Som ni kanske märkt har jag varit här ytterst lite på senaste.
Dom som står mig närmre vet varför.
Men jag tänkte här och nu förklara för er andra.

Kaoset i mitt liv började på utställningen vi hade hos mig.
Strax innan utställningen skulle börja fick min hund otroligt ont i sin kropp, jag valde att lämna in honom till min granne för att inte göra det hela värre.
Under dagen fick han mer och mer ont och på eftermidagen när alla gått fick han komma hem igenom och då var det riktigt illa.
Han fick smärtstillande men det hjälpte inte.
Grodan och Ajanke fick se en sämmre sida av mig den kvällen.
Dagen efter blev han bättre men sen dess har det kommit och gått, veterinär vet inte vad felet är, men smärtstillande hjälper varje gång men inte förrän ett dygn efter det börjat.

En månad senare..
En torsdags förmiddag går jag ut till illrarna som vanligt, något stämmer inte med Pyxis.
Hon är slö och otroligt uttårkad.
Jag åker genast till min veterinär(Fågelkliniken). Pyxis blir inlagd och undersökt.
Dom tror sig hitta en förstoppning i tarmen på henne och väljer att operera på fredag morgon.
På fredag förmiddag får jag samtalet ingen matte/husse vill få.
Pyxis dog under operationen, hon fick hjärtstillestånd när dom skulle sy ihop henne och kunde inte återupplivas.

På lördagen märker jag att Mili också verkar slö.. Tycker också hon är lite uttorkad..
Känner mig extremt nojjig, men väljer ändå att åka in med henne.
Eftersom det är helt och fågelkliniken itne har öppet åker jag in till en större klinik som har dålig koll på illrar.
Mili blir inlagd med dropp.
Under natten piggnar Mili till och på söndagen ser det ljusare ut men dom vill ändå ha henne kvar till på måndagen då jag sagt att jag vill flytta henne till fågelkliniken.
Jag kör tidigt på måndag morgon till kliniken, på vägen dit ringer dom.
Mili har blivit akut sämmre och dom kan inte göra det som behövs där, jag måste nu få henne så snabbt som möjligt till fågelkliniken.
Jag har aldrig kört så fort i mitt liv.
När jag kommer och ska hämta upp henne är det verkligen illa, Mili reagerar inte på min röst och inte heller på min beröring.

När jag kommmer till fågelkliniken är hon så gott som levande död och dom rusar in med henne.
Dom måste sätta dropp i benmärgen då den stora kliniken "sprängt" alla hennes ådror.
När jag väl får se henne ligger hon med syrgas och är knappt vid liv, jag bryter ihop totalt och blir slussad ut ur rummet.
15 minuter senare dör Mili och med henne dog det mesta av mitt hjärta.
Personalen på fågelkliniken ska ha så mycket berömm, dom höll mig uppe när jag inte längre kunde stå, dom fick stå ut med mina vårl tills någon kunde hämta mig.
cecilia som är ända veterinär och som har fler patienter tog sig tiden och satt med mig och Mili.

Mili var min första iller och blev 2 år. Hon var mätt hjärta, min bebis.
Jag älskar/älskade alla min illrar, men Mili stod mig ändå närmst.

Den veckan begravde jag 2 av mina 4 illrar.

Under tiden så har jag även förlorat otroligt många möss, jag fick parasiter, vissa dog av behandlingen.
Fick en del tumörer och förlorade möss pga det också.
Lusten har gått ur mig och jag har ytterst lite ork kvar.

I lördags upptäckte jag att Lyra var försvunnen.
Jag letade och letade i utegården, jag kunde inte finan henne. Jag fick hjälp att leta men dom kunde inte heller finna henne.
Då upptäcker jag, nätet på utegården har släppt på ett ställer och jag har missat det!
Mest troligt är det efter stormen.
Lyra har alltså rymt.
Jag börjar mitt letande.
Millan och min akuthems iller får flytta in där inne så att utegården kan stå öppen för Lyra.
Jag lägger ut god mat där katter inte kommer åt och mjöl för att se spår.
Sätter upp lappar över allt och är ute konstant och letar och piper med hennes favorit leksak, men Lyra syns inte till.

Jag hoppas verkligen Lyra kommer hem, men ingen har sett henne och just nu har jag inte mycket hopp kvar alls efter allt som hänt.
Jag har ingen ork och jag har gått sönder totalt.