Där kan jag enbart hålla med. Jag var SÅÅÅ nära själv på ett zooexpo vi hade i Gävle för nåt år sedan. En tjej hade med 6 v harar, och de kom alla fram så fort man öppnade buren, klängde för att få vara med en, och slickade på händerna!

Jag har ju ingen hejd alls, så det enda som stoppade mig den dagen var att de inte gick att köpa just då, för de skulle bo kvar hos uppfödaren 2 v till. Väl hemma satte KJrister (mitt samvete och broms) stopp för planerna.

Nu har jag inte ens kvar kaninburen, då den revs för att göra garage åt 4-hjulingen… Fast jag drömmer oxå om dem, dessa underbart vackra kaniner.

Jag har tom en kompis som har lovat att kastrera 2 hanar åt mig, då jag tänker mig 2 bröder. Kastrater kan dessutom lätt begränsas i antal, då man, hur gärna man än vill, inte kan avla vidare då.

Min klasskamrat, kaninuppfödare, har några harar. Hon ställde ut en hane nu på mässan (+ en massa egenuppfödda holländare) och köpte en harflicka, så det blir knoddar till våren. ^^

Själv skulle jag vilja ha fransk vädur och belgisk jätte men inte i lägenhet. Och just nu har jag inte möjlighet alls ha en kanin.. :-(

Harar är underbara! Jag har också varit där och fantiserat..

Ja, jag har redan fått en presentation av axilur :)

Jag är lycklig ägare till två underbara harar, en hona och en hane. Så till våren blir det små harpaltar.
De är riktigt mysiga kaniner, men man ska nog tänka om några gånger innan man skaffar några. De kräver stora burar och mycket aktivitet.
Men de är underbara kaniner, vackra och goa.

Ställde ut min harpojke på mässan.

Ja, kaniner e suupersöta! Min kompis har en kanin som jag alltid går å klappar på :D

Det kanske inte direkt hjälpte dig amaira, det var inte meningen!

det är kul att bli kär i nya djur - jag själv älskar stora vädurar och blev jättekär i Engelsk vädur när jag var i England på London Championship (där även möss auktionerades ut men jag inte vågade bjuda, gah va ja ångrar mig) för många år sedan

Jag vet precis vad du menar. Dendär gojan som jag spenderade i princip all tid borta från vår monter med är jag dödligt kär i.

Men gojor behöver massor av uppmärksamhet, tid och kärlek, och jags kulle behöva säga uppmig från jobbet för att ha tid med både den och mina andra djur. Men guuuuud vad jag är kär. Har alltid älskat fåglar, eftersom det är det enda djur jag fått ha när jag bodde hemma. Och min senaste undulat var mina bästa klompis i nästan 14 år.  Och denhär gojan jagträffade hade samma bus i sig som han hade. Inget djur kan nånsin ersätta min Jeppe, men denna hade samma "gnista" som honom. Samma busiga livsglädje! Träffade två till av den rasen och alla var lika goa. Ebbot hette gojan och han var en rosthuvad vitbukspapegoja.

Ingen enorm goja, lagom står att ha på axeln och att leka med, och leka, ja det ÄLSKADE dom.

Hade inte CHarlie funnits där som ett extra förnuft hade jag säkerligen vart papegojägare nu. Men kanske sen… i framtiden. När jag vunnit på Lotto och har all tid och pengar i världe att BARA umgås med mina djur. (=

Drömma får man alltid

Hej MarHai, välkommen hit, och stort tack för att du visar din fina "hare" här. Underbart foto, och särskilt färgen syns så väl på din bild. Och det vackra smäckra huvudet.

Jag har förstått att de är lite extra livliga, och kräver både plats och aktivitet. Vilket inte är något problem här. Liksom du bor jag på landet, här finns utrymme. Och mina djur har aldrig behövt leva sin liv i trånga burar! Oavsett djurslag. Djur har rätt till livskvalitet, och att ha utrymme ingår i livskvaliteten.

Kikade i går på plats - OM jag nu skulle vilja köpa … osv. Plats finns, innedelen blir ca 3 kvadratmeter, samt en utomhushage i anslutning, som är ca femton kvadratmeter. "Grunden" till detta finns redan, behöver bara … osv. Finns även extra utrymme för extra utomhushage att variera med.

Inomhusdelen är i min (ouppvärmda) "snickarbod", där vi har gott om plats, eventuella kaniner och jag. Det ska också vara ENKELT att ha djur, lätt att umgås, hålla rent, osv.

OM jag ska ha någon kanin, ska den vara handtam från början och ha en grundtrygghet tillsammans med människor, det är mitt grundkrav, oavsett djurslag jag skaffar.

Men jag ska inte ha någon kanin.   Ju.

#8 Nä, det är inte kul att bli kär i nya djur.   Inte när jag dessutom vill äga dem. Är så innerligt nöjd med att vara kär i dem jag redan har - för det är jag verkligen.

Jag föredrar att älska de andra djuren med en lugn och respektfull (och icke-krävande) respektfullhet.

Roligt att få gensvar på mitt låååånga inlägg. Trodde inte någon skulle orka, vare sig läsa eller svara.

Tihi!

Jag har faktiskt hemliga smygplaner jag med. Fast mer låååångsiktigt, hoppas jag i alla fall. Insåg i helgen att raksha faktiskt blir 10 i vår, och att hon med trasiga höfter och armbågar knappast håller 3 år till, kanske om jag har tur…

Jag ska börja finurla på goldenkennel. Leta, jämföra, studera stamtavlor, undersöka gererationer bakåt, syskon och avkommor till föräldrarna osv. Ev träffa uppfödare, gå på rasspecialen (där det är både jaktprov och utställning) och planera och fundera och fundera lite till. Ska väl börja jobba på att ha 10 000 på ett konto oxå…

Sen har jag min riktigt hemliga lånsiktiga fundering. Efter Vidar (som bara är 4) vill jag ha en till stor kille. Nåt att jobba lite med, som är lika mysig och härlig inne, men lite härligt bäng och dampig under ung-åren. Funderar på en rhodesian ridgeback! vackra och de jag träffat hittills är precis vad jag vill ha! Sitter och läser på uppfödares hemsidor och funderar och drömmer nu.

Såna drömmar, och planerandet, är ju ljuvligt roligt.

Jag kan verkligen spendera dagar med att dröm-planera för saker som jag kanske egentligen vet inte ska hända. Planera hur det ska se ut på min gård när jag köper den, vad för hästar jag ska ha, hunden, kaninen, gojan, mus-rummet, trädgården… etc. Jag tror man behöver drömma sådär, annars blir vardagen så tråkig. Och skulle då en lottovinst trilla in så är man ju väl förberedd (;