musintressen
Sett ur musperspektiv, så finns det inget som intresserar en mus mer än doften från en annan mus (oavsett kön). Ganska kul att se, men också ganska självklart egentligen.
Mina möss vill inget hellre än att få utforska någon/några andra musars revir/bur. Att de möjligtvis kan åka på stryk från burinnehavare struntar de fullständigt i - det får vara ett senare problem *piiiip piip*.
Alla vill ha sitt eget revir för sig själva, det är deras!! - men alla vill också så oerhört gärna invadera grannens. Oförskräckta och med stor iver och nyfikenhet. Busfrön!
Möss ser inte sådär jättebra, men deras kommunikationsmedel heter doft och känsel. En pryl från en annan bur - gärna väl indoftad av de andra mössen - är en hel roman att gå igenom för en vetgitig liten mus. 
Ja. Har man en skygg mus som man vill få i handen så hjälper det en hel del att hantera en mus från en annan bur före, helst en mus av motsatt kön.
Det är faktiskt sant! och intressant! Jag brukade göra så med min mushane som stimulering. Slänga in honom i honornas bur(när de var ute förstås).
Älskar mina stora små vänner..
Ett annat stort intresse är att leta föda/mat. Hungriga möss kan göra mycket för att få en mumsbit (ja, bara de inte är utsvultna och är för svaga förstås).
Bara en sån sak att ta ut deras favoritfrö/nöt ur fodret o hänga upp den i ett snöre eller gömma på något ställe aktiverar dem väldigt. Skoj o se också hur de förtvivlat letar igenom sitt foder o undrar vart det goda fröet är…
Som godis och aktivering ibland brukar jag smula sönder digestivekex och strö runt smulorna i buren. De sniffar genast förtjust i luften och letar efter smulorna, för tyvärr är även möss lite torsk på socker. Jag tycker att det kan funka som extra gott ibland, men inte för ofta - eftersom jag har lite sockerförbud…
#1. Har jag en skygg mus, brukar jag ha en riktigt tam, sällskaplig, nyfiken och social mus i handen samtidigt! Det funkar. För är den andra musen inte ett endaste dugg rädd i denna förskräckligt skrämmande situation, så kanske "man" överlever i alla fall??? 
#2 Så gjorde jag också förut. Tyvärr kan de ibland bli "överstimulerade" har jag märkt, vilket kan gå ut över humöret om de inte har alltför bra temperament i grunden. Nu är jag lite försiktigare i hur jag har mina hanar. Men jag har ju haft problem med dem också. Ja, har fortfarande ibland.
#3 Roligt att läsa, Grodan. 
Kul att få dela även era erfarenheter.
Tack, amaira.
Jag kan tycka att det är lite grymt att låta möss få nosa på varandras urin o bajskorvar, tycker det är bättre att de får träffa en riktig mus istället. Fast jag kanske har fått det hela om bakfoten. Kolla bara på min hund. Han luktar på andra hundars kiss dagarna i ända och får sällan träffa andra hundar och han är inte missnöjd. För honom är det som att läsa tidningen kanske, i a f enligt Anders Hallgren, han läser o skriver själv lite annonser här o där…
Men jag vill inte utsätta ensamma hanar för onödig stress, så de får träffa honor eller unga hanar(söner) när det är möjligt.
Starta ny diskussion
