När är det nog?
Jag undrar när man vet när det är nog för ett djur? Alltså jag menar min lilla rymling siri. Hon har visat upp ett totalt stressat beetende efter att hon kom hem. Syrran är tvärtom, nyfiken och orädd. Siri är rädd, hon bits(nästan hoppar på fingrarna men biter inte hårt). Jag har inte stor erfarenhet av möss men hela hon känns "rubbad". Vet inte hur jag ska förklara det. Men hon har inte blivit bättre sedan hon kom hem utan nästan sämre…
Så hur vet jag när det är nog för henne? Vill ju inte att hon ska må dåligt för länge….
"kom hem"? du menar sedan du fångade in henne?
har du aktivt försökt tämja henne sedan dess? suttit och hållt henne i din hand/dina händer och pratat med henne en lång lång stund tills hon lugnat ner sig och insett att du itne är farlig?
prova det först, om du inte redan gjort det, försök få henne att lita på dig… misslyckas du kanske hon bör få somna in
jag köpte en mushona för 1½ år sedan som vaktade buren extremt. hon sprang fram och bet mig när jag pysslade i buren. trots att jag höll på med henne och fick henne tam slutade hon inte med det. jag tyckte det var väldigt obehagligt och avlivade henne.
har även haft flera musköpare som fått sådana mushonor av mig och det känns inte bra - jag har inte varit nöjd med det beteendet… (känns uselt när man säljer en mus som har dåligt temperament!) så ska en mus inte vara!
Jo jag har försökt få henne tam och varit extra försiktig med henne. Men helt vill jag ju inte ge upp nu heller men man måste ju fundera på hennes liv oxå..
Det är bitandet jag är mest rädd för. Hennes syster hade en period men nu har hon helt slutat med det, förutom något lätt smakprov då och då.

Nej ursh, jag tål absolut inte bitande!
Det låter som att du har försökt.. Men vart kommer hon ifrån?
Samtidigt låter det ju positivt att syrran slutat.. Hmm.. Vad använder du för metoder när du tämjer henne? Vad är det för bur? Vi kanske kan klura ut någon bra metod tillsammans! :)
Älskar mina stora små vänner..
Hon är född här hemma av en totalt obitande mamma och pappa. Hon var inte alls så här innan hon rymde och var borta i en vecka. Har dom nu i en öppen duna bur och har dom i handen gott som varje dag en och en där jag pratar med dem och ger dem nått frö…
Hinner jag inte ta dem i handen brukar jag sträcka ner den och ge ett frö på det sättet. Så att dom vänjer sig vid handen även fast jag inte hinner hålla dem. Pratar alltid när jag är runt buren eller nynnar så dom ska veta att det är jag. Dessutom har jag nu flyttat in datorn så jag sitter nära dem när jag använder den. Tänkte att det gör att dom vänjer sig mera vid min röst och min närvaro.
Syrran och mamman och mostern är inte 100% supertama de heller men de är inte rädda för mig , verkar stressiga eller bits. De kommer fram och klättrar upp till en för att hälsa. Trodde tills i lördags att det var mig hon inte gillade för hon har hälsat på min vän som varit här mycket. (hon är den som ska "barnvakta" dem och därför ville jag att dom ska umgås innan hon har dem i juli). Det har gått bra fram tills att Siri bet henne bara sådär…Helt oprovocerat och utan en till synes anledning.
Tar väldigt gärna tips på hur jag kan göra för hon är ju en del av flocken..

Damn.. Alltså tyvärr låter det ju som att det är något rent genetiskt tycker jag. Jag menar om hon är uppväxt i hemmamiljö och så vidare så borde man inte kunna skylla på annat. Och det låter ju som att du verkligen har försökt få henne att lita på dig igen.
Jag vet inte riktigt, men det låter inte som att tjejen mår bra!
Älskar mina stora små vänner..
Nä jag vet inte. Har som sagt ingen direkt vana av möss men har av andra djur och jag tycker nått verkar lite galet. Har ju hanterat henne sen hon var en pinkis och hon har alltid varit i samma miljö förutom en vecka på rymmen.
Det är ju bara du Thiah som kan avgöra om du orkar ha en mus som du inte kan lita på… Visst kan du försöka få henne att sluta, ex genom att blåsa på henne när hon rusar fram o ska nafsas…