Björndalens Amigo
Det här är Amigo. Han är 6 veckor, och jag tycker han är "skitsnygg"!
Färgen är "fel", ögonen hade gärna fått vara större, han poserar inte så bra så det syns, men han känns så fullständigt harmonisk i typen.
Varje gång jag tittar på honom, så reagerar jag spontant: Snygg!
Jag kallar färgen för "svart agouti", men är väl kanske snarast "sable-agouti" med det svarta "täcket" över sig. Han är en vänlig själ, vilket är viktigast av allt.
- Redigerat 2023-11-09 12:18 av Grodan
Jag avlar agouti och vill inte ha vare sig sable eller sotning, men nu handlade det om ifall jag skulle få några ungar alls efter mina björndalshonor som började bli äldre.
Jag var ju mycket sjuk i våras, en lång tid (inte covid) och har inte tagit någon kull på sju månader, och ville väldigt gärna ha ungar efter Elinor (8 månader +).
Så Grodan var vänlig nog att låta mig köpa en trevlig siames-hane.
Avlar man siames, som Grodan gör, så är sotning en fördel för mörkare pointer och skuggning. Sable, som är ännu mörkare bör väl vara ännu bättre, antar jag.
Sable är egentligen färgnamnet på en röd mus (DY) med "svart täcke"
http://hiiret.fi/eng/breeding/?pg=4&sub=6&ala=10
men teckningen är oberoende av färg och kan finnas på vilken mus som helst.
Genkomplexet heter umbrous, men kan också bara vara en ansamling av stark sotning. Eller nått…
Vid avel på agouti ska all sotning bort. (Vilket inte är detsamma som att all svärta ska bort.) Jag får snart ordning på färgen igen. Under tiden njuter jag av vad jag har.
Bilden visar Morakullan´s Portomus och Björndalens Elinor. Amigos föräldrar.
Det är svårt att visa färger via foto, särskilt med blixt. Men sedd ovanifrån ser Amigo nästan helsvart ut, även om han börjar ljusna en liten smula.
Visar en dagsbild på syster Andrea, som också är "svart agouti". Samt moster Edith, cinnamon satin.
Både Amigo och Andrea är satin.
Andrea till vänster är alltså agouti.