Borde det itne va humantare att avliva möss med koldioxidsgas som amn gör med reptiler?

Oj det låter väl inte riktigt som det ska  :(

#1 Hellre det än det här :(

#2 Nej, hon va jättesnäll, men hon bet mej nästan när han stack i nålen i henne, och hon har aldrig gjort någon något, hon är den lugnaste musen jag haft bådemed människor och andra möss.. Så fel det kunde verkligen inte varit rätt som han gjorde

#1 Hellre det än det här :(

#2 Nej, hon va jättesnäll, men hon bet mej nästan när han stack i nålen i henne, och hon har aldrig gjort någon något, hon är den lugnaste musen jag haft bådemed människor och andra möss.. Så fel det kunde verkligen inte varit rätt som han gjorde

Verkar hemskt.. Är de så dom gör avlivar jag hellre mina själv om dom blir dåliga =o

#5 Jag vet inte om det är normalt att göra så men det va en otrevlig upplevelse för mig.. Så är tveksam om jag vill gå till dom nästa gång det är dax igen

Jag skulle itne gå tillbaka till den iallafall.. =/ Det är alltid hemskt att avliva ett djur men de där lät nästan barbariskt..

Avlivningar är aldrig trevliga, men helt klart bör du försöka hitta en bättre veterinär nästa gång.

Rycker i kropp och bakben gör mössen när de dör och det kan en del tycka är läskigt, men de är redan "borta" då det händer.

37 Jo, han verkade inte ha speciellt mkt erfarenhet av möss sen innan iaf.. HAr en annan mus som har fått ett sår och han skulle kolla upp henne med vad det beråde på, han tog inte ens i musen.. Tittade lite snabbt när jag höll i henne och sa att jag skulle tvätta det med jodopax blandat med vatten.. lixom hallå?!

Ehm okay.. =s han kanske bara tittade ifall den var infekterat men han borde ju kikat på ifall det var djupt och sånt med.. Ifall det gått sönder något som verkligen inte var bra osv..

Jag hade en veträner innan jag flytta till jkg som var jätte bra.. Kunde han inget om djuret så lärde han sig om det.. Han hade aldrig sett en gerbil innan och sen fick syrrans gerbil en tumör och han satt dag och natt i en vecka om pluggade in allt om gerbiler och sen ringde in en läkare som hade vana vid sånna djur ifrån gbg innan han gav sig på att operera bort den..Läkaren ifrån gbg skötte perarationen och han stod och tittade på och lärde sig och assisterade..

Han gjorde verkligen allt för djuren och tog varje fall på största allvar.. Nu är han en alkoholist som sover på gatorna i stan.. Alla försöker hjälpa honom på rätt fötter igen men han vill itne och då kan dom itne göra mycket mer än erbjuda mat, värme och kärlek.. =/

Nej fy vad hemskt, så ska det ju verkligen inte gå till :(

Jag var och avlivade en av mina musdamer i tisdags… Då hölls hon i naturlig ställning sas, fick nålen direkt i buken utan minsta pip. Pep till lite efter en stund när de sprutat i en del avlivningsmedel men sen var det inte mer med det. Hon somnade in lugnt och stilla i mina händer.

Jag kunde inte vara mer tacksam över att ha tillgång till ett så bra djursjukhus - där de har veterinärer som faktiskt kan behandla smådjur som de ska behandlas <3

#10 Okej, låter ju verkligen inte kul :( Det är grymt vad livet kan göra mot människor ibland, och alkoholen är ännu värre .. :(

Om du bor i jönköping så bor inte jag så långt fårn dej … Lite OT men bor 10 mil från jkpg :) I ödeshög .. :)

#10 Okay härligt =D Vi kanske kan lägga ihop i framtiden och försöka få en utställning här i närheten senare då?=) Vet 2 ställen här i jkg som kan lånas ut gratis eller för en billigare peng men jag vet inet om dom går med på att släppa in en massa möss.. =/

#13 Kan ingenting om sånt där, men om jag kan va till någon hjälp så visst :) Låter kul! HAha vem kan motstå en massa gulliga möss i olika färger och storlekar?  Inte jag iaf :P

Nee inte jag heller '=) fast det kan vara lite farligt.. man har lätt att komma hem med fler än man gick iväg med=o "råkade" få med mig en vit råtthona ifrån en utställning en gång.. Kunde inte lämna henne och vi satt och gosade hela utställningen.. Hon ville inte äns ner i buren igen utan hoppa upp till mig och satte sig och kurrade istället..Fast det var rätt många år sedan nu.. Hon är död och begraven..

#11 Tur att det finns vetrinärer som vet hur det ska gå till iaf.. !

#15 Jo, farligt e det, men mysigt när man hittar en individ som verkligen funkar med en själv :) Det gäller alla djur, min katt jag har är inte min katt utan jag är hennes människa och det märks verkligen.. Och det är så det ska va :) Visst har jag bra komtakt med mössen med men inte på samma sätt så.. :)

Jo det är sant =) Jag har adlrig haft den samhörigheten med någon katt riktigt.. Det närmsta är väl Olivia som dog 4 månader gammal.. Hon tog hand om oss och gav oss mat (hennes mat som var grodor, flugor och torrfoder) och tröstade alltid oss när vi var lessna.. torkade bort tårarna (slickade bort dom).. Annars har alltid min syster valt katterna.. Olivia valde jag och Dimso, jag föll inte för någon i dimsos kull utan valde honom för att han verka mest "frisk" och inte skrek (han är stum har vi kommit på nu).. Tog in Hotshot med eftersom han höll på att bli utslängd..

Men min bagge är helt underbar! Han blev mobbad pågrund av mig och det men han har ett otroligt psyke och komemr och slänger sig ner i knät på en och sover när man sitter brevid honom.. Han är helt underbar! kastrerad eftersom han blev mobbad och fick gå ihop med tackorna innan.. Vi har en riktig connetion och brukar prata om allt möjligt även om vi itne förstr varandra så bra.. Han svarar alltid nrä jag säger "eller hur" och "vad tycker du" så det känsn som man pratar med honom=)

#17 haha gus va tufft med en bagge som kompis =) Själv har jag aldrig haft möjlighet att va nära får spec mkt, har alltid bott på landet och så men aldrig inärheten av några som har får ..:P

Men katter har vi haft så läng jag har levt och jag har alltid haft bra hand med både katter och hundar.. Även skygga katter har jag kunnat gå fram till och hälsa på utan att dom sticker.. Och hundar har en vana att älska mej, grannens hund fick valpar för att par månader sen och han behöll en valp själv och Oden, som valpen heter älskar verkligen mej.. Låter dumt att säga men jag kanske träffar han 1 ggr varannan vecka när jag går upp och hälsar på han och valpen är bara ca 7 månader men när jag är ute med han så lämnar han inte min sida även fast det är flera hundar ute.. och det är flera människor där ute så går han bakom mej hela tiden och sätter sig när jag stannar.. Och då äger jag inte ens hunden.. Sen har grannen tre andra hundar utöver det som blir överlyckliga när man kommer så man blir ju smått attackerad när man kommer in haha =)

Men det är ändå en väldigt speciell känsla att känna att man är utvald av ett djur och dom är beredd att göra vad som helst för en.. Okej, katten skulle la inte direkt göra samma sak som en hund men hon visar klart att det är mej hon gillar även fast det är flera i familjen och hon är med mej både hos mig och när jag är hos min pojkvänn.. :)

Okay.. Det kanske är ovanligt här? Vi födde upp får innan och han och hans syster var dom sista lammen det året, dom kom jätte sent och det första lammet var 4 månader äldre.. Klart att dom små svartingarna fick massor av uppmärksamhet alla andra lamm var för stora för att bära runt påXD Vi hade ett flasklamm i den omgången med som blev väldigt förälskad i oss men hon dog i någon läskig sjukdom för två år sedan tillsammans med halva vår flock..=/ Likmaskarna åt djuren levande..

Låter som han utsett dig till sin ledare =) Har alltid velat ha en egen hund, en puli, men min familj som är schäfertokig har inte ögon för något annat.. Elelr det blev ju en nakenhund till min syster för en år sen men ändå =p Läst på om hundar och pulis i 7 år nu, käns som jag läst nästan varenda bok som går att låna på bibloteketXD När man är där för att ta en ny tar man bara upp boken: den här läste jag då och den här läste jag då.. Kan dom inte få in lite nya=p

Min katt,Dimso, utmanar mig varje gång jag är borta längre än 3 dagar =s vet inte vrf men han försöker bestämma över mig och lyssnar inte när jag säger sitt, ligg, vacker tass, nej, gå, kom osv.. och anfaller mig när jag klappar honom över ryggen (vanligt beetende när katter är osäkra över vem som är ledare) men det brukar bara ta någon dag innan han lyssnar galant igen.. Den andra tjockisen lyssnade direkt när jag kom tillbaka efter sommaren och då hade jag varit borta i nästan 2 månader.. (Smulan är lite överviktig så hon är den feta dreglande valrossen här hemma)

#19 Nej, herregud va kläskigt att likmaskarna åt dom levande :S men hur kan det komma sig? Läskigt iaf !! :S:S

JA, han har väll det haha :P Faktikst så är jag ingen hundmänniska så, utan jag är en kattmänniska mest, och min familj är med schäffer nördar ^^ Är uppväxt med schäffra och vi har 3 schäffrar nu, fast det är mammas hundar alla tre, självklart gosar jag ju med dom men på nått sätt är det inte lika kul när man själv inte är vald av dem :P

Haha okej, min katt är supernojig om jag varit borta över natten :)
Då ska hon ligga över mej, och hon brer verkligen ut sej så mycket det bara går :) Sen så är hon där jag är 90% av dygnet, är faktikst ganska kul för om jag ska gå ner följer hon efter och om jag stannar i trappan gör hon det med, sen tar jag ett steg och då går hon ner.. annars sitter hon i trappan tills jag rör mej, och sen kvittar det vilket rum jag är i så är hon där med.. Ibland ska hon till o med med in på toan =) haha.. Sen när jag varit borta och precis kommit hem kommer hon jamandes och ska komma upp och lägga sej över axlarna och gosa där en stund tills hon hälsat ordentligt =)
Sen vet hon att det är jag som bestämmer men vi har ändå en ömsesidig respekt mellan varandra :)
Så hon är en riktig mamma gris :D

Vi vet inte säkert varför.. Fick sätta hela gården i karantän och duscha 3 ggr om dagen samtidigt som vi fick se våra får dö en efter en utan att riktigt kunna göra någoting åt det.. Det finns en likmask som äter levande men dom som fått den på sig är pundare i andra länder långt härifrån.. De blir uppätna utifrån när dom fortfarande går runt.. Vi tror det var något sånt vi fick dit, det försvann iallafall, vi sköt några stycken som var angripna.. Fanns ingen anledning att låta dom lida, dom hade stora sår över hela kroppen efter larverna, ullen föll av och vissa hade larverna inuti sig..

Ett av lammen (Ginny) fick hela naveln uppäten och hon hade ett stort hål in i magen.. Hon var pigg, nyfiken och glad förövrigt så vi trodde inte att hon var angripen först eftersom dom andra blev hängiga och allmänt sjuka.. Det var en hemsk period och jag hoppas att det aldrig händer igen! När vi kom på vad tackorna dog av hade redan 7 dött och förmultnad på ca en vecka.. Gick läskigt snabbt och två tackor kunde vi bara identifiera på deras nummerbrickor bland dom nr 016 flasklammet.. Det var Ginny som hjälpte oss komma fram til lvad som hänt genom att vi såg att larverna inte bara gav sig på dom döda tackorna utan även dom levande och vi började kolla i deras ull.. Var hemskt att kolla rakt in i hålet i hennes mage och se hur larverna grävde sig djupare och djupare.. Tjocka vita larver som man kunde se hur dom tuggade och tryckte sig djupare in i henne med hela sin kropp.. Ryser fort när jag tänker på det.. Hittade massor som kröp ut ur hennes ögon innan jag hittade dom i magen vi plockade ut dom och la dom i en burk som vi visade för kunniga och skickade iväg.. Det var maggots (fluglarver, likmaskar kärt barn många namn)

Vad underbar hon låter! Har en liten tok här hemma som ska ropa efter en varje gång man kommer innanför dörren.. Lilla Hotshot som är omplaceringskatt.. Han är underbar och kan alltid få en att känna sig älskad men han är enormt needy och får panik om han blir lämnad två sekunder + att han itne har någon respekt för de andra djuren.. Håller på att lära honom att inte hoppa på katter som sover, dom vill inte busa då och att man itne sitter och spanar på fågeln som att man tänker äta upp den..=p

Usch vad hemskt :( Förstår att det måste varit jätte jobbigt att se ens djur ha det där..

Haha jo, men hon är också taskig mot vissa av min familjs katter.. Stackars chabbe får sig smällar när hon sover bara för hon råkar ligga i min katts väg.. fast hon ska tydligen va mycket värre när jag är hemma från när jag inte är hemma, då går det bra att va med dom nadra katterna (hyfsat iaf) men när jag e hemma så får dom sej en smäll titt som tätt, fast hennes mamma går bra och brosan men inte nån av dom andra :P Så hon e lite lustig .. ^^ Haha..

Sen är hon lite lustig när det gäller mössen, förut bodde jag hos min pojkvänn hos hans familj tillsammans i hans rum med alla djuren där.. Och när jag är hemma så kollar hon inte ens åt mus burarna.. Jag har ett sånt stort klösträd till henne i hans rum och musburarna precis jämte det på ett bord och just nu står en duna bur på en stol på andra sidan av trädet ivägen för där hon brukar hoppa upp i det, och hon gör verkligen allt för att undvika burarna, speciellt när jag e hemma, syns så tydligt för hon måste lirka sej ner på golvet mellan en hylla och väggen för att undvika att gå på non av burarna och det ser jätte kul ut.. :P Det märks så väl när hon kollar på mössen för om jag reser mej så sticker hon iväg.. och notera då att hon är inte alls rädd för mej på något sätt å vis annars, utan hon är en riktig mamma gris som SKA sova på mig.. Hon sover med mej på nätterna i mitten av sängen på täcket så jag måste lirka mej runt henne när jag ska vända mej om och när jag sitter med bärbara datorn i sängen ska hon ligga ovanför den och allt sånt där.. Så hon är en riktig kelegris, men hon vet att mössen är totalförbjudet utan att tveka.. :P

"Jag Fick hålla upp henne upp och ner när vetrinären stack en nästan två cm lång nål ända in i henne"…

Låter ju verkligen gräsligt! När jag avlivade en taggis sist så ingick också en spruta i bilden, men det var inte så grymt som du beskriver det. Där handlade det om att jag fick hålla min sötnos i händerna på ett vanligt sätt, med alla tassar neråt. Nålen såg visserligen ut att vara ungefär lika lång som du beskriver men den sattes i nacken, i ett hudveck. Blev knappt nån reaktion av det sticket…

Där handlade det inte alls om att tvinga musen på rygg för att använda den som en "nålsyna utan känslor" som din vett gjorde…

#23 Eftersom det va första gången för mej så visste jag ju inte riktigt vad jag skulle förvänta mej men trodde aldrig det skulle va som det blev lixom.. Och han stack verkligen in HELA nålen i henne.. och nästan lite till så jag visste knappt vad jag skulle ta vägen… Första tanken va att det va ett mirakel att den inte gick igenom hela henne…