Beteende, hälsa & skötsel

Favoritmusen 4 ävör

2010-09-02 08:29 #0 av: Grodan

Vilken är din absoluta favoritmus genom tiderna? Favoritmusen number 1? Favoritmusen 4 ävör?

Dela med dig av dina minnen. Vad var det med den musen som var så speciellt?

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2010-09-02 12:15 #1 av: enbartmalin

Det är ett svårt val!
Just nu är det nog Valdemar, han är så gosig och kelen, liggar platt som en pannkaka i handen och somnar när man sitter och gosar med honom. Han är den trevligaste hanen jag haft .Jag har haft många kelna möss, men aldrig någon som lägger sig sådär platt och verkligen njuter av fjelandet.
Han sköter sina ungar bättre än honorna, han är konstant i boet, hade han inte varit hane hade jag svurit på att han diade dom och faktiskt var mamma till dom.
Han har verkligen fångat mitt hjärta på kort tid!

 

Anmäl
2010-09-02 13:48 #2 av: ajanki

För mig är det här ett ganska enkelt val även om jag har och har haft flera möss som jag aldrig kommer att glömma.

Musen med stort M är Morakullans Kvantilmus, han finns tyvärr inte längre och jag saknar honom så att det gör ont i mig...

Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om honom.

Första natten hemma så fick han bo i en tillfällig bur som var lagad i taket med ståltråd, över lagningen så la jag dit en mobiltelefon modell jättegammal och svintung. Så jag var ju helt säker på att underifrån skulle han aldrig få bort den! Det jag inte visste var att jag hade en vildmus i rummet och mitt i natten så vaknade jag av ett himla liv, då ser jag hur en vildmus kastar sig ur Kvantils bur..jag blev så rädd för jag såg blod överallt i buren och trodde såklart att Kvantil var svårt skadad eller död...men när jag försiktigt sätter ner handen för att flytta på Kvantils hus så for han ut som en torped...men såg ju direkt att det var jag och inte vildmusen igen!

Jag blev lite stolt över honom som minsann vaktade sitt revir så rejält fast han "bara" var en tammus...

Kvantil var med mig här hemma väldigt mycket så han blev lite bortskämd kan man lugnt säga! Han satt med och tittade på film, han var med när jag läste o.s.v

Han hade en undulatspegel i sin bur som han älskade att sitta och gunga på och spegla sig..jag tror han visste hur vacker han var!

När jag hade dom andra mössen ute (för det hade jag ju såklart) så gungade Kvantil på spegeln fortare och fortare så det liksom inte gick att undgå att både se och höra honom...då visste han ju att han också skulle få komma ut!

Han var så snäll och lugn att jag ibland glömde att han satt på mig, väldigt ofta somnade han i mitt hår, det gillade jag!

Dom sista månaderna i Kvantils liv så bodde han med 3 söner, han var väldigt mån om att dom skulle få äta före honom och var det nån av ungarna som sov när jag gav dom mat så gick han genast in i huset och väckte den ungen och puttade ut han till matskålen, ingen fick missa maten...

Skulle som sagt kunna skriva hur mycket som helst om Kvantil men här har säkert dom flesta redan slutat läsa...

 

http://anettesmousery.weebly.com/

https://anetteajanki.wixsite.com/myferrets

http://kennel-al-shen.weebly.com 

http://minarexkaniner.weebly.com

Medarbetare på mus ifokusHjärta

Anmäl
2011-02-08 15:36 #3 av: ajanki

Putt

Jag är jättenyfiken på era favoritmöss!!

http://anettesmousery.weebly.com/

https://anetteajanki.wixsite.com/myferrets

http://kennel-al-shen.weebly.com 

http://minarexkaniner.weebly.com

Medarbetare på mus ifokusHjärta

Anmäl
2011-02-08 18:10 #4 av: axilur

#1 Jag är kär i din Valdemar.

Anmäl
2011-02-08 20:02 #5 av: enbartmalin

#4 Det är jag med! Han kommer alltid vara en favorit mus! Älskar den tjocka saken! :P
Han tackar och tar det hela som en stor komplimang!

Valdemar i min bröstficka

Anmäl
2011-02-08 20:09 #6 av: ajanki

#5Åh, fina ValdemarKyss

http://anettesmousery.weebly.com/

https://anetteajanki.wixsite.com/myferrets

http://kennel-al-shen.weebly.com 

http://minarexkaniner.weebly.com

Medarbetare på mus ifokusHjärta

Anmäl
2011-02-08 20:58 #7 av: Novis10

#2

Läste alltihop jätte bra historia, och super söt mus :)?

Anmäl
2011-02-10 06:58 #8 av: Hyeonmu

Jag har tyvärr ingen bild, de ligger på en väldigt död dator som nog inte kommer bli återupplivad på väldigt länge. Men jag kan skriva en snutt ändå. 

Min absoluta favoritmus genom tiderna var en hona vid namn 'Pelle'. För hon hette Pelle, det bara var så. Hon var en brun-vit tecknad hona, med en fläck över vänster öga och två större över ryggen. Hon såg ut som en dåligt typad engelsk i kroppen.

Hennes mamma hade fött henne fritt i lägenheten (-.-U) så hon var relativt vild när hon fångades in. Syskonen måste ha ätits upp, för de hittades inte. När jag stoppade in henne med honorna fick hon rejält med stryk, hur jag än ändrade i gruppen. Inte ville mamma mus ha med henne att göra heller. Så hon fick bo själv i en öppen bur. Hon var nämligen, trots sin annars ganska vilda natur, inte alls pigg på att hoppa två meter ner på golvet.  

Väldigt snart utvecklade vi en speciell vänskap. Jag matade henne med godsaker när jag gick förbi och hon blev modigare och modigare med att ta dem tills hon till slut åt direkt ur handen. Snabbt lärde hon matte att om hon sprang runt på burkanten var maten slut. Lät det 'dunktidunk', eller om en bytta kom farande ner i golvet - ja då var vattnet slut. Fanns bägge och hon ställde sig lite syrikat-aktigt och stirrade - då var hon uttråkad eller godissugen och då skulle man banne mig komma kvickt!

Hon var en jättefin liten mus och till slut fick jag ihop en grupp honor hon passade i. Hon vande sig aldrig riktigt vid genom-galler-kontakten med matte, men hon blev en riktigt bra och glad flockledare. Hon lärde alla hur man kastar ner vattenflaskor när vatnet är slut, hur man tigger av matte och att popcorn ofta finns på övre våningsplanet. Eller, nja, jag tror inte att hon avsiktligen berättade om det där sista. Flört

Anmäl
2011-02-10 14:42 #9 av: Grodan

Jag har kanske 5 st möss som följt med mig i mitt hjärta genom alla år. Den senaste favoritmusen som högg ett stort hål i mitt hjärta är Morakullan´s Ximo. En vanlig Agouti Shorthair, men av Engelsk typ och otroligt snygg. I början gillade jag henne inte alls, utan uppskattade hennes lugnare syskon mer. Ximo var alltid först fram och hälsade på mig och pockade på uppmärksamhet. Jag tyckte hon var lite jobbig. Dessutom klättrade hon gärna ur terrariet hon bodde i och spatserade omkring. Efter ett tag började hon få den uppmärksamhet hon ville ha och jag märkte att hon var väldigt läraktig. Inte för att jag lärde henne några tricks utan bara små ceremonier. Hon började med att hälsa på mig genom att noga nosa igenom mitt ansikte, för att utveckla detta till att slicka mig på ögonlocken och även slicka saliv. Hon kröp sakta in i mitt hjärta.

En dag insåg jag att hon var oerhört vacker och inte alls så spattig och överaktiv som jag trott. Hon var trygg men väldigt social och intelligent. Därför parade jag henne med "Walle" och fick "Zen"-kullen sommaren 2009.

Ximo kunde bli lite ensam och frustrerad om jag inte gav henne ett par minuter varje dag och ibland kunde hon pressa undan terrarieglaset och rymma. Hon kunde då hoppa ner de 1,5 m till golvet och spatsera till mig och klättra upp på mig - om jag inte hann ta upp henne innan. Oftast hörde jag ju en duns och blev jätteorolig att hon skadat sig och sprang fram till henne och tog upp henne. En natt gjorde hon detta - gick ur sin bur för att leta rätt på mig. Bara det att jag sov, men inte iller, och iller bor ju också i sovrummet...

Jag vaknade av ett muspip och förstod att en mus var lös. Iller var upphetsad, han hade skrämt musen och den hade sprungit och gömt sig någonstans i sovrummet. Jag kröp omkring på golvet under sängen för att finna musen som var lös. Jag visste inte att det var Ximo. Jag var också väldigt trött, så trött att jag inte tänkte på att ta ut iller ur sovrummet. Så trött att jag inte heller var helt säker på att det inte varit en dröm... Iller hann finna henne innan mig, i ett hörn. Hon skrek. Jag fick tag i iller och han höll henne i ett järngrepp om nacken. XIMO!!!!!!!! Jag försökte bända henne loss och under vattenkranen släppte iller äntligen, men då var det för sent.

Jag har själv inte lyckats avla vidare på Ximos avkommor, men andra har och jag vet att blodet lever vidare. Dock skulle det ha varit underbart att få ha kvar mitt eget blod, t ex en hane efter henne att avla på idag... men jag har ingen kvar vid liv... (Zenapmus satt med en hona i januari när han plötsligt blev väldigt sjuk i rossel och jag bestämde mig för att avliva honom. Han efterlämnade ingen avkomma)

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2011-08-12 14:31 #10 av: Grodan

Kyss

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2011-08-12 14:40 #11 av: enbartmalin

Valdemar GråterKyss

Anmäl
2011-08-12 15:28 #12 av: Lamina

Jag hade massor av möss en gång i tiden, så många att jag inte ens kommer ihåg hälften av dom. Men en liten tös kommer jag aldrig glömma. Jag har inga bilder på henne, men minns henne som om det var igår. En liten chocolate banded tös vid namn Zarah.

Mamma köpte henne på en djuraffär till mig, hon var en av dom fyra första. Hon var hur lätt som helst att tämja, redan första veckan klev hon självmant upp i min hand. Och hon ville alltid komma ut och hälsa på matte. Plockade jag inte ut henne när jag gick förbi så vart det ett himla liv i buren.

En riktigt påhittig liten tjej, det var alltid hon som kom på hur man skulle rymma ur buren. Oavsett vilken bur jag satte dom i så lyckades hon rymma, och ibland tog hon med sig dom andra flickorna ut på äventyr. Men alltid när jag kom på dom så var hon först att komma fram. Men inte för att bli insatt i buren, aldrig i livet. Försökte jag sätta in henne igen så rymde hon bara igen 2 sekunder senare. Det var utanför buren, ute på äventyr eller tillsammans med matte, som hon hörde hemma. Kyss

Tyvärr resulterade det ju i en massa tjuvparningar (hade rymningsexperter hos hannarna också -.-), men själv fick hon aldrig några ungar. Däremot tog hon ofta hand om dom andra honornas ungar. Ibland verkade hon passa dom medan dom andra honorna gick och åt. Hon brukade även försvara dom om hon kände att dom var hotade, en gång ville hon nästan inte ens släppa tillbaka mamma mus in till ungarna! En annan gång tog hon sig ann en kull nyfödingar vars mamma hade dött. Tyvärr hade hon ju ingen mjölk att ge och ungarna dog ändå i slutändan, men hon försökte iaf... :( Några dagar efter det hittade jag henne död i buren, knappt ett år gammal. Det tog fruktansvärt hårt på mig och det var då jag bestämde mig för att det fick vara nog med mössen.

Förutom 2 stycken pojkar vid namn Zeke (black even) och Birk (argente satin) så är hon faktiskt den enda av mina möss som jag kan minnas. Hon gjorde ett så otroligt starkt intryck på mig och det är henne jag tänker på varenda gång jag ser en mus. Det är tack vare henne som jag alldtid haft kvar drömmen om att skaffa möss igen. Kyss

Anmäl
2011-08-13 11:01 #13 av: Ellenfyrkant

Åh vilka fina historier. Men sorgen i slutändan är oundviklig.

Anmäl
2011-08-13 20:14 #14 av: MP160

Totte, min älskade lilla Totte Kyss Den svart-vita musen på min avatarbild, en så sjukt underbar mus. Han såg rätt in i min själ med sina små pepparkaksögon. Som jag saknar honom Gråter

Anmäl
2011-08-14 22:08 #15 av: Ellenfyrkant

#14 Din bild är djukligt fin måste jag säga, och båda mössen! Har jag tyckt från start. SkämsKyss Ursäkta min okunskap i färger men vad hade de både för färg/ tecken ?

Anmäl
2011-08-15 01:08 #16 av: MP160

#15 Kyss! Totte var black even eller broken, tan, väldigt vittecknad, han hade bara några pyttesmå svarta fläckar. Longhair eller texel, inte hundra. Theo var chocolate banded berkshire tan texel, tror jag vi kom fram till, haha. Han hade världens finaste mage, finns en del bilder om du söker på totte och theo, dom var mina små gullegryn men Totte var verkligen speciell Kyss

Anmäl
2011-08-15 08:04 #17 av: jauchzet

Min favoritmus nummer ett var Mamsen, men jag har skrivit om henne i en annan sån här tråd så jag tänkte att jag faktiskt tar och berättar om en annan av mina möss som har en stor plats i mitt hjärta.

När Mamsen dog blev hennes burkompis så deppig att hon inte ville göra nånting och då fcik jag köpa två små tjejer ifrån Anette snabbt så att hon fick sällskap. De var inte så handtama då, men en av tjejerna blev handtam jättesnabbt och hon och min gamla hon Bacon kom bra överens. Den andra tjejen som jag ska berätta om, Tara, blev inte handtam trots att jag försökte hur mycket som helst. Hon var bara rädd, både för mig och för Bacon och sov aldrig tillsammans med de andra. Hon grävde ner sig i spånet istället och när hon var vaken var hennes störtsta intresse att gräva runt i spånet så mycket att Bacon och hennes syster Tatum blev irriterade.

Jag blev fruktansvärt ledsen när Tatum efter bara några veckor uppvisade hjärtfel och blev jättesjuk så att vi var tvungna att avliva henne – både eftersom hon var min och dessutom Bacons favorit. Som tur var så märkte jag att Bacon och Tara började tycka om varandra när de inte hade någon annan mus att vara med, men Tara var så rädd för mig att det inte ens gick att titta på henne utan att hon gömde sig! Hon var hyperaktiv, rädd och lite galen, men jag tänkte att ”jaja, huvudsaken är att Bacon har en kompis”. Jag började träna med Tara för att hon skulle bli mindre rädd och märkte snart att om jag hade henne med mig i soffan eller på bordet så var hon inte så rädd, men i buren var hon som förbytt. Låg bara inne i huset och tryckte med Bacon om man gick förbi.

Under tiden hann jag köpa fyra möss till av Anette, men de satt i karantän och en av dem nös så jag hade inga planer på att sätta ihop alla tillsammans, men min pojkvän tyckte tillslut att vi skulle göra det eftersom Bacon var så gammal och Tara ändå skulle behöva flytta in med de enda en dag... Första gången de möttes verkade det gå bra, men när jag satte ihop alla var Tara så rädd att hon bara skrek, men jag tänkte att jag skulle ge det en dag iaf. Och det blev bättre, och bättre, och bättre!

När Tara kom ihop sig med fyra unga handtama tjejer som kunde visa henne att ALLTING faktiskt inte är farligt så blev hon som en annan mus!

Om hon är vaken när jag är vid buren så är det bara att sticka ner näsan och få några mysiga pussar av henne. Hon är nyfiken och klättrar på min hand, gosig att ha uppe, uppmärksam och kontaktsökande. Hon tittar på mig när jag pratar med henne och hon är busig. Hon har fortfarande fullt upp med sitt grävande, men verkar inte göra det av samma anledning längre. Nu verkar hon ha kul när hon gräver och hon skuttar och hoppar. Ingenting av detta är ju ovanligt för en mus, men jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva henne sådan och jag älskar min spralliga lilla mustjej och är glad för hennes skull att hon kan slappna av och ha kul.

Anmäl
2011-08-17 21:14 #18 av: zickan

Den jag mins mest och tror jag saknar mest är Molle. Svart vit. Mins inte teckningen dock.
Han var min första som jag övertalade att få köpa. Kom dock från zoo. Men personalen var väldigt mån om att han inte skulle bli orm mat och var lite skeptiska när jag sa att jag hade ormar. Men han fick följa med hem.
Mycket hanterbar redan från dag ett. En jäkel på att rymma. Hade med han över allt även om jag inte fick.
När jag var hemifrån så vaktade syster honom. Hon var inte störra fan av smådjur. Men det var min lght och hon fick ett akvarium m fiskar efter ett tag som plåster på såret ;-)

Men Molle smet hela tiden ur allt han bodde i. Mins mest de gånger jag inte var hemma. Syrran satt vid datorn i sitt rum ett par meter ifrån mitt. Molly lyckades flera gånger komma ut. hans mål var att springa in till syrran och få sällskap verkade det som. Första gångerna hade han stannat runt dörrposten och däromkring. Sista gångerna sprang han rakt fram till hennes fötter. Först var hon rädd om hur hon skulle plocka upp honom och tillbaka till buren, ens få tag i han. Men hon lockade och han kom glatt springande. Har många historier om bus han hittade på. Men just den delen är det jag mins som mest.

Att han var så pass smart och sällskaplig. Gjorde att jag skaffade fler. Många man mins som varit väldigt speciella. Men Molle tar nog priset. Han var nog den som fick upp mina ögon på hur smarta och sällskapliga möss egentligen kan vara.

zickans.com 

Värd på RåttorExotiskadjur

Anmäl
2011-08-17 22:31 #19 av: [aammE]

Min favvo är nog Murrekurre (Muskot, köpt som Chess från diamantens) efter som att hon har en så härlig personlighet! Hon är en sådan som kan ligga i handen och stirra en djuuuupt in i ögonen för att sedan krypa nära och tvätta i ansiktet. Kyss Hon brukar bygga bon i mitt hår och älskar att sitta uppe på axeln och vara med, enda nackdelen jag ser med henne är att hon är ganska hård mot andra möss och fungerar nästan bara med fröken Musolini. 

Hon är Cinnamon Texel

Anmäl
2011-09-03 18:10 #20 av: Pemsan

Sixten är den enda mus som jag haft kontakt med så han är min one and only på alla vis.

En kille med stor personlighet, med en dygnsrytm som inte överensstämmer med min, trots att jag gjort mitt bästa att ändra på den saken, och som älskar att gosa när han får möjlighet.

Det kommer bli en sorgens dag den dag han är borta...

 

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.