Far och söner
För fyra veckor sedan föddes här en kull med 8 små ungar, tre av dessa var hanar. Jag borde nog egentligen kullat bort dessa så fort jag kunde se skillnad på könen, men eftersom de inte var fler och jag inte hade hjärta att ta bort dom så behöll jag dem… Nu idag bestämda jag mig för att flytta dem från mamma, de är fortfarande små, men de börjar se väldigt "manliga" ut baktill,och jag vill inte ta några risker att få en kull till.
Då jag läst att det kan fungera att sätta ihop söner med sin far så drog jag fram en helt ny "bur" som ingen suttit i innan fixade i ordning och satte in de tre små pojkarna och pappan…
Nu har det gått nästan 5 timmar det har varit lite småkiv, pappan har hängt efter dom lite då och då, och det har nästan sett ut som om han försökt bita dem, och ungarna har pipit… men på det stor hela har det varit ganska lugnt och alla har ätit och druckit, dock umgås pappan och sönerna inte direkt.
Jag är beredd på att detta inte kommer att fungera, och att även sönerna skulle kunna komma att bråka sins emellan..
Men det jag undrar är hur/när märker man att det inte fungerar, hur ser man skillnad på rangsgnabb och revirslagsmål?
Ungarna är väl inte helt könsmogna än så det ska väl inte vara någon riktig fara än så länge, men jag vågar knappt gå och lägga mig i rädsla över att pappan ska ha ihjäl sönerna medans jag ligger och sover…

Små tjiv men lite pip behöver du inte vara så orolig för - det kan vara lite just för att dom rangordnr sig lite nu när dom träffar varandra första gången. Bara att du håller lite koll att dom inte är på varndra hela tiden eller att någon blir biten. Men om dom äter o sover tillsammans o inte far runt o det är pip hela tiden utan bara då o då så ska det nog gå bra.
Könsmogna ;) Jo då det finns små herrar som lyckats göra sin mamma eller systrar dräktiga till o med några dagar innan dom är 4 veckor eller precis efter… ialla fall innan dom flytt 5 *ler*
Vid fyra och en halv veckas ålder brukar jag sära på dem. Det har hänt en gång att jag särat tidigare, då det var en unge/hane som var väldigt sexuellt intresserad, samt bråkade med kullbröderna, redan vid 4 veckor.
Som jag förstår det, avvänjs ju ungarna redan vid 3 veckor. Men de ska hänga med mentalt också, och en viss social fostran får de ju också i sin ursprungsgrupp.
Lycka till med grabbarna Elenril, och låt oss veta hur det går framöver. 
#1 Jo småpipen i början vet jag att jag inte behöver vara orolig över
De flesta djur smågnabbas ju lite i början… Oj, så tidigt? På de flesta ställen jag läst tror jag det stått att de inte blir könsmogna förrän vad 5-6 veckors ålder… men det finns ju iofs alltid undantag
#2 Jo att de ska stanna kvar iaf en extra vecka efter att de blivit avvänjda borde vara för det sociala och mentala. Tror att det är samma med kattungar, att de som tas för tidigt ifrån mamman inte riktigt vet hur de ska bete mot andra katter och att de allmänt är mer hårdhänta m.m.
Känns ibland lite som om jag borde låtit dem sitta kvar med mamman ett tag till, speciellt med tanke på att de fortfarande är väldigt små (vilket de har av mamman), men de verkade må utmärkt annars, och det kändes som om det kanske skulle gå lättare att sätta ihop de små med pappan om de inte var så gamla, fast de hade kanske inte gjort någon skillnad om jag väntat några dagar
Men…
Än så länge har det gått utmärkt med pojkarna 
Knappt hört ett pip ifrån buren sen jag satte ihop dem och alla är rena och fina ^_^
Sovgrupperna är lite olika, har både en halv kokosnöt och en gammal telåda i buren så att de inte behöver sova tillsammans… oftast verkar det som om pappan sover för sig, men ibland har han en eller två av sönerna med sig, och några gånger har de legat ihop alla tillsammans 
Tar med en bild lilla Caspar (de små pojkarna har blivit döpta efter de tre vise männen) som just då inte ville sova i boet utan grävde ett litet hål under istället ;P
Oj vad långt det blev nu igen :/
Oh så söt liten Caspar. 
Skriv långt du, det är trevligt att läsa! 

Nej men titta här är ju en bild…
Nog är han söt alltid!
Små bebisar brukar kunna pipa lite när de träffar vuxna som de inte känner, för att de är rädda, så det är helt normalt.
Att pappan går efter rumpan på dem är för att de luktar "tjej"… innan de är könsmogna luktar de ju inte hane…
Om det skriks från en hanbur är det bara att sära på mössen omedelbums. En trygg, harmonisk och fredlig hanflock ska INTE skrika: de gör upp utan skrik, oftast bara genom att tumla omkring i spånet lite i värsta fall. Skrik betyder att någon blir biten och får ONT!!!
En harmonisk hanflock som lever i frid har ofta en ren bur (dvs de pinkar inte in hela väggarna och varenda sak i buren) och går i ett hörn och urinerar, ligger och sover fredligt i en hög och putsar varandra.