Vad skiljer råttor från möss?
Hej!
Ja, det låter dumt men jag undrar just det:
Bortsett från storleken och att mushanar kan ha svårt att leva med andra hanar, VAD är det största skillnaden mellan råttor och möss?!
Jag står i valet och kvalet om det är råttor eller möss jag ska ha. När jag var barn hade jag möss och syrran råtta. Dom var underbara allihop! Blev tama och goa och levde ungefär lika länge. Åt samma saker vill jag minnas.
Nåt särskilt att tänka på när jag ska bestämma mej för om det blir råttor eller möss?
/Ruska
Oj, nån har visst skrivit en artikel om det ser jag nu. VAR hittar jag den?

Det är en sån där dum artikel som man aldrig hittar av någon anledning! Men här är den i alla fall:
Skillnaden mellan mus och råtta
Letade även på den här åt dig:
Älskar mina stora små vänner..

Här hittade jag en gammal men inforik tråd:
Största skillnaden tycker väl jag är att möss är mer försiktiga men också snällare, lugnare och ofta keligare. Råttor är framfusiga och tar vad det vill ha på alla sätt(oftast). De kastar sig över dig. Men de har sämre flockegenskaper och katastrofal hälsa. De kräver mer aktivering. Det är min uppfattning. Mushanar lever sällan tillsammans medan råtthanar gör det. De skiljer sig i naturen genom att råttor är mer utpräglade flockdjur. Men som sagt finns det uppfödare som lyckats ta fram mushanar som kan leva fredligt ihop hela livet. Det säger väl ganska mycket om hur långt musaveln har kommit vad det gäller snällhet!
Jag älskar både möss och råttor på olika sätt. De är inte så himla lika varandra i sättet faktiskt, som man kan tro. De äter lika, har väldigt lika anatomi, är sällskapliga och väldigt vackra.
Vill man ha ett litet kärleksfullt djur som inte kräver så mycket, tar lite plats och som gärna sitter och myser i handen ska man ha en mus. Vill man köra agility och göra massa saker med sitt djur som kräver mycket av din uppmärksamhet ska man ha en råtta.
Sen finns det faktiskt de som kör agility med möss också. Och det finns givetvis myspotatissäckar till råttor också! Det skiljer väldigt mellan individerna.
Åk till några uppfödare och träffa MÅNGA möss och råttor. Kom på träffar och utställningar.
Jag tycker ofta det är ganska lätt att se vilka människor som är musmänniskor och vilka som är råttmänniskor. Sen finns det förstås vissa som älskar båda sorterna också.
Men jag tänker på en vän som hade råttor förut. Hon förstod dem aldrig. De var aldrig nöjda med att springa och utforska bara ett bord. De ville hela tiden iväg, iväg. Hon trivs mycket bättre med möss som är nöjda med det lilla och ofta mycket stillsammare. De får springa på ett bord, har lite leksaker att kolla på och kan sysselsätta sig i timmar. Råttan hade stirrat på dig efter några sekunder och velat iväg.
Sen vet jag en annan som skaffade möss som förut hade råttor och blev så besviken över att mössen är så försynta och inte så gåpåiga som råttorna. Det finns möss som är gåpåiga också, förstås. Men de är till naturen lite mer försynta och kanske behöver ta en tass i taget upp i din hand medan råttan är uppe på axeln på en minut.
Svårt som sjutton att förklara! Särskilt eftersom det är så individuellt. Men möss och råttor är tillsammans med hundar och katter mina absoluta favoritdjur. De är väldigt kontaktbara och det är så himla mycket djur i de små kropparna!
Och särskilt med mössen är det en nästan euforisk känsla när man får den där fina kontakten. Det är svårslaget alltså.
Älskar mina stora små vänner..
Jag håller med Terato, bättre förklaring får man nog inte (y)

..Eller längre! :P
Älskar mina stora små vänner..
#3: Jag ler ömsint vid din beskrivning av möss resp råttor. Det väckte minnen. Jag hade möss när jag var liten. Dom var precis så snälla och försiktiga som du säger! Min hona kröp ihop till en boll i handen när jag kliade henne i nacken och satt där och mös och tvättade sej. Mjuk och go var hon och snäll. Hon älskade uppmärksamhet -och mat! :-) Hanen hade jag inte samma relation till men han var oxå mysig.
Syrrans råtta var mer flängig och klängig, mer på. Men oxå hon var en riktig charmis som inte gick att motstå. :-) När hon fick helt ägg blev hon ett vilddjur! Tyvärr visste vi inte då att råttor behöver vara fler för att må bäst. I gengäld blev hon tam och social för vi var ju allt hon hade.
Det lutar åt några rådisar, jag har fräschat upp kunskaperna via nätet och har redan burar etc. Det är gamla marsvinsburar som jag ska inreda med klättermöjligheter och annat kul. Möss skulle lätt ta sej ut genom gallret, tror jag, och råttor passar mej bättre rent storleksmässigt.
Tack för alla svar och länkar! Jag ser fram emot mina råttisar!

Marsvinsburar är ofta för stort gallerbredd för råttor också åtminstonde när dom är små, dom är dessutom oftast ganska låga, så ha ngt i beredskap ifall dina råttor skulle komma gienom gallren.
(och jag tycker du gjort ett bra val, inget djur går upp emot råttor
)
Jag har hängt upp leksaker i taket för att ge maximalt utnyttjande av buren. Gamla strumpor och en bh (
) och en kökshandduk som börjar bli tunnsliten. Tror det blir kanon! Jag har lagt in en halvfull toarulle och andra roliga saker och lagt ett tjockt lager pappersriv att leka och gömma sej i. Ett hus finns oxå.
Till att börja med får jag hem en ensam råtthane. Han är vuxen så gallret blir inga problem. Han har varit själv hela livet men jag hoppas att han ska kunna komma överens med en annan hane när jag får fatt i en lämplig kompis.
Spännande!

Vad roligt att du har bestämt dig! Hoppas min "lilla" text hjälpte till på vägen.
Ja, vissa rymmer ju gärna medan andra inte gör det. En vuxen hane kanske inte rymmer genom marsvinsgaller men bebisarna gör nog det mer än gärna om de vill. :P
Kanske är mer lämpligt att diskutera det här på råttor.ifokus men läs lite extra mycket om introduktioner eftersom du har en vuxen hane som har levt själv hela livet. Det kan bli problem ibland. Behöver givetvis inte bli det. Men det smartaste är att skaffa en bebishane till honom från en uppfödare som är förberedd på att bebisen kanske måste flytta hem igen om det inte funkar. Vuxna hanar brukar det vara svårt att sätta ihop över huvudtaget så kör på en bebis.
Det är bra med uppfödare för då har du någon att hålla kontakt med under introduktionen också så att du vet med dig att du tänker rätt! Alla intron är olika och kräver olika mycket tid.
Älskar mina stora små vänner..

Tycker det är helt ok att diskutera det här!
Men vill du hitta duktiga kunniga råttmännisskor så kan du gå till www.r8forum.kanske.com
:D
Tack för tipsen! Han är förresten hemkommen nu, min Turbo! Underbar är han, vi har gosat länge och nu ligger han och sover efter allt konstigt som hänt idag: Bussresa, bad (han luktade
) och ny bur… Mej accepterade han direkt! Pussar o gos, ja, härligt är det!