Nu har jag inte tagit några kullar än men jag har tanken att eventuellt ta nån kull på nån av mina honor och då gör jag det med den inställningen att de ungar som inte säljs kommer att få bo kvar tills det att det kommer nån och vill ha dom! :)

Skulle jag sälja som ormmat så skulle jag själv vilja ha ihjäl dom själv för att veta att dom inte blir stressade ihjäl eller så och eftersom jag aldrig skulle klara av det så är det inte aktuellt att sälja som ormmat heller.. :P

Omöjligt är det väl inte… Vill man vara säker på att ha hem åt alla ungar, så får man väl hitta köpare innan man tar kullen? Men man ska alltid se till att själv ha plats för alla ungar när man tar en kull.

Valet om att sälja som ormmat är ett val man får göra själv… Tänk på att det är viktig information om kullen som försvinner då.

nu har jag ingen kull med möss (har bara 2 hanar så det är lite omöjligt att få det då)

men jag skulle isåfall behålla ungarna själv om jag inte skulle ha fått sålt alla då jag vägrar att sälja mina små djur som föda
men som stephanie säger så är det upp till var och en att bestämma det

Enlig min erfarenhet är det, generellt sett, endast svårt att sälja möss som ser "tråkiga" (läs även alldagliga el dyl) ut. Tyvärr. För via internet köper folk gärna via foto.

Jag tycker att kullar som är lättsålda är

• efter kända djur som exempelvis vunnit på utställning för att de är exeptionellt snygga eller snälla

• sådana som är noga planerade med tanke på färg, typ, temperament eller hårlag

• populära färgvarianter som ex siamese el chocolate

• skojigt fläckiga möss

• nya, spännande varianter, hårlag etc

• lång stamtavla med långlivade, friska och snälla möss

De flesta av ungarna jag får i mina kullar behåller jag själv. Emellanåt säljer jag några och/eller byter med uppfödarkollegor.

sånt här är väldigt nyttigt att få reda på om man skulle ta nå kullar i framtiden så man vet vad man har å vänta sig. Tackar för svaren hittils och väntar spänt på om det är någon annan som gör något annat

HYåller med Grodan. Jag sparar det mesta för att hålla koll på linjer, avlar vidare på de bästa, säljer en del ibland, byter med andra uppfödare oxå.

Omöjligt kan det faktiskt vara, iallafall ifall man bor i en liten stad som Kiruna. ;P

Jag fick ju tag på två honor, varav en var dräktig. Så efter någon vecka blev hon större och för exakt ett år sedan föddes 10 möss. Två fick jag sålt till min syster och hennes barn, men resten har jag hemma. Har byggt om en byrå till en bur och har åtta honor där i.

Som tur var fick jag bara två hanar och de bor tillsammans och sover/äter tillsammans. Ibland tvättar de varandra. :)

Skulle aldrig sälja till ormmat. Jag tycker om mina möss och alla är hemskt söta och snälla, så jag skulle känna mig så hemsk om jag sålde dem till en säker död. Men det är ju olika för alla.

#7 lite därför jag startade tråden, jag är också kirunabo även om jag inte äe hemma nu. Ska det vara helt omöjligt att föda upp bara för att man bor i en liten stad.

Jag menar inte att man föder upp för att sälja utan jag menar att man kan ju inte fortsätta med sin avel om man har 300 möss hemma! Och man blir inte av med dem! Hur ska man komma nånstans om man måste vänta ett par år tills de har dött ut (kan låta weird kanske) fortsätta med aveln i ett halvår igen och sedan måste man vänta ytterligare ett par år.

Man kanske inte behöver bli riktigt så extremt om man nu bor på ett ställe där det är svårt att sälja ungarna,  som man nu inte behöver till aveln annat än för observation för temperament.

Jag sparar mina tills rätt köpare dyker upp :) alla är välkommna här, hanar och honor!

#8 Jag vet inte det. Det är ändå rätt vanligt att uppfödare som satsar på Engelsktypat för utställning har flera hundra. Jag ser inget fel på det om man sköter mössen väl. Tyvärr har jag dock sett flera sådana stora uppfödningar där mössen bott för trångt, haft skitigt och fått dålig mat - då sköter man inte om djuren bra. Så klarar man av att sköta 300 möss, ge dem ett bra liv, en bra miljö… varför inte?

#10 men vad är då meningen med att ha mössen?

Att få fram coola färger och roliga teckningar?

Med 300 möss kan man knappast ha koll på temperamentet så temperamentsavel utesluter jag.

Om man inte längre har mössen som familjemedlemmar och ser individerna tycker jag det är samma som grossistavel även om mössen kanske får bättre levnadsvilkor.

Visst kan man se det som du, svart eller vitt, men det finns något mittimellan också. Meningen med att ha möss är för att de är underbara djur, vackra och intressanta. Att de råkade bli flera hundra kan vara av orsaken att det är roligt att avla på dem.

Sedan när vi kommer till nästa bit. Hur man avlar och hur man sköter sina möss så är det väldigt olika. En duktig uppfödare har koll på temperamentet och bedriva temperamentsavel hur många möss hon/han än har.

Har man temperamentsavlat länge, är mössen bra, lugna och trevliga även om man inte pysslar med dem varje dag. Nu har inte jag flera hundra möss, men oftast runt 100. Anser själv att jag temperamentsavlar och tycker att jag har trevliga möss, även om de inte är familjemedlemmar. Ser individer gör man ju självklart när man avlar, om man inte bara hivar ihop en massa möss för att sälja. Varje kull planeras och har ett syfte hos mig.

Det finns alltid favoriter bland mössen här hemma. En del ligger mig varmare om hjärtat, helt enkelt. Fast jag älskar möss. Jag avlar inte för att få fram coola färger, även om det är en underbar bonus när man lyckas få fram något härligt vackert blekt! Roliga teckningar struntar jag blankt i, men har dutch som sidoprojket. Jag avlar möss för att jag älskar de små liven! Syftet med min avel är att få fram det som i mina ögon är en snäll, trevlig och frisk mus, som gillar att umgås med andra möss och människor, samt är vacker. Då menar jag dessutom det som är vackert i mina ögon, inte stora showisar.