Hur gammal är honan?

Jag tycker inte "bebisar" ska ha bebisar… och hoppsan-kullar är inte alltid lätta att hitta bra hem till. Så jag skulle överväga att ta bort ungarna, dvs avliva dem direkt, efter födseln.

Förlåt att vara en sådan partypooper, men någon måste ta den rollen också.

Nej det tycker inte jag heller, och är inte glad över att uppfödaren hade sett fel kön på hanen. Men hon är villig att ta över kullen och deala med försäljningen när de ska säras från mamman. Och jag kommer att behålla en eller två honor som sällskap till mamman, eftersom hon blev ensam och jag inte har kunnat skaffa en annan hona då jag läste att man inte ska introducera någon ny när en hona snart ska ha ungar. Är därför jag funderade ang. inavel, eftersom jag behöver behålla en eller två.

Hon är ca nio - tio veckor.

Ok, 2½ månad. Inte tokungt kanske då. Fast jag tycker ju ändå att världen är överfull av möss och en hoppsan-kull är inte alltid så välkommen.

Tyvärr kan en sådan sak lätt hända och kan säga att det hänt oss alla, att vi sett fel på könen. För att hanarna luras ibland, samt att möss är små och man behöver kolla noga, gärna dubbel och trippelkolla. Så jag tycker inte du ska vara så hård mot uppfödaren faktiskt.

En syskonparning är inte inavel. Det är en syskonparning. En dum sådan, en hoppsan-hejsan-parning. På tokunga djur.
Inavel är seriöst bedriven avel på närbesläktade djur där man tar hänsyn till avelsduglighet. Man väljer noga ut varje djur och syftet med aveln är att hålla liv i några speciellt bra egenskaper, eller en färg.
Visst finns jag-har-inte-ork-att-leta-efter-avelsdjur-hos-någon-annan-inavel, men den är då enbart för att producera musungar och inte speciellt seriös i min mening.

Själv har jag en låg inavelsgrad på mina djur. Jag utavlar lite, samt avlar inte så närbesläktat. För jag vill inte ha möss som kanske är klena mot nya bakterier osv. Och jag vill ha stora kullar med stora och livskraftiga möss.

Utfodring. Se till att ge honan ett nyttigt torrfoder som du gjort själv eller köpt från t ex djurlycka. Ge även äggskal (från skalade kokta ägg), rå äggula, kött, grönsaker och nötter så att hon får i sig allt hon behöver för att ungarna skall utvecklas normalt, hon ska orka med förlossning och kunna ge ungarna nyttig mjölk.

Jag bor i Norrland och här är det väldigt svårt att få tag på möss, så definitivt inte överfullt. Men uppfödaren sa att de inte ens lyckats sälja hela kullen som jag fick mina ifrån, så. :/

Fast, ordet inavel betyder ju ändå att två föräldrar är besläktade. Så även om det var oplanerat så är ju ungarna inavlade. Så det låter bra att de troligen ändå kommer att bli 'normala'.

Ok, ska göra det.

Mja… alltså, en(1) syskonparning är faktiskt inte inavel. Folk slänger sig på tok för lätt med begreppet. Som jag beskrev, det är (eller ska vara, ) en väl genomtänkt avel där man väljer ut den bästa honan att para med den bästa hanen i flera generationer och sällan ens kollar i stamtavlan. (Man har sällan stamtavla på dessa linjer.) Oftast är det Engelsktyp Shorthair och alla har samma färg. Man avlar fram möss som efterlever den skriva Standarden för varianten. Alt att man pysslar med en speciell teckning eller ett hårlag.

Jag förstår om det är den fackspråkliga betydelsen, och särskilt för möss att det inte räknas som inavel med första generationen mellan syskon. Men jag tänkte på den bokstavliga betydelsen i ordboken, och att även en parning mellan syskon inom många arter skulle ge avkommor som på något sätt är negativt påverkade av föräldrarnas släktskap även i första graden. Vad jag vet finns inget annat ord som i allmänhet används för när två individer som är nära släkt får ungar/barn.

#6 Det är ju inte som med människor, att det kan bli missbildningar osv. Eller det är väldigt sällsynt i a f. Missbildningar KAN ju faktiskt alltid dyka upp, eller spontana mutationer osv… dock har de sällan något att göra med själva släktskapet mellan föräldrarna.
Genutbudet är vad det är, och ibland kan en syskonparning faktiskt ge intressant avkomma.

Nu får du berätta hur mor och far och gärna deras mor och far, ser ut osv. Har du foton?

Nu får jag själv ändra mig och hålla med Grodan. Visste inte det. Trodde som Crucio att det var ett ord för … "inavel", inte bara för när man bedriver seriös avel.

"Det är endast vid i flera led upprepad fortplantning mellan syskon, halvsyskon, kusiner och/eller mellan förälder och avkomma som man brukar tala om inavel", skriver Wikipedia.

Jag kör med ganska hård inavel, mest för att jag inte vill ha för många möss. Jag kör också med "test", hur långt kan jag gå? Men fortfarande givetvis med mycket väl utvalda avelsdjur vad gäller storlek, hälsa, kullstorlek, samt försiktig/sakta ökning av inavelsgraden.

Några missbildningar har jag aldrig råkat ut för, mer än svansknyck som kan förekomma i vissa linjer (men är lätt att via avel får bort igen).

Det första som händer är färre ungar i kullarna, och/eller sterilitet. De sterila mössen mår utmärkt vad gäller hälsan, det är bara "linjen" som tar slut där.

Hur hård inavel som behövs för sterilitet, är helt och hållet beroende på mössen, inte på inavelsgraden. Åtminstone i jämförelse så högt upp som jag vågat gå, hittills.

Jag har genom åren fått några sterila honor, men de har aldrig tillhört de som haft högst inavelsgrad, utan "slagits ut" ganska tidigt, även relativt "obesläktade".
Mina mest fertila möss som får runt 12 - 14 ungar i kullarna har även högst inavelsgrad, ca 35% (hittills)
Som jämförelse är inavelsgraden 25% mellan syskon (vars föräldrar inte är släkt).
Möss tål högre inavelsgrad än många andra djurarter. Troligtvis för att många kommer ifrån labb ursprungligen, som är helt inavlade stammar (nära 100% efter minst 17 generationer syskonparningar (står lite olika i olika källor).

Givetvis väljer man alltid noga ut avelsdjur, vare sig de är släkt eller inte, men du kan lika gärna få små, sjukliga och svaga ungar i obesläktade kullar som i besläktade.
Det beror mer på individerna och noga urval, än inavelsgraden i första hand. Är min erfarenhet, det behöver ju inte stämma fast det gör det för mig.

Grodan: jag har inte bilder på mor och farföräldrarna, fanns inte i annonsen. Men detta är föräldrarna i.a.f., den vita är honan. Stämmer det att de är PEW och splash?

#9 Om mamma har röda ögon så, ja. Och pappan är splash. Ser dock inte om han är Siamese Splash eller något annat.

Vad är din tjeja och vad var hennes bror, för variant?

Crucio , hur går det?

Kan posta bild här också även om jag svarade i PM. Är ganska säker på att de är svensktypade, men fick ingen info om det heller av säljaren. Mamman väger nu 44 gram. Funderar på om mamman skulle kunna vara colorpoint, hon har en svag mörkare färg kring nosen. Vad tror du?

Grattis till kullen. 😜
Colorpoint har svarta ögon, har hon det?

Tack. x) Nej, de är mörkröda. Men är det normalt för en PEW att ha mörkare päls runt näsan? Det är förvisso väldigt svag färg men.

Det är inte omöjligt att du får pointat i kullen. Vi vet ju inte vad föräldrarna bär på. Mamman ser ut att vara pew men om du tycker hon är svagt färgad på nosen kanske hon är superljus himalaya. Pappan kan också vara en agouti burmese splash, svårt att se.

Ok. Det verkar finnas satin i kullen också, om jag inte misstar mig.

On another note, är det normalt för mamman att plötsligt flytta ungarna? Igår morse när jag skulle kolla till dem var två ungar borta. Hittade den ena i ett annat bo, men den andra låg på ett random ställe i buren. När mamman ett långt tag senare inte fortsatt flytta de andra ungarna så la jag tillbaka de två som hade flyttats. Kanske inte borde ha gjort det, men blev orolig att de inte skulle få mat. Och inatt har det varit mycket pipande varje gång jag vaknat till, och nu ligger sex av ungarna tillsammans utanför boet, medan fyra ungar är kvar i boet. Hon har varit i boet och gett de andra mat, men har hittills sedan jag gick upp för några timmar sedan inte sett henne vara hos de som ligger utanför boet. Är orolig att något är fel och att hon inte matar de hon flyttat ut. :(

Tänker att mamman kanske kan vara blå siamese? De brukar ju ha en rätt otydlig point. Om pappan och hon är syskon så känns det u inte helt konstigt med nått pointat då det ju smugit sig in en hel del pointat i splash.

Hon ska inte sära på ungarna. Att de flyttar runt dem så tyder på att hon känner sig lite stressad eller besvärad av något.
Se till att hon har lugn och ro. Att boet är skyddat och hon har gott om rivet papper att bädda med. Försök att inte titta och pilla, annat än om ungar ligger utanför mer än någon kvart.
Vad har hon för mat?

Instämmer med Alwyn. Allt som hänt henne på sistone, med flytt och sånt, samt så ung när hon får ungarna, påverkar henne säkerligen.
Lugn och ro, skyddat bo.

Som en tumregel med möss man inte känner mycket väl (och alltså gör en annan bedömning, samt att mushonan känner sin ägare lika väl), så rör man inte musboet de första 3 dagarna. Då hinner mamman knyta an till dem ordentligt.

En nybliven första-gångs-mus-mamma kan vara lite skärrad över vad som hänt henne, och vet inte riktigt vad hon ska göra med de där små knytena. Men efter ett tag kickar instinkterna in, hon vet automatiskt, och hon börjar knyta an. Om hon får lugn och ro, och inget annat är fel (t.ex. alltför stressad från början, eller ont om mjölk, eller sjuka ungar, eller vad som helst)

Som musägare kan man kolla snabbt och försiktigt, efter en dag, att det inte ligger döda ungar i boet eller så, om man tar honan ur sin bur ett tag (hon ska inte se på), men oftast städar de även själva.

Hur gamla är ungarna nu? Och hur går det?

Det går bra. De är 16 dagar nu. Bilden är tagen idag. Två är satin, en hona och en hane (tror jag). Om jag inte misstar mig är tre splash, fyra pew, en agouti och två burmese (?).

Söta! Grattis!

Intressant kull.
Du har parat två c-varianter, så ren agouti är det inte.
Borde vara Agouti Burmese eller falsk Silver Agouti eller möjligen Brown Agouti (om modern t ex är himalaya, dvs cc(h)).

Kan inte utröna riktigt, då jag inte kan se varken föräldradjuren eller ungarna skarpt nog. Men de ser väldigt trevliga ut. ❤