Etologisk studie på möss!
Jag ska göra en etologisk studie i helgen till skolan, och har bestämt att göra det just på möss. Och tänkte då be om lite råd av er muskunniga!
Tanken är att jag ska testa hur möss reagerar på något nytt och relativt okänt, i det här fallet Hjul (har en del möss som ännu inte sett ett hjul på vykort). Jag tänkte studera hur lång tid det tar innan varje mus utforskar hjulet, och sedan använder det samt hur länge det använder det (förutsatt att de avbryter användandet innan studiens slut .)
Så planen är att använda en stor låda, inreda med botten material mat och vatten, tänkte även ha hus och så i, just för att miljön ska vara så "vanlig" som möjligt, och bara hjulet vara den nya saken. Tänkte studera 10 möss, en och en i taget under en 10 eller 15 minuters period.
mina frågor är då:
* Kan det faktum att musen gör det här ensam utan sin grupp påverka hur den beteer sig?
* Bör jag använda de hus etc so musen är van vid sen innan, för att det inte ska bli fler nya saker som kan påverka resultatet?
* skulle ni räkna klättrande på hjulet som om den använder eller som om den utforskar det?
* skiljer utforskningsbeteendet mycket mellan en välhanterad mus vs. en ohanterad mus? mellan hona och hane? Ålder?
Någon som har några länkar till liknande, dock vetenskapliga musstudier, som gjorts?
Allt annat ni kan komma på tages tacksamt emot :)
Spännande!
Jag tror lite såhär, utan att vara sådär jätte erfaren av möss som vissa andra
- Misstänker att musen inte blir lika självsäker när den inte har sin grupp, om musen i fråga känner gruppen väl dvs.
- Ja, för annars blir det ju som du säger mer än bara hjulet som är nytt och då blir förmodligen inte hjulet riktigt lika intressant.
- Klättrande ser jag som att musen utforskar, ser hur det funkar osv
- No idea. Har fått för mig att en välhanterad mus är mer självsäker, men det måste självklart inte vara så. Och yngre möss brukar ju flänga runt överallt och hela tiden medans en äldre kanske hellre tar det lilla lugna. Den äldre har kanske inte samma upptäckar-lust som den yngre. Men det beror ju på individen såklart.
#1 tack för svar!
Oh.. men då kan det blir rätt användbart i min diskussion, just att det kan elelr inte kan föreligga skillnader i utforksningbeteende beroende på hur tam musen är.
Funderar lite på hur jag ska göra… det blir lite svårare att göra en gruoo studie, och det är ju dessutom möjligt att en mus som kasnke inte alls hade kikat på hjulet i början om den var själv, gör det enbart för att kompisen är modigare… men å andra sidan är de ju flockdjur, så det borde räknas som normalt beteende…. hm hm hm klurigt det här ju!
Jag rekomenderar ett hus de känner till. Just för själva studiens skull eftersom den nya prylen är det som ska utforskas. De kommer utforska miljön i vilket fall, men för att göra den så hemtam som möjligt så är ett nytt hus kanske dumt. Det blir ju en stor felkälla i sig, vilket den nya miljön även kan vara. Då tänker jag ur ett rent studietekniskt perspktiv.
Tror dock att studien kan bli riktigt intresant! Men det borde ju finnas Artiklar på möss, just med tanke på deras historia som försöksdjur så har man ju rätt stor koll på dem.
Paulina
så, då var studien avklarad och ihopskriven. Måste faktiskt säga att resultatet blev riktigt intressant, särskilt när jag fann en hel radda vetenskapliga studier som stödde mitt resultat!
För er som är intresserade och orkar läsa klistrar jag in min diskussion….det var som sagt ett väldigt basic arbete, men jag hade inte förväntat mig att få en såpass markant skillnad i utfallet mellan de båda grupperna.
Diskussion:
Baserat på ovan redovisade resultat kan jag dra slutsatsen att honor använder sig utav springhjul I större utsträckning än hanar. Honorna ägnade 54 % utav sin sammanlagda tid åt att utforska och/eller springa i hjulet medans hanarna enbart ägnade 20 % utav den sammanlagda tiden åt samma aktiviteter.
Det kan ha en viss betydelse för min studie att miljön som mössen introducerades i var helt ny för dem, med undantaget av hus och rör från egen bur, och då inbjöd till mer utforskande beteenden i hela studiemiljön, men då borde båda könsgruppernas beteende ha påverkats på samma vis. Andra möjliga felkällor skulle kunna vara att mössen som användes i studien är hanterade i olika grader, en mer ohanterad mus kan eventuellt påvisa ett annat beteende än en mer hanterad mus, och av samma skäl även påverkas olika av min närvaro som observatör. Ytterligare en möjlig felkälla är mössens olika ursprung samt ålder. En annan aspekt att ha i åtanke är det faktum att möss ör flockdjur, och alla möss som användes i studien bor normalt i grupper om 3 eller fler. Deras vilja att bl.a. utforska nya miljöer kan hämmas när övriga medlemmar i flocken saknas.
Hughes (1990) påvisade i sin studie att råtthonor var mer benägna att utforska nya saker än råtthanar. Liknande resultat påvisades även i Blizards tidigare studie (Blizard et Al. 1975). Råttor av honkön påvisade högre aktivitet när de sattes i nya miljöer än råttor av hankön.
Enligt Blizard (1983) påvisar råtthonor som getts testosteron i ung ålder ett aktivitetsmönster som liknar hanråttors, i en ny miljö, medans hanråttor som genomgått en tidig kastrering påvisar ett aktivitetsmönster som mer liknar honors, i vuxen ålder. På liknande vis har det visat att östrogen tillskott hos steriliserade råtthonor stimulerar ett ökat aktivitetsmönster på nya ytor, medans det inte verkar ha någon effekt hos kastrerade hanar eller honor som androgyniserats direkt efter födsel. Vidare påvisades att tillförsel av Östrogen stimulerade användandet utav hjul i större utsträckning hos honor än hos hanar, samtidigt som honor som administrerats Testosteron som nyfödda och sedan gavs Östrogen påvisade ett beteendemönster som inte gick att skilja från en hanes (lägre frekvens av hjul användande).
Detta stöder min hypotes om att honor använder hjul i större frekvens än hanar. Troligtvis ligger det flera orsaker bakom detta, men som tidigare nämnts visar råtthonor ett mera utforskande beteende än hanar, vilket kan göra att de reagerar mer positivt när något nytt och obekant tillförs i miljön. Samma parallell kan eventuellt dras till möss och deras aktivitetsmönster vid ny miljö samt introduktion av nya saker i denne. Bakom liggande motiverande orsaker till ett ökande användande utav springhjul hos honor kan bero på honors större behov av att överblicka en miljös olika tillgängliga resurser, som stammar från hondjurs ofta avsevärt större energimässiga kostnad med hänsyn till reproduktion (Perrigo et Al. 1985).
För att kunna få ett säkrare resultat i min studie hade jag kunnat studera fler individer samt utöka både mössens utforskningstid innan studien, samt själva observationstiden. Eftersom hanråttor enligt ovan nämnda studier inte har ett lika högt aktivitetsmönster som honråttor i nya miljöer, kan detta även påverka den tid det tar innan de upptäcker, utforskar och slutligen använder hjulet. Hade studien pågått en längre tid är det möjligt att även hanarnas användande utav hjulet hade ökat med tiden.
intressant som sagt!
Som jag sade tidigare, bra jobbat :) Hade verkligen vart intressant att haft tiden att göra en större studie med mer möss och att kunna ägna mer tid åt förstudier. Åh, jag har massor med idéer! :)
Paulina