Presentation av en tokig, hispig mus.
Grodan köpte en mus av mig igår. Mamman är tokig, hispig, sa jag. "Bits hon?" undrade Grodan förskräckt, men nej, bits är det sista hon gör, hon är något vansinnigt snäll!
Jag tänkte jag skulle ge en presentation av denna tokiga och hispiga lilla mus, som jag älskar något ofantligt. Hon är helt i sitt eget slag, lilla Cheri som hon heter.
Tokig var hon redan från början, gränslös, helt utan gränser, hade hon varit människa hade hon fått diagnosen ADHD. Vad jag tyckte om henne från början, var svårt att säga. Det var delat, och var det skulle sluta visste jag inte. Fast det vet jag ju idag 
På plus låg hennes omedelbara tamhet och sätt att vilja kommunicera med mig. På minus låg hennes nervighet och oförmåga att ta det lugnt. Hon gick helt enkelt för snabbt upp i varv och kunde inte hejda sig.
När hon var med på Spånga Djurexpo i våras, fick jag en stund mitt på dagen ta bort henne från uppvisningsburen och alla människor, och sätta in henne i transportburen ett par timmar, Där somnade hon nästan omedelbart, sov ett par timmar, och sedan kunde jag låta henne delta igen.
Det blev helt enkelt för mycket för henne, stresståligheten räckte inte till, hon gick upp i varv och höll på att krypa ur skinnet, kunde inte stilla sig.
På en utställning skulle hon få B omedelbart. Inte C, för hon är så vansinnigt snäll, både mot människor och andra möss, men hon stannar inte kvar för att ens se domaren skriva sitt B…
Vad är det då jag tycker så mycket om hos denna lilla tokiga mus?
Att hon är SMART, för det är hon!!! Mus-smart. Jag tror hon skulle klara sig i vilken miljö hon än hamnade i, om hon blev utsläppt! Hon är helt makalös på att "finna lösningar", på musproblem och i musmiljö.
Det där med att hon fick ungar … ja, det var faktiskt inte min idé, det var hennes. Och hur hon bar sig åt för att komma först upp och sedan in, till den hane hon utvalt, det övergår fortfarande mitt förstånd.
Efter att hon i rask takt skaffat sig två kullar på raken - med olika fäder - har jag alla mina hanar väl instängda bakom lås och bom. Inte för att DE rymmer, utan för att hon går dit hon vill, om hon vill.
Vill man ha en sån mus? Låter det inte okontrollerbart?
Okontrollerbar är det sista hon är, faktiskt! För, även om hon är snabb som blixten, och har reflexer som inte går att hänga med i, ens i tanken, så är hon KOMPIS med mig!! Hon vill vara med, hon vill PRATA! Hon älskarar att bli pussad på, och att jag varmt "mjummar" med läpparna i hennes päls. Då blir hon alldeles stilla, nästan andäktig.
Och så ÄR hon mus-smart. Och om jag ville skulle jag kunna dresera henne, hon är nyfiken och kommunikativ, hon följer min röst och mina rörelser, följer efter mitt finger om jag pekar.
Och så har jag henne som hjälpreda när det gäller de andra mössen, när jag behöver.
Idag var Gissamo-Björn borta ur sin bur, rymt eller ramlat ut. (nej, jag behöver inte hålla dem inom lås och bom mera, för Cheri är nöjd med sin två kullar, haha!).
Jag är inte orolig, för nånstans sussar han gott och dyker upp sedan. Men jag ville ha in honom, och han återfanns ingenstans där jag brukar hitta dem. Då ropar jag på Cheri!!!
Ganska säker på (i stort sett helt säker) att hon inte löper, släpper jag ut henne på golvet och säger "Hämta honom!"
Sedan väntar jag. Cheri är ju den som hämtar hem mina förrymda möss
.
Efter tre minuter och sökande i två rum (Cheri söker, inte jag), återfanns han! Och nu är han hemma och på sin plats igen. Cheri får vara ute en stund till, för hon tycker det är så roligt.
Om jag får tag i henne? Såklart! Jag bara ropar på henne! Hon är min lilla hund! Däremot behöver jag aldrig vara rädd för att trampa på henne. Hon är SMART. Skulle aldrig falla henne in att gå in under mina fötter!!!
Hon rusar under ett bord eller någon hylla när jag kommer in i rummet, och där väntar hon kikande under kanten tills jag ropar, och hon vet att det är säkert.
Då kan det se ut såhär:
… och sedan såhär:
Jag kommer, matte!
Hon är bara något för härligt go! Varm, mjuk, tillitsfull (men ändå förwsiktig), busig, kommunikativ, varm och mjuk och len. Och hon får mig att le stort, gång på gång på gång. Och hon får mig ofta att skratta.
Pappa är Allegro-Björn, guld-pet fr.o.m. igår, samt SMP 1.
Ett litet stort varmt hjärta, det är vad hon är!!!
Nu ska jag gå och fråga om hon vill gå in igen. 
Så skoj med presentation av enskilda möss!
Vi har så olika vokabulär, du o jag, så jag blev lite orolig att mamman var elak… Aktiv mus är rätt ok, bara den är snäll mot människor och andra möss.
Aw
En sån råtta hade jag. Älskar när de där sådär halvgalna och kärleksfulla.
//frida

Däremot behöver jag aldrig vara rädd för att trampa på henne. Hon är SMART. Skulle aldrig falla henne in att gå in under mina fötter!!!
Haha, önskar att Tillan också kunde passa sig för att springa under fötter och ställa sig precis på den platsen i soffan när jag tänkt sätta mig. :P
Jag bara måste ha en sån här mus av dig någon gång, amaira!
Hur blev förresten avkommorna? Verkar de likna mamma Cheri i temperamentet? (inte för att jag ska ha någon, bara nyfiken)
#3 Alla mina råttor har varit så tillitsfulla, faktiskt! Tror det är en populär egenskap att avla på bland råttor. Däremot tror jag att dessa djur finns i riskzonen bland de som blir för tuffa. Men jag älskar dem och vill gärna lära mig mer om hur denna framusighet och tuffhet hänger ihop.
Älskar mina stora små vänner..
Helt underbart med en sån mus som kommer springande upp för benet! En sån skulle jag verkligen vilja ha någon gång. :D Men jag älskar mössen från dig, Flirt är min lilla ögonsten och jag föll för henne direkt och nu kommer jag aldrig kunna släppa henne!!! :D
Känns dumt att säga, då jag är nöjd med alla mina möss men jag har aldrig varit så nöjd som med Flirt, hon är helt underbar!! Perfekt temperament, tuff och framåt men inte alls elak! :) Den enda som verkligen hoppar upp i handen ibland. :D

Åhh, hon är lite lik sin pappa faktiskt. Han är den mest underbara i musväg jag stött i hop med. Fast jag är är liiite jävig. Min Björn är det bästa som hänt mig faktiskt. det finns inget mysigare än att ha honom sittandes vid halsen på en och mysa när man kikar på tvn på kvällen. Han är bara helt enkelt en på miljonen. Och jag är evigt tacksam att just jag fick honom. Han är mitt allt. Sedan är sådana här berättelser om hans avkomma extra roligt att läsa om. Dottern har precis som sin far en stor personlighet.
Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars

Faxlin, hur är Björn i övrigt? Är han framåt och orädd och upptäckarlysten?
Älskar mina stora små vänner..

#7: Japp han är allt det där och lite till. :-)
Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars

#8 han våger tillochmed att va i stockholm själv.

#9: haha, nu är du dum. Han var liiite ledsen på mig för att jag glömde honom. Men han börjar förlåta mig nu i alla fall. Sakta men säkert går det :-)
Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars

#10: han gick ju och gömde sig….för mamma.:))) Ville ju vara mer på utställningen och se om mamma saknade honom.

#11: Så kanske det var. Och herregud så jag skulle saknat honom om jag kommit hem utan Tänk att få ens lilla bebis kvar i Stockholm. Inte skojigt. Vet inte om jag törs ställa ut honom igen, tänk om jag verkligen åker hem utan honom nästa gång.
Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars

Självklart att du ska ställa ut honom. Han verkar ju digga att vara på pyjamasparty hos Kent och Kerstin. Det var nog kanske det som drog oxå.
Jag har själv 2 amaira-möss som diggar pyjamasparty.

#13: Klart han diggade det. Att vara på pyjamasparty och få träffa söta brudar gillar nog de flesta mus herrar :-)
Och ja ni har lyckats fåmighelt mus utställningsfrälst, så jag lär nog dyka upp fler gånger. Tyckte verkligen att det var både roligt och intressant att sitta som sekreterare. Även om jag som utställningsarrangör av andra djurslag såg en hel del jag tyckte kunde gjorts bättre :-) Men alla är så trevliga på utställningarna jag varit på. Så ja fler kommer det bli.
Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars
Gud så mysigt att läsa! 
#15 Haha, tack så mycket! :)
Min tjejja från amaira är cinnamon even longhair. Hon har inget namn än.
Hon är nyfiken, snäll och har tassdarr. Lite ovan vid livet här och tycker att jag är lite läskig. Hon har flyttat ihop med två yngre tjejer från zickan o kk utan några problem. Hängmatta använder hon och de andra som bajslåda, så det var ingen hit. 
#18 Sööt. Påminner om Softis, en cinnamon hooded-råtta jag hade en gång.
//frida

#18: Vilken sötnos du fått tag på där.
Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars
20 Jo det är kul att ha en tecknad mus här faktiskt. Men köpte henne för att jag ville ha en mus från amaira samt för att hon kändes rätt. Hon är jätterar och en rar mus får se ut som den vill.

Hon är jätterar och en rar mus får se ut som den vill.

Älskar mina stora små vänner..
Naaaaw!! :)