet jag inte riktigt faktiskt.

Därför uppskattar jag en sorts mall att utgå ifrån. Därav min fråga om flocksmarthet, för den bidrar också med svar på den allra första frågan jag ställde som uppfödare, och fortsätter ställa för jag tycker den är viktig:
"Vad är en mus?"

Enkel fråga? Kan så tyckas, men jag vet inte vad, eller hur, en mus tänker!

#6 Jag veeeeeeeeeeet. Och jag tycker detta också är otroligt givande. 

Låt oss sakta försöka kartlägga hur musen är flocksmart. Saker vi ser, hör och känner (med näsan, med fingrar, händer, och hjärta) men som vi inte ännu satt ord på. För detta kan vara lite outforskat, i a f här på mus-ifokus.

-

En av de enklaste sätten att se hur mössen trivs i flock, och vilka de trivs med, är att se hur de grupperar sig. Har du två möss och de gör allt tillsammans, sida vid sida, så trivs de förmodligen ihop. Har du tre möss och en alltid söker sig ifrån de övriga, har du troligen en splittrad flock. Har du fyra möss och de grupperar sig två och två har du kanske två flockar i en. MEN en gruppering är inte alltid samma från morgon till kväll. Det kan vara så att det är smart att vid matdags vara bästis med X för han hittar alltid det goda och det kan man snabbt sno från honom. Inget fel med det, det är fullständigt normalt musbeteende och väldigt smart också. 

Har du däremot en mus som alltid söker sig ifrån flocken, ja, då är den inte flocksmart. Den har ev inget behov av flock, utom om det är väldigt kallt…

--

Nosa i mungipan. Ett väldigt utpräglat beteende som många flockdjur har. För många djur är det ett underkastat beteende, som visar acceptans och flocktillhörighet, men för möss är det också att ta reda på lite om hur musen mår och vad den ätit. Kanske kan de även få reda på mera saker genom en sniff i mungipan, men det är då ännu okänt för mig (dock är jag absolut inte förvånad om de kan känna om den är sjuk el dyl). 

Jag tänkte inte så mycket på detta beteende förrän jag märkte att både mina råttor och möss luktade mig i mungipan. Jag började då göra små tester. T ex så åt jag något som de aldrig tidigare blivit serverade och sedan gav jag dom detta. De som luktat mig i mungipan åt detta UTAN att ifrågasätta, tveka eller som om de var van vid denna föda. Medans övriga väntade tills de kunde se hur de möss/råttor som ätit av denna nya föda reagerade. Men faktum var att det gick fortare att introducera ny mat. Tyvärr gjorde jag inga anteckningar, utan bara lite hobby-amatör-skådning… Men det är banne mig tokintressant.

❤️ Ja, precis!
Tokintressant!!

Finns intresse för anekdoter från min barndom om just hur hanar beter sig i flock, för denna diskussion? I så fall begär jag att man ser förlåtande på fenomenet i sig. Jag var under detta som äldst var 12,och visste inte tillräckligt om möss eller var informationen kunde inhämtas.

Även om jag grämer mig enormt över den stress hanarna gick igenom så uppskattar jag erfarenheten, särskilt när jag observerar bröder som bor ihop idag. Hanarna byggde nämligen hierarkier och var på många sätt mycket mer fredliga mot nya hanar än honflockarna…

"Finns intresse för anekdoter från min barndom om just hur hanar beter sig i flock, för denna diskussion?"
Jamen, berätta! Hur mycket som helst! Jag läser allt!

Det är mycket som vi är klokare i numera. Inte bara beroende på ålder utan även på att tiderna förändras, och kunskapen med den. 

Återigen refererar jag till hästar, där en utveckling sker hela tiden, i nutid också, mot "samarbete i vänskap och kompanjonskap" mer än att "knäcka till lydnad". Detsamma gäller väl för hundar. Ja, till och med barn…