Ja, som sagt har min lilla Amy mus tagits ifrån mig.
Jag har inte vetat hur jag skall hantera sorgen & inte heller vetat vart jag skall vända mig i världen.
Har varit helt otröstlig samtidigt som jag varit så arg & ledsen på att livet flyter på & ser likadant ut trotts att jag är helt krossad inombords.
Jag har hatat fåglarna för att sjunga, solen för att skina & det har varit näst intill outhärdligt att umgås med mina vänner då de har sina problem, då de skrattar & inte tycks förstå min djupa sorg. Samtidigt har jag aldrig varit i ett så stort behov av närhet. Det har varit den värsta veckan i mitt liv. Jag saknar henne så & kan inte låta bli att tänka på hur underbar hon var, dock så vet jag att det var för det bästa. Nu har det gått en vecka & trotts att jag brukat trösta diverse människor så inser jag nu att vad jag sagt är för mig tomma ord nu när det är jag som sitter här & har förlorat en kär vän, min lilla tös.

Men jag vill hedra henne, hon var en så otroligt fin mus som har fått mitt hjärta att smälta så många gånger om.

Min Amy mus, min Acapella, för alltid älskad.<3