Jag har inga planer på att para mina honor med någon vildmus… det är bara jag som har ångest o oroar mig för att så kan ha blivit. Inte för att jag tror att det är så - men jag är otroligt nojjig o jätte rädd att så ska vara. Och det var den rädslan jag ventilerade… att ventilera är ett sätt för mig att inte bärra det inom mig o må sämre i min oro….

Jag bara tyckte att dom var lite extra runda om magen mina flickor o då kom tanken. Men där dom står har heller inte vildmössen varit. Å andra sidan är 2 av  hanarna också lite extra runda om magarna och dom kan inte vara dräktiga ;)

Att para vilda möss med tama tycker jag själv inte finns någon anledning till att ens tänka på. Den vilda musen har ju inga av dom egenskaperna som vi vill ha på tammössen, inte heller utseendet om man tänker på att man vill ställa ut. Men framför allt så har dom ju temperamentet som man gör allt för att avla bort - det dom som vildmöss måste ha - att fly när någon farligt ( i deras ögon sett) inträffar. Dom måste vara på "tårna" SÅ vill vi inte ha våra små tammöss…

Och jag har jag nu oturen att få bebisar så kommer jag att plocka ihop alla o ta till veterinären direkt för att ta bort…. jo jag är för blödig för att göra det själv…. men vill inte på något vis ha ungar som har en pappa som är vildmus.

Sen det här med smittorisken - i så fall kan man inte göra något så fort man har fått eller tror att man har en vildmus någostans hemma inne…  risken finns ju där oavsett då. Eller?

de flesta smittor överförs intimt, alltså vid direktkontakt

Min kull med vildhane och tamhona sparade jag 3 honor ur, mest för att se vad som hände med dem. 2 av dem tog jag bort innan de var 6 mån, för de var så rädda. Den 3.e fick bli gammal här,  men OJ vad man backar i temperamentet. Der är ingeting att eftersträva, jag lovar! 

Jag håller koll på mina mushål nu för tiden. Lägger gärna skräp eller mat i dem, och försvinner det, kommer fällorna fram. Vill INTE vara med om det igen.

Elin, kan du berätta lite vad SVEMUS sa när du ville regga dina vildmushybrider?!

Nä, jag håller med. Håller med "alla" här .

Man behöver ventilera, man behöver diskutera, man behöver informera, och vildmöss behövs inte i tammössens gener!

Tammössen kommer ju från våra vilda möss ursprungligen, och det har tagit människor många många generationer med medveten avel, att få fram tryggare mer stresståligare möss - sedan må de vilda vara hur söta som helst, de har mycket sämre förutsättningar att må bra i fångenskap och med människor!

Som Mandymoo skriver "de går på tårna", nerverna på ytan, det är så de överlever!!

Även nu, bland tammössen, efter så lång tid av domesticering, händer det att "vildmusgenen" slår igenom hos någon individ. Detär inte kul.

Eller, vad sägs om den här snyggingen?

Stamtavla har han, efter Noddyns och Phoenix. Vild var han, intill ohanterlighet. Inte elak, han bet aldrig (han kanske hade gjort om han blivit äldre).

Men sjövild. Rymde från allt, hoppade från allt, sprang till och från allt. Sprang upp i handen - men fortsatte i en fart så det inte gick att se vart han tog vägen. Ohanterlig.

Söt - men det gick inte… Han har farit till de sällare jaktmarkerna, där han har de fria vidderna att springa på. Han springer nog än…

Och nej, hans mamma har inte träffat på någon vildmus! Jag gissar på genomslag av en "vildmus-gen". Eller så är det "något annat"…

Jag är själv bara rädd för smittor - det vet ni säkert redan!

SVEMUS var väldigt emot Elins hybridmöss och vi tog det nästan personligt (både hon och jag - jag brukar gärna ta på mig andras känslor) och förstod inte riktigt.