oj, vilken ball färg, hon ser nästan ut som en sebramus…

Jag skulle ju behöva en kompis till lilla V:s Nötkaka, kanske denna musis kunde vara ngt för mig? Gillar ju silveragouti (jag såg att hon är falsk, men det spelar ju ingen roll). Tänkte att Nötkaka är kanske inget utställningsämne ändå med tanke på bleka tanfärgen, eller vad säger du Elin som kan det här?

Syskon till Citronfromage, eller hur? Jag har sett att små tussar päls saknas på Pippis nos. Inga morrhår, men lite päls som sagt. Kanske är hon som är den skyldige, då..

Kan iaf tala om att Citronfromage är en av de underbaraste möss jag haft. Väldigt lugn och kelen och vad jag minns var alla kidsen i den kullen aldeles bedårande.

Hon är jättesöt :) Skulle vara kul med en till mus :P

#2 Du får kolla på henne när du kommer hit! Gillar ni varandra kan hon ju följa med nöten, som mycket riktigt inte direkt är något standardämne med sin bkela tan. Fast SÅ många poäng ligger inte på tan när det är hårlagsmöss, skillnad på korthår… Men å andra sidan är det fortfarande ingen snygg engelsk showis heller…

#3 Japp, och jag får väl se vad som händer med resten av dem. De är så himla trevliga på alla vis, att jag inte direkt fattar varför de ska ha stereotypa beteenden.

#4 Om inte Zamwyn tar henne kan hon bli din, vi bor ju inte alltför långt från varandra. Hon är en underbar mysmus, men som sagt, komoisarna blir av med sina morrhår!

Ja, de är fantastiska! Brodern var ju en riktig underbaring han med. Vore himla trist om hela kullen har detta.. Har du nån misstanek om vart det kan komma ifrån?

#5 Ska bli roligt att träffa dem båda två!! Skrev till Hedbrant idag att det ska bli så roligt med denna "musresa", för skulle det inte ordna sig så jag kan åka den 6/6 har det iaf "blitt nånting" i den vägen!

Tillägg:
 Kom att tänka på en annan sak, ang. utställningsämnen. Det kommer dröja innan jag kommit så långt att det främst handlar om priserövring för min del (om ens någonsin), så blek eller djup färg, intakta eller tuggade morrhår etc spelar inte så stor roll även om jag ställer ut. Det är omdömena och chansen att "stämma av" mina egna uppfattningar om mössen mot domarens som jag behöver. Jag får ju fortfarande poäng på resten och man lär sig minst lika mycket på avdragen som på det som premieras, tycker jag. Och mest av allt är det roligt att träffa andra musentusiaster, till skillnad från hamsterutställningar.

Man bör ju ställa ut tilltänkta avelsdjur i båda klasserna egentligen, så att man får lite koll. Kruxet är att de diskas utan morrhår. Då kan domaren strunta i att gå genom hela bedömningen, så att man i alla fall inte vet.

 Just den här lilla bruden skulle gå toppen i petclass, det lovar jag!

Varifrån det kommer, njae, hade en i T-kullen som tuggade. Har avlat på en av honorna och en av hanarna i den kullen. Även den kullen var underbar temperamentsmässigt i övrigt. Lugna, snälla mot folk och möss, mysiga och sansade på alla vis.

#8 Diskas de helt och hållet? Hm… Varför? Finns det ngn medicinsk anledning till att de kan sakna morrhår också? Jag trodde det i princip alltid handlade om en burkamrats framfart, och då borde ju förövaren och inte offret bli diskad, om det ska vara rättvist.  

Håller med dig om båda klasserna, iaf med möss, tänkte på pet också även om det kanske inte framgick.

Jag tycker det är så trist när de goaste och snällaste djuren börjar med barbering av olika slag. Det har inget med deras grundtemperament att göra tror jag, utan verkar vara en beteendestörning. Stress pga leda, understimulans, för lite att göra har vi alltid trott… och stress kan väl visa sig på flera olika sätt. Men även om man säljer iväg sällskapsmöss som får jättemkt stimulans och sköts på bästa sätt så… nog fasiken kan de börja barbera sig själva eller sina kamrater ändå… Ett elände!

Undrar om det inte kanske kan börja som ett stressbetéende av ngt slag, och sedan när stressmomentet är borta helt enkelt ha blivit en ovana. Det vet man ju själv hur svårt det är att sluta med sådana, en hel del gör man helt utan att tänka på det också.

Verkligen enhelt underbar musling!! Tråkigt att hon tuggar morrhår.

Men jag kan inte låta bli att fundera i alla fall … Vilken mus (individ) ska man prioritera? Hur är det för den andra musen att leva utan morrhår, och dessutom få dem tuggade på hela tiden?

Vad vet vi om det, egentligen? Gissa kan vi, dra slutsatser kan vi, utifrån vad vi ser. Men ibland är inte saker och ting vad de ser ut att vara…

Djur finner sig i att leva med handikapp, för vad har de för val?

Djur visar inte alltid smärta och svaghet, för då kan de lättare bli offer för rovdjur.

Djur lever i nuet, utifrån hur det är, det är nog mest bara människan som  lever sina liv "i framtiden och i det förflutna" och har svårt för nuet bara som det är.

Kanske betyder detta att den tuggade musen inte lider (så som människor definierar lidande)? Kanske betyder det att den tuggade musen lider mer än vad vi förstår? Vem kan svara? Inte jag.

Jag kan bara svara för mig själv, och jag kan inte tänka mig att utsätta mina möss för en morrhårstuggande "vän". Inte med flit, och inte i längden.

En morrhårstuggare skulle jag själv (om jag inte tog bort den, oavsett hur snäll, fin, och rar den var annars) låta vara "ensamt sällskapsdjur" hos någon som vill ha en egen "bästa kompis" som får vara med i de flesta sammanhang.

Men det är bara min uppfattning, och jag vet inte ens hur relevant den är.  Som jag sagt tidigare, jag "kan inte" möss! Jag kan varken deras fysiologi, sociologi, eller psykologi så mycket att jag kan "påstå" någonting.

En mus behöver väl egentligen sina morrhår för att kunna känna sig fram i mörka & trånga hålor t.ex. Så jag kan tänka mig att det blir som ett handikapp för dom som blir av sina morrhår, dom kanske blir mer osäkra för dom kan ju inte känna sig fram på samma sätt som dom med morrhår. Visserligen har vi oftast våra möss i tryggt förvar i burar men självaste musen kanske tänker på ett annat sätt oavsett om den är vild eller tam, de handlar ju om instinkter.

Jag har ju själv en en hona som tuggar morrhår här hemma, och som jag har varit i valet & kvalet om jag skall ta bort henne eller om hon ska få gå som sällskapsdam.

Jag har oxå en morrhårstuggande dam här hemma, men jag skulle aldrig kunna ta bort henne då hon är en perfekt musdam som representerar Svemus på ett perfekt sätt på mässor och Expo. Hon är en mus med mycket hjärta som gillar att visa upp sig för folk och är samtidigt lugn, trygg och piggelin.

I vanliga falltar jag alltid bort morrhårsätare omedelbums. Fast vissa går bara inte. Om de är så där mjuka och underbara…

Vissa tuggare tror jag är stressiga och mår dåligt. Men samtidigt är det där med stereotypier intressant. För om du tittar på kavlvar som tas tidigt från mamman, så mår de ju givetvis dåligt allihopa. De får ju inte dia, och har stora behov av att göra det. Vissa av dem sticker ut tungan och snurrar och rullar och joxar med den. De får då utlopp för sina naturliga behov av att suga. Dessa kalvar anses må smmre än de som inte tungrullar. Hur vet vi att det inte är tvärtom?
De som inte rullar kanske står där och lider av att inte få suga, medan de som rullar får utlopp för beteendet och mår  bra.

Stereotypier går sällan att bota. Man kan få bort det upp till 90% men sällan mer.

Frågan är ju om det bara är tristess, eller om det finns något annat behov bakom problemet. Honor tuggar oftast morrhår, medan hanarna oftare barberar sig själv, då gärna runt pungen.

Vi har diskuterat hemma hos mig en gång om detta. Kan det vara så att det är naturligt för mössen att para sig ganska ofta? Hanen måste tvätta sig efter det, och då detta behov inte fylls, tvättar han och tvättar till det går över styr.
Honan ska ha ungar nån gång om året, får hon inte det så har hon inga ungar att putsa och mecka med, och måste fylla det behovet me dnågot annat…

Ja, vi pratade om det hos dig Elin, förra gången vi var där, i höstas. Samtalen hos dig blir ofta intressanta!

(Hedbrant, jag läser dina inlägg med intresse, men säger inget för jag har inget att tillägga)

Jag minns att du berättade då, Elin, om att man gjort ett försök med mårrhårstuggare där man satt morrhårstuggaren på en sida i en bur med ett galler emellan och en icketuggande mus på andra sidan och att den som inte tuggade gick fram till gallret och lät sig tuggas av morrhårstuggaren. Visst var det du som berättade det? En lite intressant sida av det hela, tycker jag.

Har aldrig haft morrhårstuggare bland mössen tidigare men min ena råtta barberar ju den andra och där har jag sett att hon som blir tuggad ibland lägger sig under den andra med kinden mot henne så att hon kan tugga. Så det verkar ganska komplext..

#12 man har väl olika uppfattningar så länge man inte VET exakt om mössen lider, men eftersom morrhår är en del i mössens seende kan jag inte tycka att det är rätt att de ska behöva leva med en morrhårsätare.

Jag avlivar morrhårsätare, no pardon, oavsett hur goa o rara de är, för jag anser att det är ett sjukt beteende (och JA, jag gråter och lider!). Ibland kan jag ge dem någon chans att förändra sitt beteende genom att ge dem en mer stimulerad bur etc. Har t o m försökt gå in och bryta överputsningen de gånger jag sett den, men enbart lyckats med en råtta som barberade sina framben.

Han satt och tuggade när jag gick förbi, jag duttade honom på huvudet för att störa honom, han tittade upp på mig lite frånvarande sedan fortsatte han tugga, jag duttade honom på huvudet en gång till, han tittade upp igen fortfarande frånvarande och satte ner huvudet igen till tassen för att fortsätta och då duttade jag honom en gång till och då slutade han. Sen gjorde han det aldrig mer, pälsen växte ut… (Obs! det var länge sedan och varken han eller hans släktingar finns i mina råttlinjer idag!)

#17. Det var jag som berättade.  Läste om detta någonstans, minns ej var. Det handlade i alla fall om försöksdjur/möss. Och det var endast en gång de sett detta, men det visar ju ändå på att vi (forskare och uppfödare) inte har riktig koll på vad det är som händer.

När jag hade min morrhårstuggare (ja, jag har faktiskt tagit bort min söta, goa Too-Tikki med de vackra ögonen) fascinerades jag av hur fort morrhåren växte ut igen, på de tuggade mössen.

Hår brukar väl inte växa såå fort? Nu är två tuggade möss inte precis någåt statistiskt underlag, men jag tänker som så, att om evulotionen fått fram möss vars vars morrhår växer ut väldigt snabbt om de skadas, så är det för att det för att morrhåren behövs!

De möss genom årtusendena, vars skadade morrhår inte växte ut snabbt, klarade sig inte så länge att de hann föra sina gener vidare. Det är ju så evolutionen arbetar.

#19 Jaha, det var så det var!

Hur snabbt växte de ut igen? Vet ju iaf att pubeshår hos människan växer 3mm om dagen.  Det är riktigt snabbt!