Vad tycks om färgen?
Själv älskar jag den! Agouti satin, avlad i mörk ton med mycket rödhet. 💖 Hon tar andan ur mig.
Kolibri är en blyg men rar tjej 4 månader gammal. Kommer när jag ropar, hälsar alltid, vill upp i handen men törs inte alltid mer än med framtassarna. Det saknas lite mod här. 😉😘 På bilden Kolibri och Kolibri. Spegelfoto.
Mycket vacker! 😍
Instagram: @theblindbunny
http://www.tizzys.n.nu
Tack båda.
Jag har avlat i några generationer/år för att få fram den här kombinationen av svart och "gult" som ger en sådan här rödbrun lyster.
Målet är egentligen det som kallas golden agouti i utställningskretsar. Den vackraste färgen som finns, enligt mig.
För att vara bra "golden" vill jag ha tydligare tickning, och färgen kvar (rött med bra svärta) fast inte satin.
Dessa kallar jag mörk agouti, förkortar m-Ag.
Om det någonsin blir "golden" ur dessa, vet jag inte, men känner mig nöjd om de kan se ut såhär.
Kolibri är ur Kol-linjen, och mamma Kolsot föddes som en kolsvart unge som agoutin inte syntes på först.
Jag kallar hennes färg för svart agouti, förkortar sv-Ag. Men egentligen är hon väl sable-agouti, eller bara riktigt rejält sotad agouti.
Ur sable-sotningen har jag lyckats få bort sotningen men behållit svärtan, och rödheten. "Tur" heter det väl…
Pappan är jättefin, och liknar Kolsot. Mamman (bild) är en liten "ful" sv-Ag som helst lever sitt eget bur-liv, men som ger väldigt fina ungar. Jag har inga bra foton på dem i nuläget.
Starta ny diskussion
