Näbbmöss
Träffade på en näbbmus i en skogsdunge häromdagen och funderade lite på näbbmusisar då. Lite nyfiken hur de är i jämförelse med möss (utom att de inte ens är besläktade men i a f). De är ju ganska roliga att titta på pga sin nos. Fast de är väldigt väldigt fula…
Hålls de som tamdjur någonstans i världen?
Läste på Wikipedia (sök på näbbmus/näbbmöss) att näbbmöss är bra på att simma och även kan gå på botten och leta föda. Det tyckte jag lät ganska ballt.
En sak som jag märkte en gång när jag fångade en näbbmus som flyttat in hos mig är att de äter otroliga mängder mat. Den lilla saken jag fångade (i en tom ölflaska - för den hade boat där, bara att ta flaskan och lägga ute) åt lika mycket som två vuxna mushanar på bara några timmar.

Ballt!
Ja, de är ju fula. Men söta ändå på något sätt. Jag har oftare sett näbbmöss ute än husmöss och skogsmöss så de är säkert vanliga och kanske lite mindre skygga. Katterna drar också oftare hem näbbmöss än andra möss.
Skumt att de äter så mycket! De måste röra på sig en hel del då, eftersom de behöver så mycket energi.
Älskar mina stora små vänner..
De behöver massa mat för att inte frysa ihjäl och en näbbmus svälter ihjäl på bara några timmar. Deras små kroppar har en så liten densitet har jag hört. De har en otroligt snabb ämnesomsättning för att kunna värma den lilla kroppen.
De ska tydligen ha illaluktande doftkörtlar som gör dem osmakliga för bland annat katter också. ;)
Vattennäbbmusen kan vara under vatten i uppåt 20 sekunder för att leta mat och bygger gärna bo i närheten av vatten - gärna med en gång som leder direkt i vatten. En pyttebäver!
//Lina

Å, vad mycket intressant fakta, reverse!
Älskar mina stora små vänner..
jättekul reverse, vet du något om man håller dem som tamdjur någonstans i världen?
Nä, ingen aning… De ska vara svåra om jag förstått det, de är ju bland annat hätskt revirhävdande.
Min far försökte fånga några i sin ungdom har han berättat, med en specialfälla. Många näbbmöss klev in i buren - men när han kom dit morgonen därpå var det bara en som levde. De andra var ihjälbitna. O_O
//Lina
aggressiva små rackare alltså…
det var nästan likadant när jag fångade skogsmöss på vinden… till skillnad att de inte dödade varandra utan bara slogs… jag blev mkt förvånad, eftersom det var större skogsmus och dessa räknas som mkt fredliga…

Oj!
Älskar mina stora små vänner..

På jobbet har vi haft såna mängder av större skogsmus att jag är förvånad om de inte kan samsas i grupp. Fast då har de haft både hgela affären och lagret att samsas på. Går de i en liten bur kanske de inte alls gillar varandra längre!
MVH Elin
Medarbetare på spetsar och urhundar. VD på Draghundcenter
Du har nog poängen där, Vattnadal. Djur, liksom människor, har alla en "personlig intimitetsgräns" som andra inte får komma innanför utan att det upplevs som obehagligt.
Avståndet kan vara olika från individ till individ (även hos människor) men ett visst avstånd brukar vara vanligast, dvs "medel" för en art.
Vi behöver alla vårt eget utrymme omkring oss, för att må bra. Oavsett hur beroende vi är av artfränder eller inte.
När man sätter ihop t.ex. höns i små burar, hackar de oftast på varandra och plockar fjädrarna av varandra. De lever ständigt frustrerade. Oavsett vad de gör, kan de inte själva flytta på sig, och de kan inte få motparten att flytta på sig. Det är avancerat djurplågeri - och det är burhönsens vardag och liv.
Samtidigt är höns flockdjur och behöver sin grupp, och behöver samverka i gruppen, för att må bra. Denna gruppdynamik innehåller stränga "regler" som evolutionen byggt upp, och som varje höna (och tupp) håller stenhårt på - för de vet inget annat.
Insatta i trånga burar kollapsar hela regelverkets fina harmoni och kaos utbryter, ofta med dödlig utgång.

Jag satt och funderade på precis det där jag med.
Antagligen var det svårt för våra tammöss från början att sitta ihop i små burar med. I förhållande till tammusens storlek kan de ju bo i väldigt små burar!
Men det kan ju som sagt även sitta hos arten/individen. Olika djurarter eller individer kan ju vara olika tåliga för små utrymmen och olika mycket aggressiva. Hur mycket vet man sen t.ex. om näbbmusens behov av artfränder? är den lika stor som hos husmössen? Och vad var det för kön på mössen som satt i burarna kan man ju också fråga sig! Våra hanar skulle ju kunna bita ihjäl varandra på trångt utrymme de med. Då handlar det förstås om individer.
Älskar mina stora små vänner..

det jag sett av näbbmöss är at de är väldigt ilskna o jag har oftast sett dem en och en faktiskt!! men de kan ju vara någorlunda flocklevande ändå.. har oxå hört att man inte ska fånga dem för att de har starka doftkörtlar! varken katter eller hundar äter dem så då läre de lukta illa!! sen har de snabb ämnesomsättning så de svälter på ett par timmar! kanske inte det bästa husdjuret tycker jag!!
där jag o min familj är på semester har vi olika "flockar" med skogsmöss.. de är väldigt revirtänkande de oxå! jädrans om någon från björkflocken kommer för nära tältflocken, då är de storslagsmål!!
Qui dormit, non peccat

Å, vad kul att ha dem så nära om knuten så att man kan studera dem!
Gud, jag måste ta mig ifrån stán och ut till landet. När jag får fast jobb blir det köpa hus!
Älskar mina stora små vänner..
#8 #9 självklart, men stress och chock över att plötsligt bli instängda i en liten fångstbur trodde jag skulle paralysera dem lite…