Det är alltid tråkigt när en efter en tas ifrån en. Beklagar all din sorg. Stora tröstekramar från mig.

Tack, Muszimba!

Det är en bra fråga, hur klarar man det?

Jag antar att man går omkring i en ständig stor sorgbubbla. Sorg gör så ont.

Du har en tuff tid, lothus. Stor varm kram till dig!

Ursh vad hemsk verkligheten måste kännas när sånt händer. En god vän till mig förlorade sin mamma för en två år sedan. Det var så jobbigt att tänka på hur fruktansvärt det måste kännas att förlora sin mamma. Sen att även fler i familjen gick bort för dig måste ha varit tungt.

Massvis med tröstkramar från mig med. Skriv mycket eller försök att ventilera alla tankar och känslor på något annat sätt! Det brukar vara ganska bra. Att blogga kan vara skönt för då vet man att det finns någon som läser utan att man behöver säga något. Man kanske inte alltid orkar umgås när man sörjer men ändå kan man vilja ha någon som "lyssnar".

Kramar!

Tack Grodan & Terato!

Ja, det värsta tycker jag dock är över. Inga fler begravningar att gå på! Sorgen är tung, men har hittat på saker för att tankarna skall vandra annanstans än in i sorgen hela tiden. Jag har skrivit av mig en del i min blogg och det har kännts bra. Har stängt av kommentarmöjligheten eftersom jag inte är ute efter svar utan bara att få skriva bort den tyngsta sorgen. Den senaste tiden har det blivit annat mer roligare i bloggen dock.

Tack snälla ni som svarar mig! Här får man alltid en liten push i rätt riktning.

Ha det gött!

Fy va jobbigt Ja sörjer verkligen me dig

Jag vet precis hur det känns, för ungefär 10-15 år sedan förlorade jag en moster i cancer, min bästa kompis begick självmord och en klasskompis till min dotter blev dödad av en idiot och en annan kompis till mig blev knivdödad av en annan idiot.

Det som fortfarande känns jobbigt är att min kompis som begick självmord för jag har saknat henne så himla mycket, och det är många nätter som jag har drömt om hur jag letar efter henne och ibland ser jag henne och ibland inte, Jag har inte ens orkat besöka hennes grav ännu,,

Varma kramar från amaira.

Att skriva är nog den bästa terapin som finns för mig, när jag har tufft känslomässigt. Man både bearbetar och går vidare, i den takt man själv behöver och klarar.

Kramar till Hedbrant också.

Finns inga ord att säga i det här läget. Beklagar så sorgen. Även om det är fjuttiga ord i sammanhanget.

MartinC, Hedbrant, Amaira & Faxlin, tack! Det värmer mitt hjärta att ni svarat!

Fy, vad hemskt Hedbrant. Jag skickar dig styrkekramar! Hoppas att du en dag kan ta modet till dig/orken att besöka hennes grav. Tända ett ljus och minnas de fina dagarna ni hade tillsammans.

Ha det gött och hoppas ni får en fin helg!

Åh vad hemskt! Jag beklagar verkligen! Själv skulle min hund ha fyllt åtta igår men vi var tvungen att avliva henne för 3 år sen.. Jag vet att det inte är lika hemskt för hon var en hund men jisses vad jobbigt det är fortfarande! Igår gjorde jag fint till henne, jag satte massa kort i en hylla och sen tände jag ljus lite överallt och släckte alla lampor och satt där och grina.. Hon var som en syster till mej! Och min faster försvann för 5 år sedan, och för 3 år sedan hittades hon död.. Hon hade 2 barn också. Glöm inte att du inte är ensam och försök hålla dej uppe! Jag lovar att det bir bättre med tiden!  Jag beklagar igen och ger massor av tröstkramar!

Visst är det lika hemskt fast det är en hund, att mista ett djur är jobbigt, man lever så nära & tajt ihop med sina älskade djur, och man delar allt med dom så när dom går bort på ett eller annat sätt är minst lika jobbigt som det är att mista en släkting eller än god vän.

Jag gruvar mig väldigt mycket för den dagen när min hund inte längre finns, han är nu 10½ år gammal och han kanske inte har så många år kvar, visserligen är han frisk & pigg nu men det kan vända snabbt om han skulle bli sjuk på ngt vis.

Det är tur att det finns så många förstående här på mus i fokus, vi vet ju hur det är att mista ngn nära, oavsett om det är en mus, hund eller människa så finns vi ju ändå här och tröstar varandra så gått det går..

Så med det vill jag ge alla goa människor här en stor kram..:)

Bim! Självklart är det lika jobbigt när ett djur dör. Vare sig det är ett stort eller litet. Jag sörjer mina tjejer och min lille pojke också. Vet hur du känner dig! Det är fint av dig att tända ljus och minnas henne. Vad hemskt med din faster. Jag beklagar verkligen. Ovissheten innan man eventuellt hittar en person är olidlig. Frågor som vart är hon, har det hänt något, lever hon, varför hör hon inte av sig m.m. m.m.

Styrkekramar till dig med Bim!

Åh, tack så mkt Hedbrant och lothus1! Vi är som sagt inte ensamma alls.. Det är skönt att prata/skriva ur nånstans.. :)