Herrbekant till äldre tös
Har suttit och letat på MiF efter svaret på frågorna nedan, men lyckades inte hitta exakt det jag sökte efter. Lite osäker på om jag valt rätt kategori till tråden också?
- När en hona sätts som sällskap till en hane (alltså ej för avel), hur gammal brukar hon vara då?
- Är det bara honor som man försökt para men misslyckats få ungar efter som man törs sätta med en grabb, eller finns det en ålder då man ganska säkert kan räkna med att alla hunnit bli sterila?
- Om en äldre hona skulle bli dräktig (och aldrig haft kull förut), vilka är då riskerna (främst för henne, men också bebisarna)?
Kom att tänka på detta eftersom min Cookie är ensam just nu, och det finns ju betydligt fler hanar som har svårt att hitta ett hem än honor, så jag fnulade på om jag skulle passa på att göra någon liten sällskapssjuk gosse lycklig.
Cookie är född 080213 om jag minns rätt, och är alltså strax över året. Jag hade tänkt ta en kull på henne när hon var yngre, men det blev inte så. Nu antar jag att hon är för gammal idealiskt sett, men kanske inte för gammal rent biologiskt? Musbebbs passar inte så bra just nu (ska flytta snart) och framförallt vill jag hellre ha en frisk och pigg Cookie som sällskapsmus än riskera hennes hälsa/liv för att prompt avla på henne. Hon är en tam, lugn och trevlig musa, men är svår att hålla i fin form då hon inte är så road av att springa i hjul, och väldigt matglad. När hon är ute går hon gärna på upptäcksfärd, men i promenadtakt. På mig sitter hon helst och myser bara. Hon var dock aningen smalare när hon hade kompisar.
Så gammal som möjligt, dock ej under 1,5 år…
Ja, man tror ju lätt att en hona som suttit med 1-2 hanar och inte fått några ungar inte kan få några ungar. Dock är det inte alltid så, så jag råder ingen att göra detta (alltså sätta in en äldre hona som aldrig fått ngn kull till en hane som sällskapsdam) idag om inte honans livmoder är bortopererad eller hanen kastrerad.
Att hon inte får ut dem, att hon inte kan producera bra mjölk… ungarna kan då få dåligt immunförsvar
#1 Ah ok, då överger jag raskt den tanken. Tack för svaret!
men om du har några hundra över kan du ju ta en hane o kastrera… 
#3 Ja, det har jag sååå ofta. 
Är fattiglapp ju! 
vem e inte de?
Kungen?
funderade på om man kunde kontakta typ veterinärhögskolan och be dem träna på att kastrera möss på veterinärutbildningen för 0 kr - men med viss risk att det går åt skogen… kan de va nåt?
Ja, det kanske de skulle nappa på?
tror du?
en annan grej som Jannis Lundgren kör med är mängdrabatt… (tror det hamnade på 400 per mus vid fler än 10st, men är lite osäker samt att det är något år sedan jag frågade)
kanske kan någon billigare veterinär ge ännu mer mängdrabatt
Jag vet inte, men man kan ju tycka det. För träna måste de ju…
de kanske bara tränar på döda djur… 
alltså de som går på vet. högskolan… haha
Ja, men någon gång måste de väl träna på det här med ingrepp i samband med narkos. Måste ju vara en hel vetenskap bara det, att veta hur olika arter/raser svarar på det.
man vet väl ganska bra idag vad olika djurarter tål… men det är ett pillande att operera en mus… o den får inte förlora vätska o värme… så det krävs träning..
#15 Sätter de dropp på musisarna då, eller hur gör de? För att de inte ska förlora vätska, menar jag.
Drömde förresten att jag hade börjat föda upp möss och kastrerade varenda hane som kom, så de kunde bo med en massa tjejer. De var så glada pojkarna, och låg i mitten av stora högar med brudar! *hihi*
jag avlivade en hane häromdagen som blivit kastrerad av sina halvbröder… han hade ont och jag tyckte så synd om honom så jag tänkte inte ens på dig utan lät honom somna in
Oj, nejmen stackars liten… Det måste ju ha gjort fruktansvärt ont, så det var kanske det bästa för honom ändå, att somna in.
Precis min åsikt.
Starta ny diskussion