Grodan: Håller med dig, alla är lika mkt värda.

Jag håller med dig Grodan. Det som ger individer (oavsett om det är en människa, hund eller mus) personligt värde för mig är hur de är som personer. Jag vill att de ska vilja umgås med mig, annars slipper dom.

Självklart är alla lika mycket värda! Som seriös djurägare så bryr du dig inte om hur de ser ut utan det är personligheten som är det viktiga. Man älskar ju alla sina djur lika mycket! Sen kanske en del lämnar djupare spår efter sig, men det betyder inte att de andra betyder mindre, bara att de är lite olika.

Håller med Dreamiz. alla är lika värda, människor som djur.

Ni bara håller med.

PÅSTÅENDE:

Alla möss är INTE lika mycket värda! Ormmat och oseriöst framavlade möss är inte värda ett jota!

#5 Självklart är de lika mycket värda. Det är dock uppfödaren av dessa som är värd mindre i mina ögon om denne inte brytt sig om att ta fram friska djur som tycker om att umgås med människor. Detta får djuren lida för och det kan jag inte stödja.

…är en människa mer värd en annan för att hon är klokare? blir följdfrågan… hm…

Sen undrar man även vad fasiken är värde? vad är ett värde? jag är värd för mus-ifokus, men vad är jag värd? LOL

Man kan fundera på

• är en morrhårsätare mer värd än en BISvinnare?
• är en mus som blir 2 år gammal mer värd än en som blir 1 år?
• är en hona som föder 20 ungar och klarar att föda upp dem till de är 4 veckor gamla mer värd än en hona som får 5 ungar varav 2 dör?

Att svara JA känns inte fel, men vi kanske inte pratar "värde" utan något annat… eller värde som avelsdjur, värde som sällskapsdjur, värde som foderdjur etc???

hihi, där satte du dit mig :)

Man kan ju vara okänslig och vårdslös, då är den människan mindre värd i mina ögon ja. Tror jag… :P

Jag undrar också vad värde är, jag gillar inte det ordet egentligen. Vad menas med det??

• En morrhårsätare som är riktigt myspysig och trevlig betyder mer för mig än en BISvinnare som inte trivs med människor.
• En mus som blir äldre har väl större värde i en uppfödning, då den främjar linjen, men hos mig personligen spelar temperamentet störst roll.
• Samma här kanske, i en uppfödarlinje spelar det väl roll, men inte i mitt hjärta.

hehe… jag är ju inte dum - jag har ju möss som husdjur…

Men det där är något som en uppfödare måste jobba med. Att lära sig värdera RÄTT. Att sätta större värde på en hona som inte klarar av att föda upp fler än 3 ungar framför en hona som är supermorsan nr 1 är helt idiotiskt.

Om värdera är samma sak som att tycka om mer så måste man lära sig att tycka om RÄTT saker. Att tycka om bra temperament framför ett snyggt utseende etc etc… eller?

En morrhårsätare är en mus som inte trivs i fångenskap av någon anledning och beter sig därför konstigt. Den kan även må dåligt av något och uppvisar ett stressbeteende. Ska vi värdera den högt som sällskapsdjur då? När den har låg stresströskel och äter upp morrhår på sina burkamrater?

Det är det jag menar; att man värderar en frisk, bra-tempad, supermorsa väldigt högt i sin avel. Men som ren sällskapsmus så tycker man (jag) ju lika mycket om en överviktig mus med tumörbakgrund som de andra, bara hon är trevlig och trivs.

När det gäller morrhårsätarna; värde i avel - nej. "Värde" som sällskapsmus hos mig - om hon vill vara det. Om hon inte trivs med livet så borde hon kanske få somna in, men det har inte att göra med om jag tycker om henne eller inte utan om jag anser henne vilja leva det liv hon kan erbjudas eller inte.

En mus med bra avelsvärde (enligt mig) är även en trevlig mus med bra temperament, alltså går det ihop. Men det kan även finnas möss med toppentemperament som inte passar i avel (p.g.a. diverse sjukdomar etc.) Dessa tycker jag ju lika mycket om i mitt hjärta, men de har inte något värde i aveln.

Det känns som att jag bara babblar utan sammanhang nu..

aha, vad det det man skulle använda "fot i munnen-smajlisen" till…

det stämmer nog att vi måste dela upp de olika värderingarna i alla fall i två avdelningar: värde som sällskapsdjur och värde som avelsdjur.

Människor får DOCK inte blanda ihop dessa.

I och med att folk inte alltid har vett att skilja på dessa två ting, värde i avel och värde som sällskapsdjur, så tycker jag att det är viktigt att man lär sig tycka om det som ger mössen värde. Det är jättesvårt att inte tycka om snuttfian från tumörlinjen när hon har perfekt temperament, men hon är inte värd lika mycket som en lika snäll mus med frisk stam, och därför ska man INTE avla på henne.

En mus med högt avelsvärde för mig är en mus som har alla sällskapsdjursegenskaper samt är snygg, frisk och är väl lämpad för avel.

I mina ögon måste ett bra avelsdjur vara ett bra sällskapsdjur. För mig är inte en snygg, frisk mus = bra avelsmus. Temperamentet MÅSTE även vara bra. I mina ögon iallafall, det finns dock de som tycker annorlunda vet jag… Och även fast snuttfian från tumörlinjen är så underbar så betyder inte det att man måste avla på henne. Man får "nöja sig" med att uppskatta henne.

#9  - "Men det där är något som en uppfödare måste jobba med. Att lära sig värdera RÄTT. Att sätta större värde på en hona som inte klarar av att föda upp fler än 3 ungar framför en hona som är supermorsan nr 1 är helt idiotiskt. "

Men OM nu den här mamman som bara har 3 ungar har det absolut bästa temperamentet hos dom 2 då? (Ja jag vet jag "svänger" på orden *ler*) - vilket man kan göra med allt, tror nog att vi alla menar samma sak i slutändan *ler*

För mig är det så här, man får ha en prioriteringslista, den ordningen är olika och innehåller olika saker för olika personer. Och då menar jag den som har djuret som sällskap, den som tex dömmer på en utställning och en uppfödare.

För en som bara har djuret som sällskap så kommer ju självklart sånt som temperamt, friska djur och livslängd överst… längst ner kanske färg o storlek *ler* inte viktigt men finns där.

En domare han prioriterar det han ser för dagen - inget annat. Utseende, temperament osv…. här ska ju inte livslängd osv tas med på listan oavsett om han vet eller inte vet djurets bakgrund.

Uppfödaren har ju en mycket längre lista helt klart och har ett större ansvar att få ihop den listan till en helhet. Kan också tänka mig att vissa saker hoppar upp o ner i listan lite beroende på vad som händer i uppfödningen.
Men huvudpunkterna blir ju temperament, livslängd, friska djur - men sen har man några punkter längre ner i listan som då blir att tex få farm djur i en viss färg, hårlag, teckning osv….

Som uppfödare däremot så hamnar man nog oftare i situationer då man måste titta på vad man prioriterar/värdesätter mest. Och göra val.

Och som mitt svar på frågan rätt upp och ner som den är ställd i tråden, om man bara läser fråga o inledning. Så är svaret JA alla är lika värda.
(Sen har jag min åsikt ang att avla fram korsningar utan väldigt bra anledning gällande alla djurslag - den ska jag inte ta här *ler*)

Kloka ord. Prioriteringslista. Det skulle kunna bli en artikel.

När det gäller min råttavel har jag faktiskt nerskriven prio-lista. Mössen har dock inte riktigt samma problem så den listan har jag i huvudet.

Till saken dock, jag tror att jag nog ville säga någonstans att vissa saker bör uppfödare och ägare som vill ta en kull prioritera lika.

Ja det stämmer - så fort en ägare tänker ta en kull så måste vissa saker prioriteras som om man är en uppfödare. Vilket man ju blir så.

Kanske man kan säga att det finns basprioriteringar som tex temperament, friska djur, livslängd… och dom ska man ha oavsett om man föder upp aktivt eller bara en kull för att det är kul och mysigt att ha bebisar.

Sen finns det tilläggaslistan där annat kommer med, som tex färg, hårlag osv…. finns säkert massor att lägga till.

En artikel låter bra.

Super. Vem skriver? *flin*

Jag tycker den snällaste musen är värd mest, oavsett färg och form :-) (Aj!)

/Matsvin.