Det tror jag säkert att de kan bli!

Givetvis kan du hitta snälla och trevliga möss även hos någon som har noll koll på avel - för möss är generellt väldigt snälla djur eftersom de avlats på tamhet i många tusen år. (Översätt dock inte detta till annat djurslag som råtta, gerbil etc, de har inte hållits lika länge som sällskapsdjur som möss!)

Men vill du vara säker på att få bra djur bör du vända dig till någon som avlar seriöst på att få fram tama och friska möss. Nu är det inte speciellt utbrett med seriös avel. Inte ens utställningsmöss avlas speciellt seriöst med tanke på t ex sundhet och livslängd. Sättet att hålla "orm-matsmöss" på är tyvärr väldigt utbrett och även de som avlar fram utställningsmöss håller djuren i stora grupper och selekterar inte sundhet och temperament. Bland annat i SVEMUS - Svenska Musklubben jobbar vi för att sprida information om hur man seriöst avlar möss. Varför ska det vara skillnad på hur man avlar möss och hur man avlar hundar?

Håller verkligen med dej på det du säger Grodan. Varför ska det vara skillnad på avel mellan olika arter?

Ingen större skillnad. orm matsmöss brukar däremot vara rätt poppiga för ingen har hållit på med dom som små. orm matsmöss(labb möss, som man också kan kalla det) andvänds i generationer för att bara avla så de ger stora kullar. kan även bära med rätt mycke sjukdomar och skit. ytterst få har koll på släkt, sjukdomar, gener ect. att den har nån generation av inavel skulle inte förvåna mig. Har tagit hand om labb möss, vet att det är många som dör abrupt.

Skillnaden mellan mössen är väl vad vi satt för titel, hur vi har avlat och vad de har varit till för. I slut ändan är det väl samma mus, samma namn som delats att göra två olika saker?

nu går ögonen i kors och hjärnan svamlar.. ska sova.. godnatt på er

Ormmatsmöss kan absolut bli tama.

Jag födde upp möss som ormmat förut, och de flesta av mina möss var väldigt tama. Men jag höll ju dem mycket och skötte dem bra.

 Men risken är nog större att de inte blir lika lugna, tama och bra avlade möss. För när man föder upp som ormmat så avlar man ju inte på temperamentet.

 Japp orm-matsmöss kan bli jätte tama! min mus Nisse är en orm-matsmus! han är jätte go och kelen! han vill att man tar i honom och när man klappar honom står han stilla. orm-matsmöss = tama!

Nu hoppar jag på en gammal tråd här… Satt och skumläste lite bara. Ville bara instämma med föregående talare, och inte bara den sista utan så gott som samtliga. Men med ett tillägg: Tänk på att möss som avlas fram för att avlivas så fort dom uppnått önskad storlek (ibland pinkis (=nyfödd), ibland fuzziez/popcorn (=omkr vecka) och ibland semiadulta-adulta) inte är avlade för att leva länge och inte har ägnats så mycket tid åt att se vilka som bär genetiska sjukdommar då de flesta inte blir så pass gamla att dessa hinner träda fram! Nu talar jag dock om Zoo-möss. Det finns många som avlar fram möss i mindre skala där en del blir ormmat och en del blir sällskapsdjur. Det finns även folk (liksom jag själv) som avlar större mängder möss för ormmat men ändå är väldigt måna om hälsa och gärna tar upp och myser med mina möss. Har en dotter på fyra år och har insett att det är perfekta husdjur för henne, hon är dock fullt införstådd i att det är/kommer bli ormmat. Själv väljer jag alltid bort att avla på möss med dåligt temperament (nervositet, agressivitet m.m.) eftersom att de möss man avlar på finns kvar i åtmindstonde ett år och man då får möjlighet att utvärdera hur dom fungerar som individ. Varje mus, såväl avelsmöss som kullar, får egna specifika namn och följs genom hela livet från födelse till död. Allt angående den musen skrivs in i ett program egentligen avsett för hunduppfödare men som varit mig till stor hjälp. Detta tar sin tid, visst, men är helt klart värt det eftersom jag på så sätt lätt har en överblick över mina djur och vet vilka som ska avlivas och när, vilka som ska unga och när, vilka som är släkt och inte med mycket, mycket mera! Det lönar sig mao i längden!

Sammanfattningsvis: Visst går det att få en labbmus (med en del undantag) tam, men du har väldigt små garantier för hur länge den lever, vilka sjukdomar/deffekter den utvecklar samt vilket temperament den har. Men testa!

Vänta nu, vart kom lab.mus in i bilden?

Ormmatsuppfödning, zooaffärsuppfödning ska verkligen inte blandas ihop med seriös musuppfödning som SVEMUS uppfödare pysslar med eller som man gör inom laboratorievärlden. Vad som främst skiljer dessa är kunskap, kunskap och kunskap.

Jag har haft flera möss som fötts upp för att bli reptilmat, som inte varit ett dugg handtama eller nåt när jag fick dom. En del har tom bott med en orm ett tag… Alla har varit lika goa o trevliga som mina andra möss!

Ett par har varit väldigt rädda i början så dom fick jag ge extra tid för att de skulle bli tama o orädda. Men på de flesta har jag inte märkt nån skillnad.

När det gäller ålder på de jag haft så har den varierat men de flesta har fått ett normallångt musliv.

Köper man djur där de inte brytt sig om vad de avlat på så vet man ju aldrig vad man får. Man vet inget om temperament eller sjukdomar osv. Man kan ha tur, men även otur.

Grodan: Ursäkta min dåliga "formulering". Det är bara det att det oftast kallas "labbmus" när man talar om sådana som föds upp utan tanke på stamtavlor, utseende o dyl. Att laboratoriemöss eg är en annan sak om man ska se till ordets rätta bemärkelse kan jag hålla med om. Men ska man tolka det du skrev som att uppfödning inom SVEMUS och labvärlden är den seriösa sidan av uppfödning medan folk som föder upp möss till reptilföda samt djuraffärer är en bunt oseriösa, okunniga personer?

dreamiz: Menar du, på fullaste allvar, att du har haft möss i terrarium tillsammans med orm?!

Nä, jag skulle inte skriva att de är en bunt oseriösa, okunniga personer.

Du ska tolka det som att inom laboratorievärden sitter forskarna, det är de som tar fram vetenskapliga bevis och skriver vetenskapliga böcker. Inom SVEMUS stödjer vi oss på denna fakta, den är grunden till vår kunskap.

Och på samma grunder utbildas ägare till djuraffärer. För varje typ av djur du har i en djuraffär krävs en utbildning (gnagare, reptiler, fiskar, fåglar m.m.) för att du överhuvudtaget ska få sälja djuren i din butik. Denna utbildning grundar sig till stor del på samma material som djurvårdare och djursjukvårdare använder sig av under sin utbildning. Det vill säga konkreta fakta som med all säkerhet tagits fram av samma klientel som SVEMUS grundar sitt kunnande på. Med andra ord så är (läs: bör) samtliga djuraffärer besitta en del av den kunskap ni besitter. Att sen SVEMUS sitter inne med en djupare kunskap om möss är väl något man både får anta och hoppas eftersom det väl är dom som bör vara våra experter vad det gäller djuren. Dock anser jag att de allra flesta djuraffärer har den kunskap som krävs för att kunna avla friska och trevliga djur. Om dom sen använder sig av den kunskapen är en annan sak då det oftast är pengarna som styr och det blir billigare att ta "genvägar" som inte alltid är till gagn för djuren… Men jag tror alltså inte att det är en kunskapsfråga utan snarare en fråga om hur man tillämpar kunskapen.

Att föda upp möss som föda till reptiler är lika seriöst som att föda upp möss för utställning eller sällskap. Att en person som föder upp ormmat istället för exempelvis utställning inriktar sig på att hitta linjer som producerar sig bra och ger relativt stor avkomma kräver lika mycket kunskap som det krävs för att få fram en "snygg" och rasren mus. Man vill att musen man ger sin orm ska hålla så hög standard att tillskott av vitaminer/mineraler ska kunna uteslutas. Detta gör att det krävs en bra utfodring, bra levnadsstandard och en stor portion kunskap om det djur man avlar på.

Sen finns det rötägg bland alla kategorier: djuraffärer där man inte bryr sig om djuren, ormägare som tror att en liten petbox fylld med möss snart ska bli dubbelt så full, och för att inte tala om han eller hon som köper några möss från en eller två olika SVEMUS uppfödare för att möss förökar sig fort och därigenom tror sig personen kunna tjäna en snabb hacka pengar på några kullar…

Tyvärr är reglerna så att endast den som äger djuraffären behöver ha gått utbildningen. Så att ägaren kan sitta på kontoret hela dagarna medan outbildade säljer djur och tillbehör. Så man får ju hoppas att de som jobbar i djuraffärerna har intresse av att lära sig så mycket som möjligt.

Ja, tyvärr är det ju så. Det finns inga utbildningskrav för personal. Antalet anmälningar mot djurhållningen (främst bland fiskar och reptiler) i djuraffärer har varit hög under en längre tid, för många djuraffärsägare använder sin kunskap i form av regler och paragrafer. Eftersom ett djur som ska säljas ses som en "tillfällig förvaring" krävs långt ifrån samma mått (vilket man i viss mån kan förstå då detta vore omöjligt för tex fiskar) på denna förvaring (burar/akvarium/terrarium m.m.). Affärsinnehavaren bestämmer att djuren ska hållas si och så även om djuren inte alltid mår bra av det - dock lagligt - och anställda får snällt foga sig och göra det bästa av situationen. Kom dock ihåg att oavsett vad som händer och sker i butiken är det ägaren som ska sitta inne med tillräcklig kunskap för att inget djur far illa och att det är denne som är ytterst ansvarig.