Just nu så har jag 3 honor, alla från dig amaira. OM jag skaffar fler så ska jag ha starka känslor för att de ska fungera ihop med de jag redan har. Vet jag att de inte skulle fungera ihop, så sätter jag de nya i en egen bur så de är minst 2 i den buren.

Som mest i en och samma bur har jag haft 6 stycken tjejer, men då är det en rejält stor bur på 50*80*50 cm med en stor ovanvåning och matsektion. Mina djur ska ha det bra med utrymme att busa på.

Jag vet hur du har dina möss, Muszimba, och jag säljer gärna möss till dig, vet ju hur du älskar dem och bryr dig om dem och umgås med dem. Du har ju verkligen sällskapsmöss!

och jag menar inte att man "inte får" ha fler möss än två. Det ska man visst ha, om det är vad man vill av olika anledningar. Jag tycker inte att det är något fel med det!!

Jag menar bara att … ja, vad menar jag … att man ska fundera över SYFTET till varför man "behöver" eller vill ha flera. Det går ju alldeles utmärkt att ha bara ett par, om man bara önskar ett par innerliga vänner. Mössen behöver inte flera!

I första hand så tänker jag på vad mössen mår bäst av. Tycker det är viktigast. Varför jag funderade på att ha 3 möss var för att jag hade fått berättat för mig av en kunnig person att de trivdes bättre att vara tre än två. Två stycken skulle ha räckt alldeles utmärkt för mig, men jag ångrar inte att jag skaffade tre då jag verkligen älskar alla! De kommer ändå att få lika mycket av min tid och uppmärksamhet, och jag har definitivt tid och ork att engagera mig i tre små pärlor.

Amaira:

Inez och Zabine trivs jättebra i sitt nya hem. De har boat in sig och utforskat och lekt. Och fått en mysstund med mig idag:)

#3. Härligt Susmus! Pussa dem från mig!   Och jag är glad att dessa två pärlor från mig, fick dig till ägare!!

(Och detta jag tog upp gällde långt ifrån endast dig  )

Ska pussa dom från dig Både en och två gånger!

Jag upplever att de skrajsna mössen jag har mår bättre av att bo i ett litet gäng på tre-fyra stycken. Då är det lite säkrare att hänga med utanför buren. Tre möss är ju ett bra antal också, ifall någon dör plötsligt.

Tycker inte heller att de är riktiga flockdjur. De har inte tydliga flockuppgifter på det sättet.

Men jag har en mus som kan vara lite tuff mot en av de andra. När jag köpte gammelmusen Memla så slutade det att pipa i buren, konstigt nog! Efter att Memla dog började detta igen. Lite konstigt, må jag säga men jag tror att hon hade en välgit bra inverkan på "flocken". Men det där är olika.. Vet ju inte om det var antalet möss som lugnade flocken eller om det var just hon!

Man får lära känna sina djur, helt enkelt. Kan tänka mig att det finns möss som skulle må bättre av att bara vara två också! Det kan nog bli mer kiv runt maten om de är fler och vissa möss kanske inte fixar det.

Jag är väldigt försiktig med att dra på mig för många. Vill hinna med allihopa. Och har jag för mkt djur eller djur jag inte trivs med kan jag få lite ångest. Därför är jag väldigt noga när jag köper möss och har bara djur som jag trivs jättebra med! Och alla kräver olika förutsättningar för att må bra, såklart!

#6 Jag hade lite samma tankar om min Siri som jag sedan tog bort, fast åt andra hållet än din Memla. Efter att Siri fick fara till mushimlen har mina 3 kvarvarande blivit super gosiga och sociala..

Köper man fler ska man ju självklart sen ha tiden att umgås med dem alla. Jag umgås med alla mina tre var för sig så känns det bättre för mig.(o ch i grupp såklart) Dom är ju endå 3 individer…. =D

Vilka "folk" är det som jämt ska ha så många möss? De som föder upp eller de som bara har dem att pussa på?

Jag har haft många möss i över 20 år och skulle nog aldrig kunna vänja av mig med det. Jag känner mig rik och blir så glad av dem. De flesta nya individer som föds är efterlängtade och får bo kvar här så länge de är friska och snälla. Så det blir ett gäng…

Förhoppningsvis kan de få bo i större burar en dag då jag har tillgång till ett mycket större ventilerat musrum, men som det är nu är det ventilerade musrummet mkt litet. Planer finns på att avveckla rådisarna och sätta musflockar i deras akvarier/terrarier… (just nu är mitt råttintresse ganska infekterat…)

Jag tror många köper och köper för att de måste ha allt!

Har man utrymme och tid att städa burar är det väl inget problem alls att ha hur många möss som helst så länge de mår bra. Men det är nog många som råkar dra på sig mer än de orkar för att det finns så många vackra varianter. Lätt hänt! ;)

Min mushistoria började med två möss, men när sedan en av dem gick bort så var det ju självklart att "hon som var kvar" inte skulle vara ensam, och då fick jag tipset att köpa två möss på en gång så att inte det skulle bli en ensam mus när någon av dem gick över till andra sidan. Så sagt och gjort, jag tog hem två små muslingar, och jag tyckte att det bara var trevligt med nya kompisar.

Nu är dem två igen och jag tror att jag faktiskt tyckte att det var mysigare när mus-"familjen" bestod av 3 =) Dock tror jag inte att jag skulle klara av fyra möss på en gång, skulle nog inte hinna med alla haha, så därför har jag inte 4 stycken, ganska självklart va? ;)

För min del handlar det om att förstärka olika egenskaper. För det tror jag att man kan göra genom att sätta ihop vissa individer. När jag skaffade min tredje mus var jag ute efter mod, eftersom de två tidigare är rädda. Det funkade faktiskt bra! Den tredje musens mod smittade faktiskt av sig en hel del. Tycker att 3 är ett bra antal också, ifall någon dör, så blir det ingen jättepanik. Vill inte ha "bara" 2 iallafall.

Vill ju helst inte skaffa en mus bara för att, utan vill ha ett syfte med det också. Tar inte in en till i flocken om hon inte är SUPERGO och i princip så människoglad att hon kommer när jag ropar. För en sån mus tror jag skulle vara bra för de andra. Skaffar jag en till harig mus blir det ju bara jobbigt för allihop.

De bor relativt stort, byter lite mellan ett terrarium på ca 80x60x50 och köksbordet som en öppen bur.

De började me två här hemma. Sen en tredje. Sen gick det några månader o så skaffa ja en hane o fick en kull :)

Tycker de e kul me flera för de e så mysiga o har så olika personligheter :)

Man måste få ha möss bara för att LÄRA sig saker också. Alltså inte för att mössen skall lära sig utan för att ägaren skall lära sig. Det finns ju inga andra djur som man tekniskt sett kan få veta så mycket om som möss! Helt krasst egoistiskt från ägarens synvinkel alltså. Kanske för att ägaren på det sättet blir en bättre medlem i sin egen människoflock. Det är spännande att sakta se mer av mössens "personligheter" och deras förhållanden inom gruppen, hur de reagerar när de byter grupp, hur personligheterna går i arv…. Så, vi håller mössen för människornas skull, inget att hymla om.

#13 Bra skrivet!!

#13 självklart

Aah, det här gillar jag!!!  

Det är härligt med "många aspekter" - inte bara bland möss, utan även bland människor  

Nu har jag ändrat uppfattning.

Ja, det ligger väldigt mycket klokt i det du skriver, TantSelma!

Inte ens om jag hade möss till sällskap, och slutade avla, skulle jag nog kunna ha bara 2. Möjligen om jag hade hanar då.

3 tycker jag att man ska ha, som någon skrev, om en går bort har den andra sällskap.

Sen är jag rätt övertygad om att mössen struntar i oss. Eller inte struntar, men de harb inte behov av mänsklig kontakt. Om de har bra burar med berikande inredning, får bra mat, ren bur mellan varven och kanske får komma ut och busa på äventyr ibland, är de nog lyckliga. Såtillvida att de bor i en "flock" utan problem.

Hm, jag måste medge att jag skäms en aning efter att ha läst och begrundat detta. 

Jag har nu en flock på sex vuxna honor. Alla är zoomöss och alla är helt bedårande! Allra helst mina två första tjejer och en av de nya (som nu har blivit mamma).

Tidigt i våras började jag på allvar fundera på att skaffa möss. Jag läste in mig och försökte att lära mig så absolut mycket som möjligt om dem. Sedan tipsade en vän till mig om att jag kunde bli medlem här på Mus iFokus.

En dag när jag satt här och tittade lite, läste jag om någon som hade lämnat bort sina musungar till en djuraffär här i Norrköping (där jag för tillfället är bosatt). Så jag hoppade på cykeln och trampade iväg. Väl framme kunde jag (såklart) inte motstå de små, vilket resulterade i att två små tjejer fick följa med mig hem.

Sedan läste jag här på sajten om att osäkra möss känner sig tryggare om de är lite flera. Då mina tjejer var fullständigt ohanterade och jag själv var ny på musfronten, fick en tredje sötnos följa med mig hem bara en vecka senare (från samma affär, dock var hon inte från samma kull).

Det gick en tid och tjejerna blev tamare och säkrare för var dag som gick. 

Några månader senare fastnade jag för en jättefin gallerbur när jag gick förbi ett skyltfönster till en ny djuraffär. Den blev min.

Nu när de hade fått så mycket plats, blev jag sugen på att skaffa en mus till.

Vid ett tillfälle när jag var på besök hos min pojkvän i Karlstad, stötte jag på ett gäng toksöta möss i en djuraffär när jag letade efter ett nytt bo till de jag hade.

Jag stod länge och tittade på dem. 

Problemet var att de hade alla samlade i en bur (båda föräldrarna och ungarna, som då såg ut att bli könsmogna väldigt snart; om de inte redan var det). Jag frågade en i personalen när ungarna var födda och varför de inte hade särat på dem.

Hon svarade att de inte visste när ungarna var födda, utan det var en privatperson som hade lämnat in dem tillsammans med föräldrarna när de ännu bara var små skära klumpar.

Varför de inte hade särat på dem var för att de "ville ha fler små". Jag försökte förklara för henne att det var en dum idé, men hon verkade inte ta till sig av det jag sade. Så vi åkte hem igen utan möss.

Nästa dag envisades jag med att åka tillbaka dit igen. Jag tyckte synd om de små. Till min stora förvåning hade de nu skiljt honorna och hanarna från varandra, men det var lite sent påkommet…

Hur som helst bestämde jag mig för att jag ville ha en ändå, trots risken att få hem en dräktig mus var överhängande (den risken finns väl förresten alltid hos zoomöss, men i det här fallet kändes den… extra stor). 

Då jag hade svårt att bestämma mig för vilken jag ville ha, fick samtliga tre honor följa med mig hem. Plats hade jag ju. Och jag tänkte att det kanske vore bra att sätta ihop flera stycken samtidigt för att störa hierarkin lite.

De nya kom in i flocken bra och verkade trivas. En kväll när jag tog upp dem hade en av de nya honorna blivit päronformad. Först fick jag en smärre panik då jag upptäckte det - hade jag den kunskapen som krävdes för att ta hand om en gravid hona och så småningom ungar?

Ungarna tar de ju i och för sig hand om själva, men jag vill kunna ge dem ett bra liv och en trygg uppväxt. Att det ska bli fina möss som någon kan tänka sig att ta emot sedan när det blir dags.

Jag började tokläsa här på sajten och hittade några riktigt bra Artiklar som har hjälpt mig mycket.

Efter lite grubblande beslutade jag mig för att köpa en till bur och placera den dräktiga honan där tillsammans med en barnmorska. (Denna barnmorska fick bli Siri, en av mina två första tjejer). Det har visat sig vara en mycket god idé.

Efter Afrika fått sin kull blev hon helt plötsligt jättetam. Istället blev Siri, som jag hade en så bra relation till innan, väldigt upptagen med bebisarna och inte alls intresserad av mig längre.

Ungarna blir idag tre veckor gamla. Alla är helt fantastiskt söta! Tyvärr kan jag inte behålla någon… Jag hoppas jag kan hitta trygga och kärleksfulla hem åt dem. 

Jag har dragit mig för att skriva en tråd om dem här på sajten, då jag faktiskt skäms över hur… impulsiv jag har varit. Men det är ingenting jag ångrar. Jag älskar mina möss!

Du har ju ändå haft tur, med att alla funkat bra ihop och trivts tillsammans. Hade det blivit problem, hade det kanske inte varit så kul, i och med att du saknar erfarenhet.

Du verkar ju också vara lycklig med dina möss. Härligt! Och duktig med att läsa på och lära dig!!

Du kan väl visa foton på ungarna, spännande! Hur många blev det?

Bra att du påpekade för djuraffären att de skulle sära på könen. Det är ju onödigt påfrestande för ungarna att bli dräktiga när de fortfarande är bebisar själva.

Tre veckor är dina sötisar nu. Du särar väl på könen snart, glöm inte det, för då får du raskt ännu flera.  

Ja, jag har verkligen haft tur!

Det blev åtta stycken små - fyra tjejer och fyra killar. Det är jättespännande!

Foton kommer inom kort!

Jag hade tänkt sära på dem om en vecka. Då de blir fyra veckor gamla. 

Det är väl lämpligt?

Det är nog perfekt det. Håll bara koll så de inte börjar bli "intresserade" före dess. Någon har råkat ut för det, har jag läst här. Men jag har aldrig upplevt någon mus som blivit könsmogen före 4 veckors ålder.

Jag tror att det är väldigt lätt hänt att ha lite för många möss en dag. Det är ju för det första väldigt spännande med alla olika färger, teckningar och typer. Om det hade gått hade jag velat ha en av varje för att få njuta varje dag av alla olika sorters vackerhet! Men det förstår jag ju inte är möjligt. För det andra är ju möss så lätta att liksom… slinka ner i fickan med, lite snabbt sådär, utan att man har riktigt tänkt igenom det. Har man bra med plats är det ju lätt att övertala sig själv. "Äsch, vad gör EN till? Hon är ju så söt!"

Jag kan verkligen förstå hur det kan gå fel. Jag har tur som har en kille som tycker att tre är mycket! Han bestämmer inte (eftersom vi är särbos), men han har blivit lite av mitt sunda förnuft faktiskt. Så fort jag tänker på att skaffa en till (vilket är ofta eftersom man vill musnappa precis varenda mus på bild i det här forumet!) så tänker jag på honom, vad han tycker, och att jag gör bäst i att verkligen tänka igenom det först.

Jag gör som jag vill! Jag bromsar mig själv med att bara ha möss som duger och platsar i min avel. Ibland händer det att jag kör något sidoprojekt, eller har något ögongodis (riktigt bra dutch och even kan jag ha och dregla på).

Men du ska ju ha många möss, Vattnadal! Det är ju bara så. Samma med Grodan och amaira. Ni är ju profsen! Alla vi andra, (dödliga, tänkte jag säga) borde nog se upp. Åtminstone vi lite mindre kunniga och som inte föder upp. Se upp litegrann iallafall.

Jag ser upp!! Också!

Inga impuls-köp här!! Trots (en mindre) uppfödning, är det inte för många möss som gäller.

Någon stor uppfödning kan jag inte ha! Jag skulle aldrg orka med, och det skulle börja "falla ur händerna" på mig - det är min största fasa!

Nu ska ännu ett par möss säljas, och då jag är nere i 18 möss. Jag har sju "burar", det är okej. Sex när de här två flyttar, det är lagom.

Jag vill ju ha stora härliga burar, och en härlig bra kontakt med mina möss. Och inte behöva känna att jag försummar dem. Vad ska jag med djur till, om jag inte hinner med dem? Vill jag ha något vackert att titta på, kan jag köpa porslinsdjur, eller gosedjur. Det gör jag med hästarna!

Visserligen håller jag med Vattnadal, att mössen inte "behöver oss människor" på samma vis som exempelvis en hund eller katt gör. Men det är sååå himla mysigt att ändå ha tid och lust och glädje med dem jag har!

Några är engelsktypade och håller sig helst för sig själva. Men jag trivs inte riktigt med dem! De ska vara som "guldgänget"! Då är jag bara ett enda stort leende när jag är i musrummet.  Då mår jag så gott, och är så lycklig, de är sååå vansinnigt söta och näpna och det slutar aldrig pirra i magen på mig av lycka och kärlek, när de "dyker upp", en efter en, när jag ropar på dem.

Just nu bor de på ett stort bord. Där har jag springhjul, kartonger, lådor, en stor plastbytta full med mossa där de grävt långa gångar.

När jag komemr in, kan det vara alldeles stilla och alldeles tyst, inte ett liv. Och så sätter jag mig vid bordet och lockar lite, så dyker det upp små nosar från alla möjliga håll. Och så kommer de springande, så bråttom så bråttom, som små glänsande kvicksilver är de. Nosa ska de, och upp i handen ska de.

Och jag bara bedåras…

Här en bild på Lyra, en av de sex ljuvliga kvicksilver -"guldmössen".

Jag undrar fortfarande vilka "folk" du syftar på som jämt ska ha så många möss…

Jag kan inte se något fel med att ha många möss. Det är bara när en person tar många kullar, inte kullar bort hanarna, inte får hanarna sålda trots att de verkligen vill det samt inte kan ha dem tillsammans som de hamnar i en tråkig situation…

#19 Skäms aldrig för att tala om någonting här! :) Väldigt många har varit med om samma sak(bl.a. jag!). Sen, trots allt är ju inte heller 6 möss speciellt många. Lägg ut fina fototrådar och berätta mycket om bebbarna så ska du se att du får iväg några! Det löser sig alltid på något sätt. Hur många bebisar blev det?

#27 Håller helt med. Ser inte heller något problem i att ha många möss. Det är som sagt när man tappar kontrollen och måste sälja en massa i ren panik som det blir jobbigt. Men mest för musägaren. Mössen mår inte dåligt så länge de får mat, aktivering och omvårdnad.

#28 Det blev åtta stycken. Det kommer en fototråd ikväll eller i morgon! ;D

Men det var ju ändå inte så farligt! Hoppas det blir många honor då. Ja, vi vill ha foton! :D

Asså min hane Siberit bor ensam och han mår alldeles prima ^^